Flera bibelöversättningar samtidigt

En av de vanligaste frågorna jag får som generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet är varför det behövs en ny översättning av Nya testamentet redan. Då tänker ofta frågeställaren på att det bara har gått 25 år sedan Bibel 2000 kom. I själva verket är Nya testamentet i Bibel 2000 den översättning som på sin tid kallades NT 81. Med andra ord kommer översättningen av Nya testamentet i Bibel 2000 vara 45 år gammal när NT 2026 är klart. En relativt normal tid mellan olika översättningar i nutiden. Troligen kommer dock Bibel 2000 och NT 2026 användas parallellt under överskådlig tid. Dessutom finns ju flera andra bibelöversättningar som används i Sverige.

Idag firade hustrun och jag högmässa i Uppsala domkyrka. För Nyårsdagen finns det en speciell psaltarpsalm i Den svenska evangelieboken (som det gör för alla sön- och helgdagar). Idag fick vi höra Psalm 121 framföras vid två tillfällen.

Dels som växelsång mellan kör och församling mellan två av textläsningarna. Texten fanns i Sv ps 669. Dels sjöng kören samma psaltarpsalm efter predikan, i tonsättning av Otto Olsson. (Kyriosa i sammanhanget var att en av kyrkvärdarna dirigerade kören – det ser man inte så ofta. Kanske beror det på att kyrkvärden heter Stefan Parkman och är seniorprofessor i kördirigering vid Uppsala universitet).

Det är i sig inget märkligt att samma bibeltext förekommer flera gånger i en gudstjänst. Det som jag fäste mig vid denna gång var att den förekom i två olika översättningar och att ingen av dem var från Bibel 2000. Såhär lyder texten enligt Bibel 2000

Psalm 121

1 En vallfartssång.

Jag ser upp emot bergen:

varifrån skall jag få hjälp?

2 Hjälpen kommer från Herren,

som har gjort himmel och jord.

3 Han låter inte din fot slinta,

han vakar ständigt över dina steg.

4 Han sover aldrig, han vakar ständigt,

han som beskyddar Israel.

5 Herren bevarar dig,

i hans skugga får du vandra,

han går vid din sida.

6 Solen skall inte skada dig om dagen,

inte månen om natten.

7 Herren bevarar dig från allt ont,

från allt som hotar ditt liv.

8 Herren skall bevara dig

i livets alla skiften,

nu och för evigt.

Den text som kören sjöng i tonsättning av Otto Olsson - där vissa verser saknas - gick såhär:

1 Jag lyfter mina ögon upp till bergen,

varifrån  min hjälp kommer.

2 Min hjälp kommer från Herren,

som har skapat himmel och jord.

3 Han låte din fot ej slinta, och den,

som dig bevarar, slumre icke!

4 -

5 Herren är den som dig bevarar,

Herren är ditt beskärm, 

ja Herren är ditt beskärm. 

6 -

7 -

8 Herren bevare din utgång och din ingång

ifrån nu och till evig tid. Amen.

Otto Olsson tog sig friheten att stryka vissa verser och stuvade om i andra. Jag fascineras av att han har så många konjunktivformer. "låte", "slumre", "bevare". 

Enligt Sv ps 669 däremot lyder texten såhär:

1 Jag ser upp emot bergen:

varifrån skall jag få hjälp?

2 Min hjälp kommer från Herren,

som har skapat himmel och jord.

3 Han låter inte din fot slinta,

han vakar ständigt över dina steg.

4 Han som beskyddar Israel,

Han vakar ständigt, han slumrar inte.

5 Herren bevarar dig,

i hans skugga får du vandra,

han går vid din sida.

6 Solen skall inte skada dig om dagen,

inte månen om natten.

7 Herren bevarar dig från allt ont,

från allt som hotar ditt liv.

8 Herren skall alltid bevara dig,

När du går och när du kommer,

nu och för evigt.

Denna översättning vet jag ärligt talat inte varifrån den kommer. Ett tag trodde jag det var Bibelkommissionens version från 1995 men det verkar inte. Inte heller Svenska Bibelsällskapets varsamma språkliga revision av 1917 års översättning som kom 1982. Det vore spännande att höra om någon läsare av denna bloggpost kan upplysa mig. Tonsättaren till växelsången heter Roland Forsberg. Kanske gjorde han smärre justeringar för att det skulle bli enklare att sjunga.

Men det som är min poäng just nu är att två olika översättningar lever parallellt i gudstjänsten i Svenska kyrkan. Till och med i årets första högmässa i Uppsala domkyrka som leds av Svenska kyrkans ärkebiskop. Och märk väl: ingen av dessa översättningar kom från 1917 års översättning eller från Bibel 2000.

På vandring

Idag har jag vandrat tillsammans med en studentkamrat, en god vän till henne och så min yngsta dotter. För över en månad sedan kom jag på idén att dels göra en pilgrimsvandring, som en lokal del av Pilgrims walk for future, dels för att passera några platser som går att koppla till bibelöversättning. Jag har skrivit om detta i en tidigare bloggpost. Min vision är att framöver erbjuda en stadspromenad med Bibeln som tema. I denna bloggpost delar jag något av det som handlade om just Bibeln, för själva vandringen handlade mest om att vara ute i naturen och njuta. 

Genom åren har Bibeln översatts många gånger. Även till svenska finns otaliga översättningar. Endast några av dessa räknas som officiella. (Två av dem är kursiverade, eftersom de endast var reviderade utgåvor av Bibeln från 1541.).

Gustav Vasas bibel (1541)

Gustav II Adolfs bibel (1618)

Karl XII:s bibel (1703)

1917 års kyrkobibel

Bibel 2000 (med NT 81)

Vi började i Uppsala domkyrka med morgonbön klockan 9. Den ägde rum i Vasakoret. Där finns en väggmålning som föreställer Gustav Vasa när han tar emot 1541 års Bibel av bröderna Olaus och Laurentius Petri. Det sägs att Laurentius Petri, som var ärkebiskop, stod för översättningen och att den skedde mellan 1531 och 1541. Nya testamentet hade ju kommit redan 1526. För att finansiera översättningen användes medel från en ärkedjäknetjänst, som dragits in. Men varje sockenkyrka fick också bidra med en tunna korn. Den kallades Bibeltunnan. J G Sandberg heter konstnären och motivet gavs ut på frimärke 1941, när översättningen fyllde 400 år.

Den som fick i uppdrag att trycka Bibeln blev Georg (Jurgen) Richolff från Lübeck. Han ansågs särskilt skicklig. Efter morgonbönen i domkyrkan gick vi förbi det hörn av universitetsparken, framför Historicum, där tryckeriet kanske låg. Upplagan kan ha varit ett par tusen exemplar. (Jag baserar en del av dessa uppgifter på en artikel av Nils Sundquist, en svensk konsthistoriker, landsantikvarie och författare som var Upplands förste landsantikvarie. Artikeln finns i en årsbok från 1941 för Upplands fornminnesförening. Länken kommer här. Dessutom har en historiekunnig person jag känner gjort mycket värdefull research. Utan honom hade jag inte fått kunskap om Richolffs tryckeri).

Därifrån gick vi till ett annat nedslag av Bibelöversättning i Uppsala. På Åsgränd 1 satt 1972 års Bibelkommission och översatte. Den kommissionens arbete resulterade i Bibel 2000, som även inbegrep NT81. Det var den sista officiella, statliga bibelöversättningen i Sverige. Därefter gavs uppdraget till Svenska Bibelsällskapet. Staten, ett par förläggarföreningar och Svenska Bibelsällskapet hade redan 1978 bildat Bibelfonden, som från 1981 fick förvalta royalties från bibelförsäljning. I urkunden står det att fonden bland annat ska skapa förutsättningar för framtida bibelöversättningar. Den framtiden lever vi i nu, när vi översätter Nya testamentet. Det arbetet ska vara klart 2026. Men Svenska Bibelsällskapet kan inte fatta beslut om hur denna översättning ska tas emot. Det beror på användarna om översättningen i framtiden blir en huvudöversättning i det svenska språkområdet.

Sedan passerade vi Carolina Rediviva, där vi konstaterade att Silverbibeln (Codex Argenteus) förvaras just där. Det är mycket gammal översättning av vissa bibeltexter. Själva boken är från 500-talet men biskop Wulfila som gjorde översättningen levde på 300-talet. Språket är gotiska. Det är ett tidigt germanskt språk som nu är utdött.

Efter detta ställde vi kosan mot Lurbo tempel. Och vi vandrade längs en av många Linnéstigar i Uppsala. Linné var med i den bibelkommission, som Gustav III tillsatte år 1773. Den var verksam i 144 år och resulterade i 1917 års kyrkobibel. Under långa perioder låg arbetet nere. Under 1800-talet brukade denna kommission mötas i Lurbo tempel, som inte längre finns kvar.

På vägen delade vi tankar om klimatkrisen och jag läste bland annat ett stycke ur Peter Halldorfs bok

Därför sörjer jorden.

Vi stannade för fikapaus och lunchpaus. Middagsbön höll vi passaden nog vid den så kallade Predikstolen.

Och vädret var enastående. Frisk, klar, hög luft. Strålande sol. Tacksamhet.

Bibel 2000 = Pilotöversättningen 2021

Idag har jag läst två verser i Första Johannesbrevet som översätts exakt likadant i Bibel 2000 som i Pilotöversättningen 2021. Skälet är nog helt enkelt att den översättning som gjordes av Bibelkommissionen står sig. Varför ändra på något som redan är bra? Döm själv!

Bibel 2000

Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat gör vi honom till lögnare, och hans ord finns inte i oss (1 Joh 1:9-10).

Pilotöversättningen 2021

Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat gör vi honom till lögnare, och hans ord finns inte i oss (1 Joh 1:9-10).

Idag skriver jag om "livets ord"

Den uppmärksamme ser att jag skriver med små bokstäver. Jag gör det för att det är så det står i 1 Joh 1:1 enligt Svenska Bibelsällskapets Pilotöversättning. (Och så stavas det även i Bibel 2000. (Jag blir nyfiken och tittar i KB 1917. Där står det ”livets Ord”. I Karl XII står det utan stora bokstäver: livsens ord. Men i Folkbibeln är det versaler (stora bokstäver) på båda orden: ”Livets ord”.) 

Jag satt och lyssnade på översättarna just när denna vers diskuterades. Men då gällde det inte stor eller liten bokstav utan alternativa sätt att översätta begreppet. Skulle det exempelvis kunna översättas med ”del levande ordet” eller ”ordet som ger liv”. Pilotöversättningen återger det samtalet i en not:

1:1 livets ord Den grekiska formuleringen kan tolkas på flera sätt, exempelvis som »det levande ordet« eller »ordet som ger liv«.

Nu blev det till slut ändå det inarbetade ”livets ord”. Det ligger i linje med översättningsdirektiven. Att ligga aningen närmare grundtexten och behålla den dubbeltydighet som ibland göms i grekiskan. Då får vi som använder översättningen i stället samtala om vad vi uppfattar. 

Jag följer Bibelsällskapets bibelläsningsplan: 

Bibelläsning och bön.

Jag läser den på Bibeln.se, där jag på ett enkelt sätt får fram dagens textavsnitt. Idag är det de fyra första verserna i Första Johannesbrevet. Här kommer de först enligt Bibel 2000: 

Bibel 2000

Det som var till från begynnelsen, det vi har hört, det vi har sett med egna ögon, det vi har skådat och har tagit på med våra händer, det är vårt ärende: livets ord. Ja, livet blev synligt, vi har sett det och vittnar om det, och vi förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och blev synligt för oss. Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni skall vara med i vår gemenskap, som är en gemenskap med Fadern och hans son Jesus Kristus. Detta skriver vi för att vår glädje skall bli fullkomlig (1 Joh 1:1-4). 

Pilotöversättningen 2021

Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi har sett med egna ögon, det vi skådade och våra händer rörde vid, det förkunnar vi: livets ord.  Och livet uppenbarades, och vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. Ja, det vi har sett och hört förkunnar vi också för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss, och ingå i vår gemenskap med Fadern och med hans son Jesus Kristus. Och detta skriver vi för att vår glädje ska bli fullkomlig (1 Joh 1:1-4).

Det är inte så stora skillnader. Den mest påtagliga är att Pilotöversättningen 2021 skriver att ”livet uppenbarades” där Bibel 2000 skriver att ”livet blev synligt”. (Även Folkbibeln använder ordet ”uppenbarades”.) Jag vet inte hur Du uppfattar det men för mig ger det en signal om att ”livet” syftar på Jesus, som ju själv säger sig vara bland annat livet.

Jesus svarade: »Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig (Joh 14:6 - Bibel 2000).

I Jesus uppenbaras Gud. Jesus beskrivs ju också som ”ordet” av samme evangelist:

Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning (Joh 1:14 - Bibel 2000).

I detta sammanhang skrivs dock "ordet" med stor bokstav, som synes. Det går alltid att översätta på olika sätt. Och stor eller liten bokstav är ju inte det viktigaste. I de grekiska manuskripten är alla bokstäver stora. Men att olika översättningar väljer olika och att samma ord (sic!) kan skrivas med både stor och liten bokstav beroende på sammanhanget gör också att vi tänker ett varv till. Och det tror jag är bra.

Vet Du vem Syzygos var?

Det är inte så konstigt att Syzygos är en av Bibelns mest okända personer. Syzygos dyker upp i Filipperbrevets fjärde och sista kapitel. I 1917 års bibelöversättnings får Syzygos ett något annat namn:

KB 1917

Ja, också till dig, min Synsygus — du som med rätta bär det namnet — har jag en bön: Var dessa kvinnor till hjälp, ty jämte mig hava de kämpat i evangelii tjänst, de såväl som Klemens och mina andra medarbetare, vilkas namn äro skrivna i livets bok.

Men han har inte alltid funnits där. I Bibel 2000 skriver Paulus till någon, som han beskriver som en verklig vän. Där väljer översättarna att uppfatta ordet ”syzyge” (σύζυγε) som ett substantiv: ”vän”.

Bibel 2000

Ja, dig också, som är en verklig vän, ber jag: hjälp dem, ty de har kämpat för evangeliet tillsammans med mig, liksom Clemens och mina andra medarbetare som har sina namn i livets bok.

Men i Pilotöversättningen 2021 återgår alltså till tanken att det är ett egennamn. Men nu blir Synsygus istället Syzygos:

Pilotöversättningen 2021

Ja, jag ber också dig, Syzygos, du som gör skäl för ditt namn: hjälp dessa två, som har kämpat för evangeliet tillsammans med Klemens och mina övriga medarbetare, som har sina namn i livets bok.

Det är värt att notera att KB 1917 framhäver att personerna som versen refererar till, Euodia och Syntyche, faktiskt är kvinnor. Det gör varken Bibel 2000 eller Pilotöversättningen. På grekiska står inte ordet ”kvinnor” utan ”dessa” men det är skrivet i femininum: αὐταῖς. Jag gillar på något sätt KB 1917, som understryker detta faktum, att Paulus hade kvinnor som medarbetare.

När jag googlar på namnet Syzygos dyker det upp både vetenskapliga artiklar och kopplingar till exempelvis gnosticism och manikeism. Just nu nöjer jag mig med att konstatera att Paulus riktar sig till en person, vars namn röjer att han var en vän.

Kära syskon

På några ställen i Filipperbrevet skriver Paulus – enligt Pilotöversättningen 2021 – ”kära syskon” i stället för ”bröder”. Så är fallet i Fil 1:12 (”bröder”) och i Fil 4:1 (”kära bröder”). I början av samma stycke som det senare exemplet finns också översättningen ”kära syskon” enligt Pilotöversättningen 2021. På grekiska står det hela tiden ”adelphoi” (ἀδελφοί). Ordagrant betyder det bröder men på nytestamentlig grekiska (koiné) liksom i romanska språk, används ordet ”bröder” också för att tilltala en grupp som består av både systrar och bröder. Alltså är ”syskon” en möjlig översättning. Om det är rimligt att antaga att de som tilltalas är både kvinnor och män. Och det menar jag är rimligt. Paulus skriver förhållandevis ofta om kvinnor som ledare i de olika församlingarna. Att han skulle skriva uteslutande till män förefaller märkligt. Så jag stödjer verkligen Pilotöversättningen 2021 när den väljer syskon. Själv har jag glädjen att ha tre syskon. En syster och två bröder. När jag skriver ett mejl till alla tre börjar jag alltid med orden ”Kära syskon”.

Men B2000 har inte varit helt okänslig inför detta. Jag har inte tänkt på det förut men i Fil 3:17 står det:

Bibel 2000

Ta mig till föredöme allesammans, och se på dem som lever efter det exempel vi har gett er.

Pilotöversättningen 2021

Kära syskon, följ samma exempel som jag, och se på dem som lever på det sättet, precis som ni har oss till förebild.

Alltså, Bibel 2000 är ganska klurigt med ordet ”allesammans”. Då behöver översättaren inte ta ställning i genusfrågan. Men å andra sidan går närheten förlorad. Bröder/systrar/syskon beskriver ju en intim relation. Det gör inte ”allesammans” på samma sätt.

Det är även andra skillnader i denna vers. Men där slutar mina grekiskakunskaper att vara till hjälp. Jag vet dock att grekiskan, enligt de exegeter som gjort Pilotöversättningen 2021, lutar åt att Filipperna uppmanas att förja samma exempel som Paulus (det innebär ju att följa Kristus) istället för det som Bibel 2000 antyder, att de uppmanas ha Paulus som föredöme. Nu kommer det ju i versens senare del, att de uppmanas leva efter samma exempel som Paulus, så båda översättningarna säger samma sak. Men möjligen är Pilotöversättningen lite tydligare, att det inte är Paulus som är detta exempel utan någon annan (Kristus). Det uttryck som Paulus använder på grekiska är ”symmimetai mou” συμμιμηταί μου, som ordagrant betyder ”imitera tillsammans med mig”. Fint!

Pilotöversättningen går enkelt att beställa från Bibelbutiken. Länken kommer här. Det finns ockå ett enkelt studiematerial med förlag till 6 samlingar. Verkligen något att göra i församlingen under hösten.

Är Torah ett svenskt ord?

I min läsning av Filipperbrevet enligt Bibelsällskapets pilotöversättning har jag kommit till det tredje kapitlet. Där dyker ett intressant ord upp, nämligen ordet

Torah

Ordet är hebreiska och stavas då תּוֹרָה men uttalas likadant. Är det så det står i den grekiska grundtexten? För Filipperbrevet är väl inte skrivet på hebreiska? Vad är det som har hänt här?

På grekiska står det nomos (νόμος). Det kan översättas lag eller lära. Fil 3:5-6 lyder enligt Bibel 2000:

… jag som blev omskuren på åttonde dagen, som är av Israels folk och Benjamins stam, en hebré född av hebreer, i laglydnad en farisé, i trosiver en kyrkans förföljare, i rättfärdighet efter lagen en oförvitlig man.

Men i Pilotöversättningen är det mycket annorlunda:

Jag blev omskuren på åttonde dagen, jag är av Israels folk och Benjamins stam, en hebré född av hebreer, i fråga om Torah en farisé, i fråga om hängivenhet en församlingens förföljare och i rättfärdighet enligt Torah oklanderlig.

I en not till Fil 3:6 skriver översättarna:

Torah Andra möjliga översättningar: läran eller lagen. Torah förenade alla judar, men tolkningen och tillämpningen av Torah i religiös praxis skilde dem åt. Paulus bekräftar här att han varit farisé och praktiserat Torah enligt fariseisk tolkningstradition. Det grekiska ord som Paulus använder är nomos, vilket normalt betyder »vana» eller »sedvänja», men också »lag».

Svenska Akademiens ordbok har med ordet Torah. På en sida där tre olika ordböcker eller ordlistor som Svenska Akademien har hand om, står följande förklaringar:

Guds (ned­skrivna) ord till det judiska folket

Samling heliga skrifter inom judendomen

De fem moseböckerna, pentateuken; den judiska lagen

Med andra ord är det inte märkligt att använda ordet Torah i en svensk text. Däremot är det kanske ovanligt att översätta det grekiska ordet nomos med Torah.

Det ska bli spännande att höra hur reaktionerna på detta blir. Vi uppmanar alla som vill höra av sig att skriva till NT2026@bibeln.se där vi samlar alla synpunkter.

Är Bibeln moderat?

I slutet av andra kapitlet i Filipperbrevet tror jag mig kunna se ett exempel på det som inom bibelöversättningen kallas för ”moderat funktionell ekvivalens”. Låt mig förklara.

Formell ekvivalens betyder att översättningen ligger nära källspråket. I detta fall grekiska. Funktionell ekvivalens innebär att en översättning ligger närmare målspråket – det språk till vilket texten översätts. I detta fall svenska. Bibel 2000 är ett exempel på en översättning som påverkats av en internationell trend att översättningarna skulle vara just funktionella. Nu slår pendeln åt andra hållet. Pilotöversättningen är inte gjord utifrån formell ekvivalens men ligger aningen mer åt det hållet. Därav begreppet moderat funktionell ekvivalens. (Som läsaren nu förstår har det inget med svensk inrikespolitik att göra!) Så till mitt exempel som är Fil 2:19-24:

Bibel 2000

Herren Jesus ger mig hopp om att snart kunna skicka Timotheos till er, så att jag kan få nyheter om er och vara vid gott mod även jag. Jag har ingen annan med samma förmåga att känna det rätta ansvaret för er. Alla tänker bara på sitt, ingen på Jesu Kristi sak. Men ni vet vad han har gett prov på. Som en son hjälper sin far, så har han arbetat för evangeliet tillsammans med mig. Honom hoppas jag alltså kunna skicka så snart jag har sett hur det går för mig. I min tro på Herren litar jag på att snart också kunna komma själv.

Pilotöversättningen 2021

I herren Jesus hoppas jag kunna skicka Timotheos till er snart, så att jag kan vara vid gott mod när jag fått veta hur ni har det. Jag har ingen annan som så uppriktigt kommer att ha omsorg för er. För alla är inriktade på sitt eget, inte på det som gäller Jesus Kristus. Men ni vet vad han klarar. Han har arbetat hårt för evangeliet tillsammans med mig, som en son vid sin fars sida. Honom hoppas jag alltså kunna skicka så snart jag har sett hur det går för mig. I Herren är jag säker på att också själv kunna komma snart.

I en not till första versen i Pilotöversättningen står det:

2:19 I herren Uttrycket återkommer i Fil 2:24 och inramar därmed det korta stycket om Paulus medarbetare Timotheos.

Det kallas en "inclusio" inom exegetiken och den är tydlig på grekiska. En stilistisk effekt. Men det gick nästan förlorad i Bibel 2000, som ville ligga närmare svenskan och göra de båda versarna mer begripliga på svenska, på bekostnad av grekiskan.

Det visar att det rör sig om två olika översättningsprinciper. Båda har sina fördelar. På ett sätt kan det sägas vara en smaksak. Det handlar ofta inte om rätt eller fel utan om olika. Och det positiva är att vi kommer att ha Bibel 2000 kvar, även när NT 2026 är klart.

Är Du med på noterna?

I vår kommande bibelöversättning – NT2026- kommer notapparaten att bli en viktig del. Noterna tillhör inte bibeltexten men de tillhör översättningen. De förklarar hur översättarna resonerat och ibland ger de förslag på alternativa översättningar.

I dagens avsnitt av Filipperbrevet uppskattar jag särskilt en not. Först kommer Fil 2:13-14 i Bibel 2000, sedan i Pilotöversättningen 2021.

Bibel 2000

Ty det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och gärning förverkligar hans syfte. Gör allting utan knot och utan förbehåll

Pilotöversättningen 2021

För det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och gärning förverkligar Guds avsikter. Gör allt utan att muttra och tveka.

Det finns flera saker att kommentera. Dels att Gud benämns som ”Gud” och inte ”han” i den senare versionen. Dels att vers 14 har bytt två substantiv mot två aktiva verb. Men vers 13 är annars i stort sett identisk i de båda översättningarna.

Det jag vill kommentera är noten till vers 13. I Bibel 2000 finns ingen not till just denna vers. Så här står det i Pilotöversättningen 2021:

2:13 förverkligar Guds avsikter Ordagrant: för välbehagets skull eller för utväljelsens skull. Bakom det grekiska ordet eudokia anas en hebreisk term som handlar om utvaldhet och predestination. Synen på predestinationen respektive fri vilja var en vattendelare i den samtida judendomen. Att Gud är verksam både i människans vilja och handlande var en fariseisk ståndpunkt som Paulus förefaller hålla fast vid. Jfr Fil 3:5.

Översättarna uttrycker sig inte bergsäkert. Det anas en hebreisk term och Paulus förefaller. Men med det sagt verka i alla fall översättningen antyda att Paulus lutar åt någon form av predestinationslära. Vilket ju på ett motsägs i vers 14. Om Gud nu verkar i deras vilja, är det väl i så fall Gud som gör att de muttrar? Jag måste erkänna att jag inte alltid hänger med, när det gäller tanken på predestination. Om Gud redan har bestämt hur vi ska agera är det väl ingen idé att bry sig?

Men det är bra att noterna för in dessa diskussioner. Det kommer att vara till hjälp i bibelsamtal och bibelstudier.

Sedan ska det sägas att även Bibel 2000 har rikligt med noter. Men inte just vad gäller denna vers.

Filipperbrevet 2:5-11 är kanske inte en hymn

Från mina egna teologistudier minns jag att Filipperbrevet 2:1-11 ibland beskrevs som en hymn. Eller åtminstone tror jag att jag minns det. När jag läser Bibel 2000 finns inget i översättningen som avslöjar att det skulle vara en hymn. Då hade nog översättarna valt poetisk sättning. Och läser jag i LarsOlov Erikssons kommentar till Filipperbrevet i kommentarserien KNT (som nu förläggs av Bibelsällskapets förlag) utgiven 1982, skriver han uttryckligen:

Menar vi med beteckningen ”hymn” detsamma som ordet anger i den grekiska och senare kristna litteraturen, nämligen en i gudstjänsten brukad lovsång till Gud/gudar, passar benämningen knappast in på Fil 2:6-11 som vi nu har texten.

Därför har inte heller Pilotöversättningen 2021 behandlat avsnittet som en hymn. Det tror jag förklarar varför texten inte heller i denna översättning ges en extra poetisk lyftning.

Men googlar jag på Fil 2:5-11 hymn får jag många träffar. Det hävdas både här och där att forskare ser den som en hymn. Och avsnittet ges inte sällan namnet "Kristushymnen". Men vad säger Du? Är det en hymn?

Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.

Pilotöversättningen 2021

Ni ska ha det sätt att tänka som också Kristus Jesus hade. Han ägde Guds gestalt, men betraktade inte sin jämlikhet med Gud som ett byte, utan avstod allt, tog en tjänares gestalt och blev som en av oss. I mänsklig skepnad ödmjukade han sig och blev lydig intill döden, döden på ett kors. Därför har också Gud upphöjt honom över allting annat och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn varje knä ska böjas, i himlen, på jorden och under jorden, och varje tunga bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.

En anledning till att idén om att detta från början är en hymn omhuldas hos många kanske är Olov Hartmans fantastiska psalm, med nummer 38 i den Svenska Psalmboken:

För att du inte

tog det gudomliga

dig till krona,

för att du valde

smälek och fattigdom

vet vi vem Gud är.

 

För att du lydde

fram till det yttersta –

döden på korset,

vet vi vad seger,

vet vi vad väldighet,

vet vi vad Gud är.

 

För att du nedsteg

hit till de plågade,

hit till de dömda,

vet vi att ingen

ensamhet finnes mer,

vet vi var Gud är.

 

Därför skall alla

sargade, döende,

alla de dömda,

säga med alla

heliga, saliga:

Jesus är Herre.

 

Därför skall alla

världar och varelser,

allt som har varit,

är och skall komma,

en dag bekänna det:

Jesus är Herre.

Att detta är en hymn råder det ingen tvekan om. Men förebilden kanske inte är det. Vilket inte på något sätt gör innehållet sämre. Att Kristus lämnade allt för att bli en del av skapelsen är oerhört trosstärkande. Både som en verklighet och som en förebild.

Rubrikerna finns inte i grundtexten

När jag var helt ny som generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet fick jag vara med på ett översättarseminarium. Jag minns att vi då diskuterade ordet ”bojor”. Är det begripligt för nutidsmänniskan? För ungdomar? Någon nämnde ordet ”fotboja” och då insåg vi att det ju ofta används. När jag nu läser Filipperbrevets första kapitel ser jag att ordet ”bojor” finns med och att det till och med hamnat i en rubrik. Just före vers tolv står i Bibel 2000 rubriken: ”Fånge för Kristi skull”. I Pilotöversättningen 2021 är rubriken: ”Paulus bär sina bojor i Kristus”. Det är spännande med rubrikerna. De står ju inte i grundtexten, så det är fritt fram för översättarteamet att sätta sina egna rubriker. Ett sätt att läsa den nya översättningen är just detta – att jämföra rubrikerna. Beskriver de nya rubrikerna bättre vad avsnittet handlar om?

Om Du som läser detta har synpunkter på detta eller något annat är Du varmt välkommen att skriva till NT2026@bibeln.se där vi systematiserar och reflekterar över alla synpunkter.

Just i detta kapitel är rubriksättningen speciell. Bibel 2000 sätter in en ny rubrik mitt i vers 18: ”Martyrdöd eller fortsatt verksamhet”. Pilotöversättningen 2021 håller ihop dessa båda stycken under samma rubrik. För inte heller styckesindelningen är given utifrån grundtexten. En översättning handlar alltså inte bara om ord och meningar utan om mycket mer. Även layouten hör till översättningen. Allt påverkar sammantaget hur vi uppfattar texten.

Idag har jag läst Filipperbrevet 1:12-26 och det är framför allt en detalj i själva texten som jag vill lyfta fram. I vers 21 skriver aposteln:

Bibel 2000

Ty för mig är livet Kristus och döden en vinning

Pilotöversättningen 2021

Att leva är för mig Kristus och att dö en vinst. 

Innehållet är ju detsamma men det uttrycks på olika sätt. Personligen gillar jag verbet i Pilotöversättningen. Att leva. Det känns mer aktivt och att jag är mer involverad. Vinst är också mer begripligt än vinning.

Jag fick en kommentar på Facebook på min senaste bloggpost. En god vän skrev:

Det blir allt tydligare i jämförelsen att Bibel2000 kännetecknas av ett redovisande passivt myndighetsspråk, medan Pilotöversättningen har en aktiv berättare. Läser man texterna högt så märker man skillnaden tydligt.

De som har gjort Pilotöversättningen bör känna sig nöjda.

Jesus talar till Bibelsällskapet

Idag talar Jesus på ett särskilt sätt till Svenska Bibelsällskapet. Det sker genom den föreslagna texten i vår bibelläsningsplan – Bibelläsning och bön. I dag är den hämtad från Markusevangeliet 12:41-44

Först kommer texten enligt Bibel 2000 och sedan enligt vår Pilotöversättning:

Änkans gåva

Han satte sig mitt för tempelkistan och såg hur folk lade ner pengar i den. Många rika gav mycket. Så kom där en fattig änka och lade ner två kopparslantar, alltså några ören. Då kallade han till sig sina lärjungar och sade: »Sannerligen, den där fattiga änkan har lagt mer i tempelkistan än alla de andra. De gav alla av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt hon ägde, allt hon hade att leva på.«

--- 

Den fattiga änkan vid offerkistan

Han satte sig mitt för offerkistan och iakttog hur folket lade pengar i den. Många rika gav mycket. Då kom en fattig änka och lade i två kopparmynt, det vill säga småpengar. Han kallade till sig sina lärjungar och sa till dem: »Sannerligen säger jag er: Den här fattiga änkan har lagt mer i offerkistan än alla de andra. För de gav alla av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt hon hade, allt hon hade att leva på.«

De två versionerna skiljer sig inte radikalt åt. Och det ska de ju inte göra, eftersom grundtexten är densamma. Men jag stannar ändå upp inför småpengar. Det är knappt vi har några sådana längre. Men det är bättre än ören, eftersom det var länge sedan jag såg några ören. Småpengar är ett mer relativt begrepp.

Det viktiga som Jesus säger har med vårt givande att göra och det är där som jag hör ett tilltal till den organisation jag leder. Och jag kan med trygghet svara Jesus. Jo, jag upplever att mina medarbetare ser de personer som i sin fattigdom ger allt de har. För sådana givare har vi också.

Flera av mina arbetskamrater arbetar kontinuerligt med att registrera alla de gåvor vi får. Den som ger ska också få någon form av respons. Ett tack, information om vårt arbete eller någon annan form av uppmuntran. Vi skickar ut brev, mejl och vi talar med många i telefon.

Idag tänker jag på Jesus ord att den som i jämförelse med andra ger en liten gåva ändå bidrar mer. För den personen ger allt. Så fantastiskt!

Med det sagt får vi också stora gåvor ibland. Och dessa har stor betydelse för oss. Det mesta ger vi vidare till andra bibelsällskap världen över, eftersom vi ingår som ett av många bibelsällskap i United Bible Societies (UBS). Men självklart behöver vi också gåvor för vårt arbete i Sverige.

På Bibelns dag – som i år inföll den 17 januari – fick vi i vanlig ordning en rikskollekt i Svenska kyrkan. Det betyder att det tas upp kollekt till Svenska Bibelsällskapet i alla gudstjänster samma söndag. Men det var inte riktigt som vanligt. Eftersom så få kunde delta i gudstjänsterna inbringade den kollekten endast en bråkdel av vad vi brukar få. Det fyller mig som generalsekreterare med en viss oro.

Samtidigt är jag oerhört tacksam för det vi faktiskt fick. Men jag vill också uppmana den som har möjlighet att hjälpa oss att kompensera för det bortfall av kollekt, som beror på pandemin och restriktionerna.

Vi är så oerhört tacksamma för de gåvor vi får ta emot och vi ser det som Jesus. Det är stort med alla som ger av sitt överflöd. De gåvorna betyder mycket. Men det är också oerhört stort med de gåvor som ges av den som ger allt.

Uppladdning

Som jag möjligen redan skrivit har jag fått en start i Vasaloppet i 60-årspresent. Det hade jag önskat mig. Sedan någon vecka före jul pågår nu träning och uppladdning. Vissa dagar betraktar jag beslutet att försöka åka de 90 kilometrarna mellan Sälen och Mora som ett klokt beslut. Andra dagar undrar jag vad jag gett mig in på. Idag är en sådan dag.

Jag har precis kommit hem från min femte skidtur. Först åkte jag 4 km, sedan 18. Därefter 10 km och gången därpå 21. Idag blev det 24. Summa är alltså 77 km. Fördelat på fem tillfällen. Jag har inte ens kommit till Eldris. Ska jag verkligen fixa 90 kilometer vid ett enda tillfälle?

Idag har jag i alla fall druckit ordentligt. Vid ett tillfälle låg vätskan i bilen och det spår jag då fastnade för var en bra bit därifrån. Då drack jag efteråt. Ingen bra idé. Nu har jag skaffat ett vätskebälte och druckit var tredje kilometer. Men det jag inte var förberedd på var kylan. Jag tror att det går åt mer energi när det är kallt. Och det är runt 10 minusgrader idag, så det frestar på. Jag växte ju upp i norra Sverige. Hur orkade jag åka skidor i Långträsk under mellanstadiet, när det kunde vara både 20 och 30 minusgrader. Men minns jag rätt åkte jag aldrig så långa sträckor. Ofta var det nog bara 2,5 km.

Vid ett tillfälle var jag uttagen i skollaget för att tävla i Lillpite. Det var en skräckupplevelse. På tävlingsdagen bröt jag av min ena stav för att slippa delta men min lärare hade extra stavar med sig. Snopet! Jag tror att jag blev sist i loppet. När en av Lillpites fruktade 11-åringar kom bakom mig, klev jag, i ren rädsla för att bli omkullåkt, ut ur spåret säkert hundra meter för tidigt. Han hade inte ens hunnit ropa ”Ur spår”. Jag minns att de skojade om mig i målområdet, när jag sent omsider kom i mål.

Just detta med den avbrutna staven får mig att tänka på dagens bibelläsning enligt Svenska Bibelsällskapets bibelläsningsplan. Jesus instruerar lärjungarna vad de får ta med sig när han sänder ut dem. Det står att läsa i Markusevangeliet 6:8 och först kommer Bibel 2000, därefter pilotöversättningen. 

Och han sade åt dem att inte ta med sig något mer på vägen än en stav, inget bröd, ingen påse och inga pengar i bältet. 

Han sa åt dem att inte ta med sig något annat på vägen än en stav, inget bröd, ingen säck och inte ens ett kopparmynt i bältet.

Översättningarna är ense. Endast en stav. Jag kanske hade koll på detta redan som mellanstadieelev. Men idag var jag glad för två stavar.

Det finns fem växlar för en längdskidåkare, läser jag på en blogg.

Saxning, som används i branta uppförsbackar.

Diagonalåkning. I lätt uppförslut. Den kan jag.

Stakning med frånskjut. Om det går för lätt att diagonalåka.

Stakning. När det är plan mark eller nerför.

Utförsåkning. I nedförsbackar.

Jag behöver öva på stakningen. Den bygger nog också på att man har hyfsat glid. Jag är osäker på hur det är med mitt glid. Kanske får jag skaffa ett gammalt strykjärn och lite paraffin. Vallning är en hel vetenskap.

Nåväl. Boende är bokat – hos en god vän i Mora, vars far är vallningsexpert. Kan man ha det bättre? Datum är bestämt och en start i det som i år kallas Vasaåket är också bokad.

Om Du läst såhär långt får Du gärna peppa mig vid tillfälle. Min 60-åriga kropp står inte just idag för särskilt mycket pepp, så jag lär behöva kompensation från annat håll. Jag vill på denna punkt tacka för alla glada tillrop jag redan fått del av från olika håll. Mer sådant, tack!

Sammantaget är jag dock väldigt tacksam. Det är vinter. Det finns snö. Jag har skidutrustning som fungerar och jag tror att jag ska klara av det. Målbilden är förstås hustrun och kanske någon mer som möter mig i Mora och hejar fram mig de sista metrarna. Då kommer all träningsvärk och trötthet vara som bortblåst.

Solen sken underbart idag. Större delen av spåren går dock
i skogen men så fantastiskt vackert det var i gläntorna. 

Bibelsällskapet – del 9 Bibelorganisationer

Anders Göranzon, Olof Brandt, Olle Nordahl, Christina Johansson,
Mats-Jan Söderberg, Brane Kalcevic och Tony Larsdal nere i
'Goda Nyheters källarförråd, där de förvarar alla biblar det delar ut. 

Igår var jag i Örebro. Det var dags att träffa kollegor i några andra organisationer som arbetar med Bibeln. Vi träffas ungefär en gång om året till överläggningar. Framför allt handlar det om att informera varandra om vad vi sysslar med. Det är alltid bra att känna till varandras olika arbetsområden. Varje organisation har sin egen profil så för det mesta korsas inte våra vägar i det dagliga men ibland kanske vi berörs av varandras aktiviteter. Vi som var med var följande:

Svenska Bibelsällskapet. Där är ju jag generalsekreterare. Jag har skrivit en del bloggposter om vad vi gör. Bibelöversättning, Bibeläventyret, Bibelbutiken och insamlingsarbete är några delar.

Bibeln idag. Organisationen leds av Olof Brandt, som arbetar deltid som dess generalsekreterare. Han är på sin andra deltid anställd av Svenska Bibelsällskapet och vi delar kontor med Bibeln idag. Deras mest kända verksamhet är framtagande av en bibelläsningsplan som heter just Bibeln idag. Men de trycker också andra skrifter. Exempelvis bibelkommentarer. De har också ett antal populära appar och en pod. Just nu driver Bibeln idag - tillsammans med en församling i Uppsala – ett projekt som heter

Här för att stanna

Det handlar om hur ungdomar kan få hjälp att stanna kvar i sin tro.

Goda Nyheter – för livet. De hette tidigare Gideoniterna men bytte namn för något år sedan, när de lämnade den internationella rörelsen. Skälet var att den svenska delen ville att både kvinnor och män skulle kunna vara medlemmar. Internationellt är det en organisation för män. Kanada, Storbritannien och Sverige har bildat egna organisationer.

Verksamheten är dock densamma. Goda Nyheter delar ut Nya testamenten till skolelever, interner, polis, brandkår, militär och vårdpersonal. De placerar också Nya testamenten på hotell, övernattningsställen, sjukhus, vårdhem, läkarmottagningar, kvinnojourer, fängelser och häkten. Dessutom delar de ut till personer de möter, ofta bekostar de då själva testamentet själva. Direktorn heter Christina Johansson. Med idag var också förre direktorn, Olle Nordahl, som går i pension om några veckor.

Folk och språk. Organisationen är den svenska delen av Wycliffe Global Alliance som arbetar med bibelöversättning till språk som saknar översättning. De har en vision att bibelöversättningar år 2025 ska ha påbörjats på alla språk som är i behov av det. Mats-Jan Söderberg som är missionsföreståndare. Han har själv arbetat i Ukraina och Azerbadjan som pastor. Genom internationella Wycliffe skickas bibelöversättare ut, som ofta får börja med att lära sig tala ett språk, som helt saknar skriftspråk. Uppgiften att först skapa ett skriftspråk och sedan tillsammans med dem som talar språket skapa en översättning av Bibeln tar ofta oerhört lång tid.

Institutet för Bibelöversättning. Brane Kalcevic är ledare för ett översättningsinstitut som riktar in sig på icke-slaviska språk i före detta Sovjetunionen. De har ett imponerande arbete. Huvudkontoret är i Stockholm men de finns också i Finland och Ryssland. Sedan starten 1973 har de publicerat hela Bibeln på 12 språk, Nya testamentet på 31 språk, bibeldelar på 32 språk och barnbiblar på 49 språk. De flesta språken på deras lista har jag aldrig hört talas om. Men för de folkgrupper, som tidigare inte kunnat läsa Bibeln på sitt hjärtas språk, är det förstås omvälvande.

Svenska Folkbibeln.

Med i sammanhanget är också en organisation som översätter Bibeln till svenska. Tony Larsdal är översättningssamordnare och kan både hebreiska och grekiska. Svenska Folkbibeln kom 1998 och reviderades sedan 2015. De försöker ligga nära grundtexten och har också en önskan att översätta Gamla testamentet, så att kopplingen till Jesus blir tydlig. Det är inget sammanträffande att denna översättning kom nästa samtidigt som Bibel 2000. Det fanns helt enkelt olika uppfattningar om hur bibelöversättningen skulle gå till. Ibland har det därmed också funnits en del konflikter. Idag är tonläget ett annat och det är skönt. Det är inte så konstigt om det finns olika översättningar till samma språk. Det går att se det som en rikedom.

Sex olika organisationer, som alla brinner för att Bibeln ska finnas tillgänglig för människor på det språk och i den form de önskar. Så bra att vi också hittar ytor att samverka.

Bibelsällskapet – del 5: Bibelbutiken

En viktig del av Bibelsällskapets arbete är vår butik. Utan att vara helt säker tror jag att de flesta bibelsällskap i världen har försäljning av biblar. Vår butik heter passande nog just

Bibelbutiken

När vi inventerade butiken strax före jul, var jag med en dag och räknade biblar. Det var nyttigt. Jag insåg att vi har många olika. Jag räknade de biblar som finns ute i den fysiska butiken. Det var mest svenska och engelska. Samt någon grekisk. I ett särskilt rum – på samma våning som vårt kontor – finns fler utländska biblar. Det är väldigt många. Nere i källaren finns ännu fler.

En av de roligaste idéerna är att framför allt församlingar kan köpa bibelpaket. De tio vanligaste utländska biblarna. Det kostar SEK 999, vilket innebär en hundring per bibel. Persiska, engelska, arabiska, dari, rumänska, tigrinya, ryska, spanska, albanska och finska. Smidigt, inte sant.

Stiftelsen Svenska Bibelsällskapets Bibelfond har visserligen copyright på Bibel 2000 men i butiken säljer vi alla slags översättningar. De viktigaste svenska översättningarna är utöver Bibel 2000: Svenska Folkbibeln och nuBibeln. Det är möjligt att det finns fler, som jag missat. (Någon av mina arbetskamrater får rätta mig!) Svenska Kärnbibeln tror jag är en expanderad översättning. Sedan finns också Nya testamentet på lätt svenska. Den bygger på Bibel 2000.

Låt mig också lyfta fram Biibbal 2019, som är Bibeln på nordsamiska. Denna historiska översättning kom förra året. Ett samarbete mellan de norska, finska och svenska bibelsällskapen.

Vi säljer annat i Bibelbutiken men biblar är kärnverksamheten. Vår butiksföreståndare kan mycket om biblar. Det går att ringa eller mejla och ställa specifika frågor. Det är min förhoppning att butiken ska bli mer och mer känd. Den som har en fråga kring olika bibelöversättningar eller bibelutgåvor ska såklart i första hand höra av sig till oss.

Bibelsällskapet - del 2

Svenska Bibelsällskapets uppdrag är att göra Bibeln översatt, känd, tillgänglig och använd i Sverige och i andra länder.

Så står det på vår webbplats. Så allt vi gör har med detta att göra. Verka för att så många som möjligt, ja egentligen alla, ska få tillgång till Bibeln. Det är också den vision som United Bible Societies har:

The Bible is for everyone

Vad innebär detta då i praktiken? Låt mig börja med

Bibeln.se

En enkel och användarvänlig webbplats, där hela Bibeln finns tillgänglig, för den som har en dator, surfplatta eller mobil. Tidigare fanns en särskild Apple-app. Men i samband med uppgraderingar av programvara har den försvunnit. Många saknar den. Mina arbetskamrater har försökt förmå Apple att skapa möjligheter för att fortsätta med den men det har hittills inte gått.

Bibeln.se finns dock och vi arbetar på att göra den ännu vassare. Håll utkik efter detta längre fram i vår. Själv använder jag mycket ofta denna möjlighet att läsa Bibeln digitalt. Utöver Bibel 2000 finns också 1917 års översättning och delar av Karl XII bibel.

Många andra webbplatser hämtar automatiskt dagens bibelord från Bibeln.se, vilket vi ser på med glädje. Det är bra om den som gör det också uppger varifrån det kommer. Är det från Bibel 2000 finns det en upphovsrätt, som gäller. Mer om det går att läsa på vår webbplats.

Fyra gånger om året kommer vår tidning ut. Den trycks i cirka 10 000 exemplar. Det är relativt sett många. Tidningen heter kort och gott:

BIBEL

Den kommer jag att återkomma till.

Vi trycker också varje år en bibelläsningsplan, som heter

Bibelläsning och bön

Många följer den. I år läser vi samma bibelord som närmare 100 andra bibelsällskap i världen. Det är det skotska bibelsällskapet, som lanserat en modell, som vi hakat på. Den heter

Bibel 2020

Poängen är att läsa Bibeln högt. För sig själv eller tillsammans. Som ett hjälpmedel finns en app, som är enkel att ladda ner. Där kan den som vill läsa in dagens bibelord och sedan lyssna på hur bibelordet låter när andra läst in det. På något annat språk. I någon annan världsdel.

Vi är ofta ute på bibelbesök. Det får gärna vara ekumeniskt eller regionalt. Sista helgen i januari ska jag exempelvis åka till Holmsund, utanför Umeå och medverka i en ekumenisk helg. Det ser jag fram emot. I februari ska jag vara i Jönköping, Lund och Kalmar. Längre fram i vår är fler besök inplanerade. Flera av mina arbetskamrater är också ute och reser. Allt för att dela tankar om hur Bibeln kan bli till glädje för så många som möjligt.

Lite mer specifikt återkommer jag kring hur vi arbetar med Bibeln genom det läromedel som kallas

Bibeläventyret

Det riktar sig till elever i årskurserna fyra och fem. Men för att även andra elever ska få möjlighet att arbeta med Bibeln ska vi ta fram lektionsutkast i ett projekt som vi kallar för

Bibeln i skolan

Ja, det var några exempel på sådant som vi arbetar med. Så skönt att vi är ett arbetslag och dessutom har många bibelvänner i landet som bidrar på olika sätt. Bibeln är ju trots allt världens i särklass mest lästa och översatta bok.

Hunden önskar God Jul

Föga anade jag att julen 2016 skulle bli den jul då jag fördjupade mig i hundens betydelse för mänskligheten. Sedan 2003 tillhör hunden Ludde vår familj. Det är en Jack Russel. Kanske en Parson Jack Russel. Jag vet inte så noga. Vi köpte honom för ZAR 150:- i Bloemfontein i Sydafrika. Sedan dess har han dock kostat betydligt mer i flygresor mellan Sydafrika, Nederländerna och Sverige. Mot min vilja har jag tvingats inse att en hund inte självklart kan lämnas kvar vid flytt mellan olika kontinenter.

Ordet ’hund’ förekommer i singularis 10 gånger i bibeln (åtminstone i Bibel 2000).I de flesta fall handlar det om hunden som en metafor. Och oftast i negativ bemärkelse. Exempelvis när David kämpar mot Goljat, som säger:

Tror du jag är en hund, eftersom du kommer emot mig med käppar?

Vid några tillfällen uttalas också löften, att inte ens en hund ska morra åt någon. ’Hunden’ i bestämd form förekommer fem gånger. I Ordspråksboken 26:11 konstateras sakligt:

Hunden vänder om till sin spya, och dåren gör om sin dumhet.

Jag kan intyga att båda sakerna förekommer. (Men när detta citeras i andra Petrusbrevet står det istället att …

… hunden vänder om till sin spya, och tvättat svin vältrar sig i smutsen.

Pluralisformen ’hundar’ är inte heller så vanlig. Sju gånger och oftast i negativ bemärkelse. Hundar ylar och är glupska. Någon gång också stumma.

Hela 20 gånger förekommer ordet i pluralis och i bestämd form: ’hundarna’. I de sammanhangen dyker en annan beskrivning upp. Hundarna, som slickar någons sår eller blod. Så sker med Navot i Första Kungabokens 21:a kapitel, när Navot och Isebel ligger i en oförsonlig konflikt. Samma hundar sägs också till slut äta upp Isebels kropp. När Jesus berättar liknelsen om Lasaros och den rike mannen, kommer hundar och slickar på den rike mannens sår.

För en tid sedan hade Ludde ett sår på foten. Vi fick då lära oss att det inte gör så mycket om hunden slickar på såret. Det ökar blodgenomströmningen och såret läker snabbare. Om det däremot är ett öppet sår, är det inte bra, eftersom hundens tunga är en bakteriehärd av stora mått. Ludde visar ofta tillgivenhet genom att slicka på min hand. (Eller borde jag tvätta mig oftare?)

När Jesus möter den kanaaneiska kvinnan i Matteusevangeliets 15:e kapitel (hon som är den enda som vinner ett stridssamtal mot Jesus) dyker också hundarna upp. Då äter de smulor från sina herrars bord.

Den enda gången som en hund förekommer i en kontext som liknar vår tids husdjurssammanhang är i Tobits bok, som ingår i de gammaltestamentliga apokryferna. Där följer en hund med Tobit vid ett tillfälle och en annan gång kommer en hund och möter honom.

Vid en google-sökning på ’hundar i bibeln’ får jag inte så många träffar. Men någon som heter Thor-Leif Strindberg menar på sidan ’Bibelfrågan’ att hundar enligt bibeln är ett orent djur. Men i Jesu samtalet med den kanaaneiska kvinnan menar Thor-Leif att Jesus inte ser hunden som oren. Jesus säger:

Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.

Här avses, enligt nämnde Thor-Leif, hunden som ett husdjur. På något sätt verkar hunden få en slags upprättelse av Jesus. Även om den, trots allt, är illa ansedd i övrigt i bibelns värld.  Däremot nämns inte ’katt’ eller ’katter’ en enda gång i bibeln.

Det är svårt att bygga någon mer djuplodande teologi på dessa spridda fynd. Vill jag söka ledning i hur jag ska vara i umgänget med min hund, ger inte bibeln många specifika svar.

När vi i Jesajas elfte kapitel läser om skottet från Jishajs avhuggna stam (som inspirerat till psalmen: ”Det är en ros utsprungen”) övergår ju profetian i en bild av det kommande fridsriket, där olika slags djur ska leva i harmoni och även små barn kunna leka med exempelvis ormar. Det hade varit fint om en hund hade varit med där. Det finns nämligen stunder när jag hoppas att få träffa Ludde i en annan värld, i en annan dimension, när vi – tror jag – kan prata med varandra. Då kanske jag kan fråga honom vad han tänkte under sina år mer oss. När jag tittar in i hans mörka ögon får jag en känsla av att han har en del att säga.

Men Jesaja nämner trots allt en släkting till hunden: vargen. Och i rättvisans namn även ett stort kattdjur – lejonet.

Har Jesaja fel?

Såhär började jag min predikan idag:

Jesaja har nog fel. Tyvärr! Regn och snö faller visserligen från himlen. Men vattnet vänder ju åter. Det är ett kretslopp.

Efter högmässan i Heliga Korsets kyrka i Kalmar, vid kyrkkaffet, frågade min kollega, kyrkoherden emeritus Sven Carlsson, vad jag menade. Han hade precis för sig att Jesaja visst säger att vattnet vänder åter till himlen. Att Jesaja visst kände till kretsloppet.
Vi tittar i bibeltexten. Enligt Bibel 2000 säger Jesaja (och det har jag byggt min inledning på):

Liksom regn och snö faller från himlen och inte vänder tillbaka dit utan vattnar jorden .....

Det verkar onekligen som om Jesaja inte hävdar att vattnet (H2O) vänder åter till skyn. Men Sven, min äldre kollega, har 1917 års översättning i färskt minne:

Ty likasom regnet och snön faller ifrån himmelen och icke vänder tillbaka dit igen, förrän det har vattnat jorden .....

Det är en viss skillnad. Så har Jesaja rätt eller fel? Har bibel 2000 eller 1917 års översättning rätt eller fel? Mina kunskaper i Hebreiska är bristfälliga. Jag slår upp Gamla Testamentet på hebreiska men blir inte klokare. Kanske ska jag jämföra med andra översättningar. Det finns en sajt som heter Biblos, där jag kan jämföra några. Det gör mig inte klokare. Möjligen tror jag nog att 1917 har lite mer rätt.
Den danska översättningen som redovisas, från 1917/1931, verkar gå på 1917 års linje.

Thi som Regnen og Sneen falder fra Himlen og ikke vender tilbage, før den har kvæget Jorden .....

Men den norska (1930) gör det inte:

For likesom regnet og sneen faller ned fra himmelen og ikke vender tilbake dit, men vanner jorden .....

New American Standar bible från 1995 följer på 1917 års linje:

For as the rain and the snow come down from heaven, and do not return there without watering the earth .....

Detta som en inblick i exegetikens problematik. Kanske någon som läser detta har tillgång till en god kommentar och kan ge mig en vink. Det skulle jag uppskatta. Tillsvidare tror jag nog mer på 1917. Men frågan är i så fall varför bibelkommissionen ändrade preposition till Bibel 2000. Det skulle jag vilja veta.
Dessutom var det ju roligt att en person som lyssnade på min predikan kom och ifrågasatte vad jag sa. Sådant gillar jag!