Saturday 21 October 2023

Tal till nationen

Wikipedia beskrivs begreppet ”tal till nationen” på följande sätt:

Tal till nationen är i Sverige tal som hålls av statschefen eller statsministern vid en för landet kritisk tidpunkt.

Det är allmänt känt att Sveriges statsminister, Ulf Kristersson, höll ett sådant tal torsdagen den 28 september 2023. Men det kanske inte är lika känt att ytterligare ett tal till nationen hölls i Sverige så sent som torsdagen den 19 oktober. Denna gång var det Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, som höll tal till nationen. Jag vet inte riktigt varför det dök upp i mitt flöde, men det gjorde det. Talet finns på Youtube. Jag vill inte länka till det.

När jag googlar får jag alltså upp två olika tal till nationen.

Vem talar han till?

Hans tal inleds med orden: ”Sverige, svenskar och Sverige-vänner i hjärtat.” Otroligt intressant inledning. För sedan riktar han sig inte specifikt till denna grupp (vilka de nu är) i hela talet. Efter 5 minuter och 20 sekunder byts målgrupp (tror jag). För då säger han att han vänder sig särskilt de den som har sin bakgrund i en annan del av världen. Denna adressat talar han till från 5.20 till 10.40. Sedan kommer nästan samma formulering som inledningsvis. Då är det återigen Sverige-vännerna som är adressat. Från 10.40 till 13.19. Vad drar jag för slutsatser av detta: I sitt tal till nationen riktar sig Åkesson till sina sympatisörer och till människor som kommer från utlandet. Det är helt olika grupper. Men han riktar sig inte till mig.

Vad är hans budskap till Sverige-vännerna?

Först ställs frågan – till Sverige-vännerna – hur det kunde bli så här? Hur Sverige kunde bli så otryggt med så mycket våld. Det beror på ”ansvarslös politik och ansvarslösa politiker” och detta delas upp i tre delar: 1. Massiv asylrelaterad invandring från kulturellt avlägsna delar av världen. 2. Total kravlöshet där rättigheter och friheter ges utan krav på motprestation. 3. Slapp kriminalpolitik.

Efter ett resonemang om integration (som i Åkessons värld är assimilation, vilket innebär att alla som flyttar till Sverige ska bli precis som svenskar – vad nu det är) konstaterar han: ”Om man sköter invandringspolitiken så behöver man ingen integrationspolitik.” Och han frågar sig: ”Hur i hela friden integrerar vi 100 000-tals människor som alldeles uppenbart inte vill integreras?”

(Här måste jag stanna upp och protestera. De allra flesta som har ”sin bakgrund i en annan del av världen” bidrar mycket tydligt till integration, som är en händelse som inte bara handlar om den som kommer hit utan också om den som bor här. ”It takes two to tango” som bekant. Hur integrerar ”vi” …)

Vad är hans budskap till den som har sin bakgrund i en annan del av världen?

Åkesson säger först: ”Sverige är på alla sätt möjligheternas land.” Men det följs snart av: ”Gör din plikt och kräv sen din rätt.” Han uppmanar den som kommer hit att ta seden dit man kommer, skaffa försörjning, lära sig prata begriplig svenska och respektera hur vårt land fungerar. På denna sista punkt handlar det om normer och värderingar. (Observera ordvalet ”vårt land”). I klartext fortsätter han: ”Du har kommit till svenskarnas land. Vårt land. Du kan inte fortsätta att leva på samma sätt som du är van vid från ditt hemland.”

Här får ändå sägas att Åkesson nämner att det finns personer som gjort rätt för sig. Som tagit sitt ansvar ”som gäst i vårt land”. (Observera åter valet av pronomen). Han understryker: ”Många av er som har utländsk bakgrund har gjort just detta.” Och han fortsätter: ”Tack. Och jag menar det verkligen.”

8.15 in i talet kommer så en förändring i tonen: ”Tyvärr är det också väldigt många av er som inte har tagit detta ansvar.” (Observera att det genom ordet ”er” konstrueras ett ”ni” i motsats till ett ”vi” och att denna grupp innefattar alla som har sin bakgrund i en annan del av världen. Oavsett om det tagit sitt ansvar eller ej. Jag kan inte förstå det på något annat sätt än att det som mest går att bli en tolererad gäst i Sverige men aldrig en del av ett ”vi”.) Och så dundrar han vidare:

”Du har kanske kommit hit bara för att begå brott.”  Och andra, frågar han sig, har kanske kommit hit för att den personen behövde skydd men tycker att den kan fortsätta leva här utan att anpassa sig. Det är inte så konstigt, menar Åkesson, för det finns ju många landsmän i samma område. Det känns nästan som hemma. Man behöver inte ens jobba. Får ju pengar ändå. Och denna tänkta adressat åker kanske på semester till sitt forna hemland flera gånger om året. Ja, den personer kräver också att Sverige ska bli som det hemland den tvingades fly från. Och kräver att ”vi svenskar” ska underkasta oss påbud från ”din” gud och ”dina” heliga skrifter. Dessutom har denna person tagit med sig konflikter hit och ”ni” för ”ert” krig på ”våra” gator.

(Jag har lyssnat på talet två gånger. Jag väljer att inte lägga någon länk till det. Den som menar sig behöva lyssna på det kan lätt googla efter det. Det var plågsamt redan första gången. Och andra gången stoppade jag många gånger för att få citaten rätt. Jag kan inte hitta någon textversion av talet.) Efter nästan tio minuter in i talet säger han: ”Du kanske tycker att svenska flickor är lösaktiga slampor som du har rätt att förgripa dig på.” Och han fortsätter: ”Du kanske tycker att svenska pojkar är klena, bortskämda töntar som du kan råna och förnedra.” Här är vi framme vid 10.24 och då summerar han denna del med orden: ”Jag tycker inte att du ska va här. För mig är du inte välkommen i Sverige.” Och sedan återvänder han till huvudadressaterna.

Vad är hans fortsatta budskap till Sverige-vännerna?

10.40 in i talet konstaterar han: ”Vi måste angripa rötterna till det som gör oss splittrade och otrygga.” Och så ska vi bli ”landet som tog sig i kragen och körde ut kriminella, islamister och destruktiva lycksökare.” (Hela hans tal går ut på att beskriva en verklighet där brottslingar, terrorister och ”destruktiva lycksökare” ska förknippas med dem som har sin bakgrund i en annan del av världen. De som i talet är ”ni” och inte ”vi”.)

Avslutningsvis får vi veta vad den verkliga konflikten är idag: Det är konflikten mellan dom som bidrar konstruktivt och dom som inte bidrar alls. Den står mellan dom som försöker och dom som förstör. Mellan dom som bygger bilarna och dom som bränner bilarna.

Åkesson vill dock förändring. Han vill bygga det nya, moderna folkhemmet. Ett ”tryggt, sammanhållet och välmående land som alla vi svenskar på nytt kan va stolta över.” (Observera återigen ”vi”). Han förstår också att det kommer att ta tid. Men ”tillsammans vänder vi utvecklingen. Tillsammans som Sverige-vänner i hjärtat.”

* * * * *

Jag har inte hört någon nyhetskanal kommentera detta tal. Det enda jag får fram när jag googlar är GP som skriver att det ”är tydligt att Åkesson vill ta Kristerssons plats.” Artikeln är låst. Detta är bara rubriken.

Det handlar alltså om en person som leder Sveriges näst största parti. En person som just nu har oerhört stort inflytande på den politik som förs i Sverige. Som vill skapa ett ”tryggt, sammanhållet och välmående land” men så tydligt visar att det är ett land som ”vi svenskar” kan vara stolta över men som inte nödvändigtvis är ett land för några som har sin bakgrund i en annan del av världen. Såvida dessa personer inte har gett upp sin egen kultur och accepterat att ha svenska normer och värderingar. Vad som nu ingår i det. Personligen känner jag mig inte alls inkluderad i detta sammanhållna land.

Vad tar jag till mig personligen? En känsla av att det finns många ”Sverige-vänner” som säkert känt sig exkluderade i samhället under lång tid. Det är ett misslyckande för oss som haft inflytande. Det ångrar jag. Alla gånger jag inte lyssnat, inte förstått. Men tror jag att Sverigedemokraterna och dess ledare Jimmie Åkesson kan leda oss mot ett sammanhållet land. Nej, det tror jag inte.

Tuesday 17 October 2023

World Assembly – Final day

After a long and engaging day, the World Assembly has come to an end. I could write a long blog post about this gathering but tonight I will only share a few things. We had some business meetings in the morning. We made a statement and took some decisions about how the United Bible Societies will navigate the coming few years. We resolved to continue with Bible translation and making the Bible available both digitally and in printed format.

But what fills my heart this evening is the fellowship with sisters and brothers from all over the globe. Especially during the dinner when people from Africa gathered in the hall and formed a procession and started to sing and dance. I directly felt that I had to join the group. A saying from the founding father of Ghana, Kwame Nkrumah, came to me:

I am not African because I was born in Africa but because Africa was born in me.

So, it felt natural to be part of the African group tonight.

Tomorrow I will leave Egmond aan Zee and begin my journey back home. It has been an intense week. But a very good week.

Monday 16 October 2023

World Assembly – Day 4

Today we have discussed good governance. One overarching theme was how the different Bible Societies throughout the entire fellowship had been affected by Covid. Those who had good structures in place managed better than those with a shaky organisation.

In one of the panels, we listened to the General Secretary of the Bible Society of Indonesia. His name is Sigit Triono. I did not know that Indonesia is the fifth largest country in the world. It is the largest Muslim country. Only 10 % of the population are Christians. But since the country is so big, this means a lot of people. The Bible Society has 300 employees. In the printing house many employees are Muslims. I found this very interesting and encouraging. The way many people in Sweden today speak about Muslims without any trust, it is good to understand that a Christian minority in the worlds largest Muslim country have no problem with cooperation.

In the afternoon we had some kind of workshops where we “made headlines”. Every group produced a newspaper headline. In lur group we worked with communication and asked question about digital versus traditional communication but also about accountability. Very creative. A good day where I also had a number of interesting meetings with people from all over the globe.

There is a great gender imbalance at this assembly. In my group we were
five men. Representing Slovakia, Hungary, Sweden and Iceland.

World Assembly – day 3

Yesterday - Sunday - was a day of rest and celebration. No presentations and workshops. As every day we started with morning prayer. This time I was happy to read the words “Prayer dance” on the screen. It turned out to be some minor movements but still, very refreshing in the midst of so much talking. The prayer was led by two delegates from Asia. The 30 minutes long prayer, which also included some prayers from the ancient St. James liturgy, we were blessed in Aramaic, the language of Jesus. This is always powerful. To understand that some of our Christian sisters and brothers still use Jesus’ own language.

At 10 we all gathered and went to Amsterdam. We got a chance to see the canals by boat and were also served sandwiches on board. At three in the afternoon, we all gathered in Westerkerk close to Anne Franks house. The Bible Society of theNetherlands and Flanders, that arranged the whole day, also were hosts for this service. The musicians were excellent, and we shared the Word of God in so many languages. Most of all I loved all the singing, also in several languages. An again, the musicians really helped to make the singing into a beautiful experience.


The day ended with dinner in the magnificent wintergarden of hotel Krasnapolsky. It is so good to be able to sit down and enjoy the company of colleagues from all over the world and to share a meal.

Today we will continue with the presentations and discussions. Before we leave on Wednesday some important decisions are to be made that will set out the direction of the Untied Bible Societies for the next 5-7 years.

Saturday 14 October 2023

World Assembly – day 2

Two of the presentations today dealt with serious topics. Dr Samuel Lee came as a migrant to Europe and is now a pastor in a migrant congregation in Amsterdam with refugees from West Africa and migrant domestic workers from the Philippines. His message was clear: we are the migration!

You are you because of your ancestors.

And if we check our DNA, we will all find that we are migrants. Migrants are not only figures, but everyone has their own story. He showed us very clearly how the Bible is all about migration. He spoke about four types of migration in the Bible:

1. Missionary type (Abraham, Genesis 12:1-4)

2. Human trafficking (Joseph, Genesis 37 and onwards)

3. Labour type (Naamans maid servant, 2 Kings 5)

4. Environmental type (Joseph’s brothers, Genesis 42)

The session ended with the launch of the Migration Bible. I will bring one copy to our Bible Shop. A very interesting edition of the Bible. And we need to read this Bible in our Swedish context where migrants are becoming the shape goats. I this presentation migrants were described as a gift to the hosting society. A very different perspective.


The second presentation was about Creation and Justice. Dr Carmody Grey really challenged us. She showed us that the Bible talks about:

1. The need to take responsibility

2. We must become stewards

3. Original justice: God gave the earth to all equally

4. We have a covenant with all creation

5. The poor come first

She also brought us back to the founder of the British and Foreign Bible Society, William Wilberforce. He was an abolitionist, but his words also apply to the climate crisis:

You may choose to look the other way, but you can never say again that you did not know.

She also pointed to a leader like Martin Luther King Jr. Leaders that realised that not only individuals but the whole society needs to change.

After these presentations we have been talking about Bible Engagement. I have not seen a connection with these two topics in every conversation but at the end of the day, our Secretary General, Dirk Gevers, concluded that Bible Engagement has to do with Migration and Creation Care (and many other things).

When I write this blog post it is late in the evening. But the day was inspiring. The Bible speaks about our challenges. 

Friday 13 October 2023

World Assembly – day 1

For the first time I have chance to attend the World Assembly of the United Bible Societies. The Swedish Bible Society belongs to this worldwide fellowship with around 150 other Bible Societies. The meeting is held in the Netherlands, north of Amsterdam in a village named Egmond aan Zee. Today I took a walk on the beach. Very windy but nice.

The vice chairperson of the Swedish Bible Society, Karin Wiborn and I form the Swedish delegation. Officially. But my colleague, Lotta Ring, is also here. She is our fundraiser and communication officer, and she takes the opportunity to network with people, since almost every Bible Society in the world is present. Sadly, not all are here. For instance, the Israeli, Arab-Israeli, and Palestinian Bible Societies could not make it. Also, from some other conflict zones, people have not managed to travel. This is so unfortunate, and we really miss them. This fact speaks directly to the theme of the Assembly:

God’s word: Reconciliation for the world.

This was really the theme of one of this morning’s programmes. One of the invited guests, Jerry Pillay, who is the General Secretary of the World Council of Churches, spoke about reconciliation. He stressed that there will be no reconciliation without justice. Jerry Pillay is from South Africa. Just like the Secretary General of the United Bible Society, Dirk Gevers. They are both from the Presbyterian Church and they know one another since there theological studies. The conversation they had this morning took us back to the apartheid era in South Africa. Jerry Pillay is Indian and Dirk Gevers is white. This means that they, in the 1980s, lived totally different lives. Today they can describe one another as friends. This gives hope. Change is possible.

Today an anthology was also launched. A collaboration between
the United Bible Society and the World Council of Churches.
The book is edited by Rosalee Velliso Ewell and she handed
over copies to Dirk Gevers and Jerry Pillay.

We also listened to Michel Kenmogne from Cameroon. He is the executive director of SIL, which is another organisation working with Bible translation. He was talking about Bible Justice. The way he showed that language minorities often are marginalised also in many other ways, was convincing.

Another guest was David Cárdenas from Wycliffe Global Alliance. His contribution was about collaboration between organisation that receive funds and organisation that donate funds. It was about the legacy of colonisation and the possibility of showing one another respect and build relationships of trust. He spoke in Spanish, and this meant that all of us who are used to listen to speakers who speak in English had to use the devices with translation. It is much more difficult to follow a speaker that way. But a good experience.

After the session on collaboration, I had a short conversation with my colleagues from Ghana. We support a literacy project in Ghana with funds from Sida, which is the Swish state aid agency. We could speak openly about our relation, and I asked them how they experienced our project visit last month. I trust that we have the same experience that our relationship is built on mutual trust and respect. It is nevertheless good to verbalise that.

The General Secretary of the Bible Society of Ghana, John Kwesi Addo Jr,
their Board Chair Daniel Sylvanus Mensah Torto and an emerging leader,
Catherine Naa Adjeley Odjidja together with me in the conversation.

Between the different sessions we eat and share fellowship with one another. I really get to meet so many interesting people. It is so valuable to be here.

Sunday 8 October 2023

Fördomsfulla vuxna

Vi har haft besök av äldsta dottern och hennes familj över helgen. I morse vaknade äldsta barnbarnet aningen för tidigt för min och mormoderns smak. Det blev jag som gick ut med barnbarnet i köket. Där satte vi oss med en bok. Det blev ”Min skattkammare.” Vi bestämde att vi skulle läsa ”Alfabetet”. När vi kom till bokstaven ”P” höjde både jag (och mamman, som vaknat och också kommit ut till köket) på ögonbrynen:

Pappa är så lång och stor

torkar disk åt lilla mor.

Jag tänkte att det i alla fall fint var att pappan överhuvudtaget gjorde en insats i köket. Men lite tråkigt att det uppfattades som en hjälp till mamman i familjen. Jag såg på min äldsta dotter att hon reagerade på samma sätt.

När även mormodern kommit upp ur lopporna (inte så värst lång tid efter att vi gått ut i köket) frågade hon vad vi gjort. Jag berättade att vi läst i en bok och så återgav jag några delar av ”Alfabetet” och konstaterade att en vers handlade om en pappa som diskade. Då utbrast äldsta barnbarnet – helt ärligt:

Ja, han diskade åt sin lilla mor.

Hahaha … ja, så uppfattar en sexåring en vers, som jag och hennes mamma uppfattar på ett delvis annat sätt. Med andra ord sker det en viss utveckling. Så bra.

Tuesday 3 October 2023

Dagen eller Dagens ETC – det är frågan

På Svenska Bibelsällskapet prenumererar vi på ett antal tidningar och tidskrifter. Dagen, Världen Idag, Kyrkans Tidning och Sändaren är några. Men listan kan göras längre.

Dagen kommer vissa av veckans dagar. Men sedan förra veckan har vi inte fått den. Istället har tidningsbudet valt att lägga Dagens ETC i vår låda. Förmodligen för att de ser så lika ut.

Därför ringde jag idag till Dagen och förklarade situationen. Då fick jag veta att jag inte var den enda som ringt. Tydligen har en sammanblandning skett i fler fall. Varför just nu, undrar jag?

När man tittar snabbt ser Du ju påfallande lika ut. Vit text på röd botten. Även om den ena har versaler och den andra inte. 

Själv upptäckte jag det inte direkt utan såg det först när jag började bläddra i tidningen och läsa artiklarna. Tidningarna beskriver sig själva, bland annat, på följande sätt:

Dagen

En tidning på kristen grund. Dagen är Sveriges största kristna dagstidning vars främsta uppdrag är att bevaka nyheter i skärningspunkten mellan tro och samhälle. Tidningen är rikstäckande och ledarsidan politiskt obunden.

Dagens ETC

Sveriges första röda dagstidning som tar gröna frågor på allvar.

Nu har vi bett Dagen skicka de tidningar vi inte fått. Det innebär en vecka med utökad nyhetsrapportering. Det är ju bra.

Sunday 1 October 2023

Vårt samhälle och Den helige Mikaels dag

Idag fick jag möjlighet att leda mässan i Bälinge kyrka. Så roligt! Det är Den helige Mikaels dag. Själva Mikaelsdagen infaller 29 september men i Den svenska evangelieboken firas första söndagen i oktober som Den helige Mikaels dag. För hustrun och mig har den en särskild betydelse. När vi gifte oss fick vi en ikon av en god vän, en ortodox syster. Den föreställer just ärkeängeln Mikael.

Min första tanke idag var att predika om ängeln Mikael, som besegrar draken enligt en av bibeltexterna, från Uppenbarelseboken 12:7–12. Men det kändes för enkelt. Även om mycket i dagens samhälle är skrämmande är inte lösningen ett gudomligt ingripande av de sorten. Så fungerar det ju inte. Vem ska ärkeängeln i så fall besegra? Vi har ju rättsvårdande myndigheter som tar hand om kriminalitet. Men all annan ondska? Bristen på tillit? Hur besegras den?

Så min predikan tog sin utgångspunkt i den gammaltestamentliga berättelsen om Jakobs dröm, när änglarna gårupp och ned på en trappa. 1 Mos 28:10–17. Innan mässan började letade jag änglar i Bälinge kyrka. Det finns många. Efteråt berättade en av kyrkvärdarna om en ängel som varit utlånad till Vasamuséet. Den sitter på orgelfasaden. Gjord av samma konstnär som gjort detaljerna i skeppet Vasa. Jag kunde inte låta bli att tänka på att skeppet hade behövt änglavakt. Men också att ett kyrkorum ofta kallas för ”skepp” och bör vara en mer fredlig farkost. Nåväl, såhär predikade jag:

Det lilla änglaansiktet i mitten har samma konstnär gjort,
som utfört träarbeten på skeppet Vasa.


Predikan i Bälinge kyrka på Den helige Mikaels dag 2023

Vi hörde berättelsen om Jakob och hans dröm. Om änglarna på stegen. Det finns en detalj i berättelsen som är svår att upptäcka om man inte får hjälp. Det var en kollega som gjorde mig uppmärksam på den. Det står att solen hade gått ner. Det är ju inget konstigt med det. Jakob är på väg bort från sin bror Esau som han har en konflikt med. Inte förrän han är på väg tillbaka och kämpar med Gud vid Jabboks vad, står det att solen går upp igen. Solen går upp när vi är beredda att försonas. Låt oss bära med oss denna tanke.

Jakob lägger sig ner för att sova. Han är på flykt. Men Gud är med mitt i det svåra. Det är vad änglarna på trappan betyder. Guds närvaro. Inte konstigt att Jakob känner bävan.

Detta är en plats som väcker bävan.

Vi använder inte detta ord så ofta men vi gör det exempelvis i ordet ”jordbävning”. Med ordet ”bävan” i en av texterna idag är det ofrånkomligt att inte stanna upp inför det läge Sverige befinner sig i. Det är inte min sak att kommentera politiska utspel eller recensera våra olika myndigheter.

Jag vill i stället stanna upp inför detta med bävan, rädsla, fruktan. Efter bomben i Fullerö utanför Storvreta sas det att tryckvågen hade fått mätinstrumenten, som vanligtvis mäter jordbävningar, att reagera. Såklart att vi också känner bävan.

Jakob kände det efter sin dröm. Det var på ett sätt en positiv bävan. Jakob kände Guds närhet. Men fortfarande en bävan som innebär Jakobs insikt om sin litenhet i förhållande till något större. Den rädsla vi kan känna inför bombdåd och skjutningar är en annan slags bävan. Men fortfarande en erfarenhet av sin litenhet. Det kan passa att tala om detta på änglarnas söndag.

När människor möter änglar i Bibeln är det ofta förknippat med rädsla. De säger ofta: ”Var inte rädd”. För vi har inget att frukta från änglarna. Deras närvaro innebär att himlen är nära. Idag är det änglarnas dag och inte minst Den helige Mikaels dag. Jag tänkte först predika om just Mikael som kämpar mot ondskan och vinner. För det är väl det vi önskar. En stark makt som i ett enda slag besegrar det onda. Men så fungerar det ju sällan. På ett sätt är det därför bra att stanna upp inför ett annat budskap. Att änglarna är med. Att Gud finns hos oss.

Tillbaka till Jakob. Solen hade gått ner men den gick upp när han var på väg tillbaka till Esau. För att söka försoning. Vårt samhälle behöver försoning. Tillit. Det är så mycket misstro idag. Och vi kan inte vänta på att någon annan ska lösa det. En mäktig ärkeängel som Mikael. 

Vi behövs var och en. Också när vi känner bävan. När vi upplever vår litenhet och otillräcklighet, då får vi vända oss till Gud i bön om hjälp. Det är vad vi gör varje söndag när vi möts till gudstjänst. Det är vad vi gör varje dag och kanske varje stund. Vi ber Gud om hjälp. Martin Luther började varje morgon på det sättet.

Låt oss be hans bön tillsammans:

Jag tackar dig, Gud, min Fader i himmelen,  genom Jesus Kristus, din käre Son, för att du i natt har skyddat mig från allt ont och farligt.

Jag ber dig att du förlåter mig mina synder och idag bevarar mig för synd och allt ont. Låt mig leva efter din vilja.

Jag överlämnar mig med kropp och själ i dina händer. Låt din helige ängel vara med mig, så att den onde fienden inte får makt med mig.