Nu ska jag skriva om den sista i raden av fast asntällda arbetskamrater i Birgittakyrkan. Sedan finns det en del andra, som gott kunde fått varsin dikt men någonstans får man ju dra gränsen. Så blev det dessa sju, som jag arbetar mest med.
Dikten om Ulrika får bli på hexameter. (Därav avsaknaden av rim!)
När jag ska skriva en dikt om Ulrika som jobbar i kyrkan
tänker jag särskilt på sång och musik som hon även är kantor.
Rätt som det är klär hon ut sig till Hildegard, nunna från Bingen,
sjungandes konstiga toner på språk som se'n länge är döda.
Vännen Ulrika är skämtsam och skojar rätt ofta med folket
när det är dags för pålysningsstunden i slutet av mässan
kan hon ej hindra sig själv från att dra några roliga vitsar.
Det tycker vi hon ska fortsätta med så länge hon lever.
Viktigast dock är nog tjänsten hon gör för sin utsatta nästa.
Mången en gång har vi sett henne springa med luren i handen.
Hoppsan, det ringer, det här är nog viktigt. Bäst att jag svarar!
Hoppas att julen blir vilsam för henne och maken och barnen.
3 comments:
Och för er som inte, liksom jag vet vad hexameter är, kan ju, om ni orkar kolla här med facit om det stämmer...
Hexameter (av grek. Hex; sex, och metron; mått) är ett sexfotat versmått med fallande rytm. Den femte foten i en versrad är alltid en daktyl och den avslutande sjätte alltid en troké eller en spondé. Daktyl är den vanligaste foten i hexameter. De tvåstaviga fötter som daktylerna kan växla med skulle i den antika, stavelselängdsbaserade metriken vara spondéer, även om troké tilläts i sjätte foten. I svensk metrik, som bygger på stavelsetryck, har det varit praktiskt att tillåta trokéer också inne i verserna och hexameter brukar för svenskans förhållanden beskrivas som ett versmått med daktyler och trokéer. Någonstans i versraden skall det normalt finnas en cesur, ett ställe där det vid uppläsning kan kännas naturligt att lägga in en taktvila. Den infaller oftast inuti den tredje foten, så som i versexemplen nedan (illustrerat med lodstreck). Den näst vanligaste cesurplaceringen är inuti den fjärde foten.
Hexameter användes ofta i längre berättande dikter, så kallade epos. De mest kända eposen på hexameter är Iliaden och Odysséen av Homeros. Svenska författare som använt detta versmått är till exempel Georg Stiernhielm, Runeberg, Tegnér, Erik Johan Stagnelius och Strindberg. Stiernhielm var med sin Herkules från 1600-talet först ut med hexametern i svenskspråkig litteratur.
Usch, vad du är intelligent, eller egentligen ni för nu kan ju Ulf också. Själv hade jag glömt vad hexameter betydde. Visst, jag kommer ihåg att det handlar om versfot men sen ....har jag vita fläckar i hjärnan.
Sen Anders Ädelsten så undrar jag fortfarande om du är den sticksige eller den kale? Kan det vara skägget eller vad tror du Eddie anspelar på?
Hoppas at du läst Erics kommentar också på Allehandan. Visst är det kul, at en 4-åring tycker att det är häftigt i kyrkan?
God Jul på Er alla i familjen!
kramar
Gerthie
Albert Engström använde också hexameter när han skildrade barndomens julotta
---
Men mellan tjänsterna torparn går ut på vallen och söker
gamla bekanta och bjuder på snus, eller kanske han vankar
bort till stallarnas rad och sköter sin häst och kanhända
går han och tränger sig in i sockenstugan och njuter
värmen från spiseln och trängs med pojkar som brottas kring härden
tills det ringer igen och han går att höra predikan,
kanske somnar han in, men han somnar som en rättfärdig.
Han har rätten därtill! Jag ville skaka hans näve!
Se på hans händer och se hur valkarna ligga som vackra
kvitton på ärlig id. Du läser i nävarna hur han
strävar för torva och barn, men i ögonen läser du hur han
längtar på bondemanér till henne som födde hans ungar.
Låt honom gärna sova en kvart! Jag är säker att änglar
sjungit honom i sömn, och jag känner hans kraft då han vaknar.
---
Post a Comment