Thursday, 26 August 2010
Kjell O Lejon
Sist ut i kvintetten kandidater var även den yngste. Född 1958 skiljer det sju år till den näst äldste. I sin första presentation började han med att anknyta till Dag Sandahls bok, som han ansåg uppfriskande. Han pratade om att han är professor och bl a utbildar präster, om sin tid i USA och sedan kom han in på kyrkans centrum, som är Jesus Kristus. Då tyckte utfrågarna att han lämnade ämnet, som ju var en personlig presentation.
Han nämnde olika egenskaper han har, t ex uppmuntrande, ansvarskännande, glad och positiv. Att han kommer från Växjö stift var naturligtvis en viktig detalj, även om han inte bott i stiftet på länge men även det kunde ses som en merit.
Lite fel blev det väl när han sa att det var en merit att han är akademiker, eftersom Växjö är en universitetsstad. Det är ju även Kalmar, som också ligger i Växjö stift. Men, man kan inte tänka på allt.
Utfrågarna försökte få honom att beskriva sin relation till den kristna högern i USA och framför allt Christian Coalition, som han menade säger en del vi kan ha nytta av. Man kan ha fått intrycket att han ändå är svag för det evangelikala, när han i valet KG Hammar versus Ulf Ekman inte ville ta ställning och sa att frågan var omöjlig. KG Hammar är ju i alla fall en kollega i prästämbetet. Innan dess hade han ju kritiserat just KG Hammar, som han menade var otydlig kring den kristna uppståndelsetron. Han menade också att KG Hammar står för ett samtal om Gud i stället för ett samtal med Gud och där tyckte jag faktiskt att han hade en poäng.
Även Kjell O Lejon har sina rötter i Alliansmissionen. I sammanhanget talade han om att ha sin grund i klassisk kristen tro med korset som centrum.
Han har sin styrka som inspiratör. Men då fick han frågan om han kan lyssna. Utfrågarna antydde att han ju kan tala. Det var lite fult av utfrågarna, tycker jag. Alla kandidater pratade ju ganska mycket. Men det är klart: Kjell hade rätt så mycket att säga och skiljde sig från de andra genom att han vände sig ut till auditoriet. Det upplevdes som att han var lite på! Han menade dock att han kan lyssna och anser att det är en viktig del av en biskops tjänst.
Det ord han ville beskriva sig själv med var ordet uppmuntrande. Innan hans 25 minuter var ute passade han på att tala om att kristendomen ska ha en särställning i skolans religionsundervisning. Det var på en fråga från utfrågarna men det kändes lite malplace.
I den gemensamma avslutningen fortsatte han att stryka under behovet av tydlighet kring Kristus och korset i motsats till de religiösa smörgåsbord som ibland efterfrågas.
Han fastnade lite i frågan om samkönade vigslar och menade att det alltid funnits vissa restriktioner kring äktenskapet. Svaret blev lite ansträngt. Om ekonomi och organisation hade han inte mycket att säga mer än att vi kan lära oss av anglikanska kyrkan. Men en del synpunkter om prästerna hade han. Dels att de borde bo i sina församlingar och inte pendla, samt att de borde vara tydligare knutna till stiftet.
Den enskilt viktigaste frågan för Kjell O Lejon var tillväxten i framtiden. Det hade han tidigare beskrivit i termer av att det är Jesuscentrerade kyrkor som växer i världen. Men när han sa att det är för kommande generationers skull uttryckte han det på ett sätt som jag inte håller med om. Han sa att ungdomarna är vår framtid. Jag menar att de är en del av vår nutid.
Är Kjell O Lejon den andlige ledare vårt stift behöver. Nej, så kändes det inte. Tråkigt, eftersom han är yngre än de andra och kan stanna kvar längre.
Visioner har han och jag är med på att kyrkans centrum är Jesus. Men vi fick inte veta så mycket om hur han ser på Jesus. Bara att Jesus är viktig.
Jag fick inte någon spontan upplevelse av att han är en brobyggare eller relationsbyggare men där kan man missta sig på 25 minuter.
Kommunikatör kanske heller inte är hans starkaste sida. Det lossnade aldrig riktigt.
Inspiratör kändes han heller inte som.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment