Nya testamentet 2026

Igår togs besluten. Svenska Bibelsällskapet kommer att översätta Nya testamentet till 2026. Två beslut fattades. Dels beslutade Stiftelsen Svenska Bibelsällskapets Bibelfonds styrelse att skjuta till medel. Dels beslutade Svenska Bibelsällskapets styrelse att översättningen ska genomföras. Så oerhört stimulerande det ska bli att få leda detta arbete.

Samtidigt kommer min del att vara begränsad. Bibelsällskapet har en översättningsdirektor som är direkt ansvarig för att ro detta stora åtagande i hamn. Inte heller han kommer att göra det ensam. Primäröversättare, redaktionskommitté, stilister, grecisister (experter på grekiska) och andra kommer att vara inblandade. Därutöver är hela arbetslaget på Bibelsällskapet involverade på olika sätt. För att inte tala om vår styrelse och vårt huvudmannaråd.

Sedan hoppas jag att många andra ska bry sig. Först och främst vill jag driva att ungdomar blir delaktiga på något sätt. Exempelvis genom så kallade referensgrupper. Men det ska även finnas andra representerade där. Ja, till detta får jag återkomma.

Det finns flera skäl till att denna översättning kommer till stånd. År 2026 är det 500 år sedan den första svenska översättningen av Nya testamentet kom. Det innebar att det svenska skriftspråket fick sin form. Bokstäverna å, ä och ö lanserades detta år.

Själv tycker jag detta är spännande. År 1526 ingick delar av nuvarande Finland i Sverige. Däremot tillhörde Jämtland, Skåne och Blekinge inte Sverige utan Danmark. Möjligen var även någon del av Estland redan då svenskt territorium. Det betyder att jubileet är betydelsefullt även för andra än oss som nu bor i Sverige. Samtidigt innebär det att alla som bor i Sverige inte bor på platser som berördes av översättningen 1526. För mig blir det tydligt att språkfrågan också är politisk. Och viktigt är att lyfta fram att Svenska Bibelsällskapet inte bara arbetar med Bibeln på svenska. Vi är involverade i översättning av Bibeln till sydsamiska, lulesamiska, meänkieli och snart även teckenspråk (hoppas jag) för att nämna några. Vi säljer biblar på över 100 språk i vår bibelbutik. Att göra Bibeln översatt, spridd, känd och använd innebär med nödvändighet en språklig mångfald.

Ekumeniskt är det minst lika spännande. 1526 var Sverige katolskt. Reformationens början brukar knytas till Västerås riksdag 1527. Och arbetet med Nya testamentet 1526 hade ju börjat långt dessförinnan. Med andra ord var det inte ett lutherskt projekt.

Men när Vasabibeln kom 1541 var Sverige på god väg att bli lutherskt. Och efterföljande officiella

bibelöversättningar har kommit i detta sammanhang. Karl XII:s bibel 1703 (som var en bearbetning av Vasabibeln), KB 1917 och även Bibel 2000. Statliga projekt. Gillade av Konungen eller som i fallet Bibel 2000 överlämnade till Riksdagen som SOU 1999:100.

Idag är sammanhanget ett annat. Dels finns flera andra bibelöversättningar, som gör anspråk på att bli lästa i kyrkor och samfund. En sådan är Svenska Folkbibeln, som kom 1998 och revideras 2015. Vad gäller Bibelsällskapets översättning av Nya testamentet 2026 är basen bred. Ekumeniskt ”and beyond”. Alla större svenska kyrkor och samfund står bakom denna satsning och även Svenska Akademien och Kungliga Vitterhetsakademien finns bland huvudmännen. Liksom Ekumeniska rådet i Finland. Det är inte längre ett statligt ansvar men genom huvudmännen är framtidens översättning inte mindre bred. Kanske snarare bredare.

Utöver detta finns ett praktiskt skäl. Vi behöver upprätthålla hantverket. Det tar tid att översätta Bibeln. Och i framtiden kommer en ny bibelöversättning efterfrågas. Då måste vi redan ha påbörjat arbetet.

Vår hållning är dock inte att denna översättning av Nya testamentet ska ersätta Bibel 2000. Det är överhuvudtaget inte vårt ansvar. Det är kyrkor, samfund och en andra aktörer som avgör. Vi säger att det rör sig om ett komplement och inte en ersättning.

Den nya översättningen kommer att skilja sig från Bibel 2000. Riktigt hur stor skillnad det blir är för tidigt att säga. Bibelsällskapets styrelse har inte lagt fast de slutliga översättningsdirektiven ännu. Det sker i mars 2020. Sedan beror det ju även på översättarna. Men ett exempel på förväntade skillnader gäller så kallad konkordans. En helt igenom konkordant bibelöversättning använder samma ord på svenska varje gång ett grekiskt ord översätts. Det är i praktiken ohållbart. Sammanhanget måste spela in. Men strävan i denna översättning blir att i större utsträckning än exempelvis Bibel 2000 sträva åt det hållet. Men absolut inte en fullständig konkordant översättning. Hänsyn kommer också tas till att Nya testamentets skrifter tillkom i en annan tid och en annan kultur. Det måste synas i översättningen. Däremot är det onödigt att behålla ålderdomliga uttryck, som inte kan motiveras teologiskt. Vad gäller inklusivt språk behöver översättning ibland visa den ojämlikhet som kommer till uttryck i vissa skrifter. Andra gånger går det att översätta utan ett maskulint språk med bibehållen trohet mot grundtexten.

Vi har redan påbörjat detta arbete genom det pilotprojekt som pågått de senaste åren. Det handlar om översättning av Markusevangeliet, Filipperbrevet och Första Johannesbrevet. Arbetet med dessa böcker slutförs detta år. Nästa år kommer de att finnas med i vår bibelläsningsplan – Bibelläsning & Bön. Då kommer det – hoppas jag – på vår webbplats (bibeln.se) gå att läsa både pilotöversättningen och Bibel 2000 för varje dags avsnitt. Exempelvis kommer vi att följa Markusevangeliet inför vårt påskfirande.

Min övergripande önskan är att intresset för Bibeln kommer att hållas vid liv och till och med öka. Skolverket och regeringen har bestämt att Bibeln uttryckligen ska nämnas i grundskolans kursplaner, så där finns ett starkt stöd. Det är bra att många känner till Bibeln – oavsett trosövertygelse. Men som kristen och präst önskar jag ju också att många ska upptäcka betydelsen av Bibeln för det egna livet. Att Gud talar genom bibelordet. Att Bibeln innehåller befrielse, kraft, tröst och hopp.

Utköp eller försoning?

Under veckan har flera kyrkliga (och andra) tidningar skrivit om konflikten i Härnösands stift. Kyrkans tidning beskriver i nummer 39/2020 i en rubrik att

Härnösands stiftsstyrelse vill säga upp biskopen

På Svt’s webbplats beskrivs det i något skarpare ordalag:

Konflikt i stiftsledningen – styrelsen vill avsätta biskopen

Det är otvetydigt så att det råder en konflikt. Vilket i sig inte är vare sig ovanligt eller märkligt. Det som skapar rubriker är att det handlar om en biskop. Det är ovanligt. Senast en biskop i Svenska kyrkan fick sluta var 2010, när dåvarande biskopen i Växjö stift, Sven Thidevall, Växjö stift och Svenska kyrkan på nationell nivå, ingick en uppgörelse som innebar att biskopen fick arbeta som forskare med bibehållen lön och titel. Biskop är han fortfarande, även efter sin pension.

När detta skedde var jag präst i Växjö stift. Jag minns att jag var illa berörd över att det inte gick att lösa på annat sätt. Redan då tänkte jag på att det hade varit på sin plats att be om hjälp från sina vänstift. Jag tror inte det skedde men jag kan missta mig på den punkten.

Biskopsvigning
i ELCSA 12
februari 2017 

Nu väcks samma tanke i mig. Härnösands stift har flera vänstift i den världsvida kyrkan. Ett sådant är Cape Orange stiftet i Sydafrika, del av Evangelical Lutheran Church in Southern Africa (ELCSA). Det är en avsevärt mindre kyrka än Svenska kyrkan med betydligt sämre ekonomi. Jag har arbetat 7,5 år i ELCSA och vet att de inte är världsbäst på att lösa konflikter. Men det är inte poängen. De är kristna trossyskon och de skulle kunna bidra in i situationen i Härnösands stift.

I Sydafrika finns erfarenhet av försoningsprocesser. Den försoningskommission som den anglikanske ärkebiskopen emeritus, Desmond Mpilo Tutu, ledde är vida känd. Den är också kritiserad för att inte ha nått tillräckligt långt. Det går absolut att säga mycket om den. Men den var ändå ett försök att lösa konflikterna. Det fanns en möjlighet att be om förlåtelse och få amnesti. Den innebar en möjlighet till upprättelse, även om just denna del av många beskrivits som otillräcklig.

Ett annat initiativ i Sydafrika är Insitute for Healing of Memories. Deras grundare, Michael Lapsley, har varit i Sverige förut. Till och med i Härnösands stift. Han har bland annat anlitats i försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och samerna. Om detta skriver exempelvis Allehand.se år 2008.

Men det är klart att den konflikt vi nu talar om är akut. Är det inte naivt att tro, att det går att dra igång en försoningsprocess nu? Precis tvärtom, tror jag. Det är nu den måste börja. I ovan nämnda av Kyrkans tidning läser jag också om Caroline Edlunds doktorsavhandling. Rubriken är:

”Familjerådgivning” – för kyrkan

Det finns sådana rådgivningar runt om i landet. Dit går familjer när de är mitt i krisen. Min förhoppning är att Härnösands stift och den del av Svenska kyrkan på nationell nivå som säkert är inkopplad i krisen just nu, ska minnas att vi har vänner i den världsvida kyrkan som säkert är villiga att bistå.

Guds ord öppnar sig

Varje dag börjar med ett tilltal från Gud. Tror jag! I mitt fall sker det oftast när jag på morgonen läser några verser ur Bibeln. En stunds stillhet med Jesus, innan dagen drar igång. 

Denna morgon fastnade jag särskilt för en formulering:

När dina ord öppnar sig ger de ljus (Psalt 119:130)

Ibland talas det om Guds ord som levande och verksamt (Heb 4:12). Det tror jag verkligen. Guds ord, som är Jesus, och som jag möter i min bibel - men även på andra ställen - lever. Det bekänner jag - inte bara på påsknatten. Alltså talar Jesus till mig.

Men tillbaka till bilden. Att Guds ord "öppnar sig". På samma sätt som en blomma vecklar ut sig. Det är en erfarenhet, som delar med många. Att bibelordet många gånger känns nytt och fräscht. (Jo, ibland är det inte så. Många gånger är det stumt.) Men så många gånger, som det öppnar sig.

Och när det sker, ger det ljus. Ljus över mitt liv. Inspiration, ledning och hopp.

Jag följer Svenska Bibelsällskapets bibelläsningsplan - Bibelläsning och bön - och den går att finna här. Jag läser sedan in bibelordet i appen Bibel 2020. Vill Du också göra det, så finns information här.