Näst äldsta dottern

Igår kväll var det Nikodemuskväll i Två Systrars församling. Näst äldsta dottern var dragplåster och ett drygt 20-tal människor tyckte en fredagkväll var värd att satsa på att få veta mer om Egypten. Det blev en mycket givande kväll. God mat och sedan samtal på djupet. De flesta var i övre medelåldern. Men vilket engagemang. Dottern var helt enkelt lysande. Hon lyckades inspirera oss alla. Utifrån hennes upplevelser av tre månader i Egypten 2007 med erfarenhet av både den koptiska kyrkan och muslimska vänner fick vi en lektion i hur vi människor bör och kan leva tillsammans i förståelse och gemenskap. Många som var plus 70 uttryckte sin stora hoppfullhet inför framtiden över att få möta en ung, engagerad kvinna på detta sätt. Stolta föräldrar och morföräldrar (samt en dito broder) satt och lyssnade. Kvällen slutade med bön och gemensam psalm, där våra systrar och bröder i nordafrika och på arabiska halvön var påtagligt närvarande.
En kväll som denna är för mig vad mission verkligen handlar om. Ömsesidighet. Inklusivitet. Att låta sig påverkas över geografiska och kulturella gränser med bibehållen identitet som kristen, där allt får bäras fram till Gud i bön.