Idag besökte Kristina och jag Carl i Torsås. Han är en glad kille. Inte så gammal. Faktiskt bara drygt en månad. Det var första gången vi träffades. Men ändå kändes det som om vi kände varandra. Vi har ju naturligtvis träffats, för jag har träffat Linda, hans mamma och han har ju faktiskt varit med i drygt 9 månader utöver den månad han sett dagens ljus. Carls storebror, Olof, fick jag också lära känna. Hans liv blev kort. Jag döpte honom ena veckan och begravde honom nästa. Det var svårt. Olof finns ändå i ljust minne.
Idag var det glädje hemma hos Johan och Linda. Mormor och farmor var där och vi hade mycket trevligt. Innan vi skiljdes åt bad jag en bön för familjen och särskilt för Carl. Precis innan jag skulle säga 'amen' sa Carl något som vi absolut tolkade som 'amen'. Det kunde också varit en nysning eller en hostning eller bara ett 'hmmf''. Men jag tror det var ett klart och tydligt 'amen'. Vi tackar Gud för honom.
1 comment:
Hej Anders!
Jag håller med dig om att vi hade en trevlig eftermiddag!
Nu har jag läst genom hela din blogg och börja ångra att du fick min bloggadress. Du är ju proffsskribent! Det borde jag förstått men du får läsa mina inlägg som avkoppling, när du har svårt att somna osv.
1
Hälsa de dina! Vi ses snart igen
Post a Comment