Advent

Advent! Förväntan! Längtan! Ljus som lyser. Men egentligen en tid för eftertanke. Vad väljer vi? Festen och ljusen. Mysa och ha det bra. Eller se verkligheten?

Går det att kombinera? Orkar vi både se nöden och glädjas över det som är bra? Jag klipper några korta nyheter från TT's hemsida:

Dags för festernas fest
I kväll öppnas dörrarna till Blå hallen, som är klädd i rödaste blomsterskrud med amaryllis, rosor, hortensia, liljor och tulpaner från italienska San Remo. Det är dags för Nobelfest!
(TT) 10 dec kl 07:15

2 500 tvingas lämna SKF
Kullagertillverkaren SKF gör sig av med 2 500 anställda världen över, enligt ett pressmeddelande. I Sverige kommer det inte några varsel. Neddragningen slår däremot hårt mot anställda i USA, Frankrike, Italien och Ukraina.
(TT) 10 dec kl 09.23

Olyckor tar 2 000 barnliv om dagen
Varje år dör 830 000 barn under 19 år i världen i olyckor. Trafikolyckor tar 260 000 liv. 175 000 drunknar, 96 000 dör i bränder, 46 000 i fallolyckor och 45 000 förgiftas, visar en FN-rapport.
(TT) 10 dec kl 05:39

Vi pratade på en konfirmandledarträff igår kväll om tacksamhet. En av ungdomarna sa: Det är svårt att tacka Gud för att man får leva i välfärd, när andra har det så svårt. Varför ser inte Gud till att alla andra har det bra också?

På en sådan fråga finns inget snabbt svar. Svaret blir snarare en delad smärta över att livet är orättvist. Hur firar vi advent och jul när skillnaden mellan 'festernas fest' och varsel och olyckor är så gigantisk?