Igår togs besluten. Svenska Bibelsällskapet kommer att översätta Nya testamentet till 2026. Två beslut fattades. Dels beslutade Stiftelsen Svenska Bibelsällskapets Bibelfonds styrelse att skjuta till medel. Dels beslutade Svenska Bibelsällskapets styrelse att översättningen ska genomföras. Så oerhört stimulerande det ska bli att få leda detta arbete.
Samtidigt kommer min del att vara begränsad. Bibelsällskapet
har en översättningsdirektor som är direkt ansvarig för att ro detta stora
åtagande i hamn. Inte heller han kommer att göra det ensam. Primäröversättare, redaktionskommitté,
stilister, grecisister (experter på grekiska) och andra kommer att vara
inblandade. Därutöver är hela arbetslaget på Bibelsällskapet involverade på
olika sätt. För att inte tala om vår styrelse och vårt huvudmannaråd.
Sedan hoppas jag att många andra ska bry sig. Först och
främst vill jag driva att ungdomar blir delaktiga på något sätt. Exempelvis genom
så kallade referensgrupper. Men det ska även finnas andra representerade där.
Ja, till detta får jag återkomma.
Det finns flera skäl till att denna översättning kommer till
stånd. År 2026 är det 500 år sedan den första svenska översättningen av Nya
testamentet kom. Det innebar att det svenska skriftspråket fick sin form.
Bokstäverna å, ä och ö lanserades detta år.
Själv tycker jag detta är spännande. År 1526 ingick delar av
nuvarande Finland i Sverige. Däremot tillhörde Jämtland, Skåne och Blekinge
inte Sverige utan Danmark. Möjligen var även någon del av Estland redan då
svenskt territorium. Det betyder att jubileet är betydelsefullt även för andra
än oss som nu bor i Sverige. Samtidigt innebär det att alla som bor i Sverige
inte bor på platser som berördes av översättningen 1526. För mig blir det
tydligt att språkfrågan också är politisk. Och viktigt är att lyfta fram att
Svenska Bibelsällskapet inte bara arbetar med Bibeln på svenska. Vi är
involverade i översättning av Bibeln till sydsamiska, lulesamiska, meänkieli
och snart även teckenspråk (hoppas jag) för att nämna några. Vi säljer biblar
på över 100 språk i vår bibelbutik. Att göra Bibeln översatt, spridd, känd och
använd innebär med nödvändighet en språklig mångfald.
Ekumeniskt är det minst lika spännande. 1526 var Sverige
katolskt. Reformationens början brukar knytas till Västerås riksdag 1527. Och
arbetet med Nya testamentet 1526 hade ju börjat långt dessförinnan. Med andra
ord var det inte ett lutherskt projekt.
Men när Vasabibeln kom 1541 var Sverige på god väg att bli lutherskt. Och efterföljande officiella
Idag är sammanhanget ett annat. Dels finns flera andra
bibelöversättningar, som gör anspråk på att bli lästa i kyrkor och samfund. En
sådan är Svenska Folkbibeln, som kom 1998 och revideras 2015. Vad gäller
Bibelsällskapets översättning av Nya testamentet 2026 är basen bred. Ekumeniskt
”and beyond”. Alla större svenska kyrkor och samfund står bakom denna satsning
och även Svenska Akademien och Kungliga Vitterhetsakademien finns bland
huvudmännen. Liksom Ekumeniska rådet i Finland. Det är inte längre ett statligt
ansvar men genom huvudmännen är framtidens översättning inte mindre bred.
Kanske snarare bredare.
Utöver detta finns ett praktiskt skäl. Vi behöver
upprätthålla hantverket. Det tar tid att översätta Bibeln. Och i framtiden
kommer en ny bibelöversättning efterfrågas. Då måste vi redan ha påbörjat
arbetet.
Vår hållning är dock inte att denna översättning av Nya testamentet
ska ersätta Bibel 2000. Det är överhuvudtaget inte vårt ansvar. Det är kyrkor,
samfund och en andra aktörer som avgör. Vi säger att det rör sig om ett
komplement och inte en ersättning.
Den nya översättningen kommer att skilja sig från Bibel
2000. Riktigt hur stor skillnad det blir är för tidigt att säga.
Bibelsällskapets styrelse har inte lagt fast de slutliga
översättningsdirektiven ännu. Det sker i mars 2020. Sedan beror det ju även på
översättarna. Men ett exempel på förväntade skillnader gäller så kallad
konkordans. En helt igenom konkordant bibelöversättning använder samma ord på
svenska varje gång ett grekiskt ord översätts. Det är i praktiken ohållbart. Sammanhanget
måste spela in. Men strävan i denna översättning blir att i större utsträckning
än exempelvis Bibel 2000 sträva åt det hållet. Men absolut inte en fullständig
konkordant översättning. Hänsyn kommer också tas till att Nya testamentets
skrifter tillkom i en annan tid och en annan kultur. Det måste synas i
översättningen. Däremot är det onödigt att behålla ålderdomliga uttryck, som
inte kan motiveras teologiskt. Vad gäller inklusivt språk behöver översättning
ibland visa den ojämlikhet som kommer till uttryck i vissa skrifter. Andra
gånger går det att översätta utan ett maskulint språk med bibehållen trohet mot
grundtexten.
Vi har redan påbörjat detta arbete genom det pilotprojekt
som pågått de senaste åren. Det handlar om översättning av Markusevangeliet, Filipperbrevet
och Första Johannesbrevet. Arbetet med dessa böcker slutförs detta år. Nästa år
kommer de att finnas med i vår bibelläsningsplan – Bibelläsning & Bön. Då
kommer det – hoppas jag – på vår webbplats (bibeln.se) gå att läsa både pilotöversättningen
och Bibel 2000 för varje dags avsnitt. Exempelvis kommer vi att följa
Markusevangeliet inför vårt påskfirande.
Min övergripande önskan är att intresset för Bibeln kommer att
hållas vid liv och till och med öka. Skolverket och regeringen har bestämt att
Bibeln uttryckligen ska nämnas i grundskolans kursplaner, så där finns ett
starkt stöd. Det är bra att många känner till Bibeln – oavsett trosövertygelse.
Men som kristen och präst önskar jag ju också att många ska upptäcka betydelsen
av Bibeln för det egna livet. Att Gud talar genom bibelordet. Att Bibeln
innehåller befrielse, kraft, tröst och hopp.