Det är inte synd om mig ...

Den senaste helgen har varit en smula arbetsam. Och ändå inte. Låter det motsägelsefullt? OK, jag tar det från början.

Min dator har ett längre tag varit lite väl långsam. Men det har jag kunnat hantera. Men i fredags valde den att nästan helt lägga av. Exempelvis tog det ungefär 10 minuter att få fram ett nytt dokument. Med jämna mellanrum komm också sådana där blå sidor fram med en massa text som inte går att förstå. Mer än att windows tänker 'stänga ner'. (Heter det verkligen så, på svenska?) Nåväl. När allt är 'nerstängt' startar det igen och så får jag en fråga om jag vill starta i 'felsäkert läge'. Ja, ni har kanske varit med om det.

Som sagt, i fredags lade datorn nästan av helt och hållet. I kombination med att vi hade strömavbrott från 5 på morgonen till 9 på kvällen. Jag hade arbetat vi datorn – den har ju ett batteri, som håller några timmar – men gick sedan upp till universitetet, för där fanns ström. Det var då den la av. Jag satt länge och väntade på att den skulle starta och när jag sent omsider skulle gå hem, då var ytterdörrarna låsta. Nu löste det sig enkelt genom att jag hittade en olåst bakdörr. Så hem kom jag och lördagen fick jag ägna åt annat. D v s jag försökte få tag på en datafirma som kunde hjälpa mig. De lovade ringa tillbaka under lördag förmiddag men gjorde inte så.

Med andra ord blev det en datorfri helg (med undantag av min smartphone, förstås) och till vissa delar även en elfri helg, eftersom strömmen även var bort några timmar på lördagen.

Men det gick, som ni förstår bra. Dessutom hade jag skaffat nya glasögon på fredagen i stället för de gamla, som först tappade ena skalmen och sedan den andra, efter att jag oturligt satte mig på dem.

Helgen kunde användas till trevlig samvaro tillsammans med två kollegor, gudstjänstbesök, promenad i botaniska trädgården och tre skypesamtal med tre av våra barn. Inte illa!

Dessutom tror jag det var bra att helt enkelt inte kunna arbeta med kursplaner, handledning av studenter, förberedelse av föreläsningar och lektioner mm. Det gör jag så mycket ändå – jag fick helt enkelt ett 'break'

Visst är det viktigt att stanna upp ibland? Jag måste erkänna, att det blev tydligt för mig att jag ibland behöver hjälp att inse detta. T ex ett datorhaveri.

Den artikel på 8 500 ord jag skulle skicka in senast torsdag han jag skicka in. Det är jag mycket tacksam för.

Bland det mest komiska i sammanhanget var att dagarna innan min glasögonskalm
gick sönder, hade även hustruns ena glasögonskalm gått av. Detta resulterade i
att hustrun fick nya glasögon som bättre motsvarade en förändrad (dock ej entydigt
försämrad) syn. Dessutom är de nya skalmarna klädsamma! Hustruns, alltså!