Svenska kyrkans bojkott av varor från ockuperat land

En rad personer i sajber-rymden diskuterar just nu frågan om Svenska kyrkans internationella arbetes julkampanj, som också innehåller uppmaningen att ”agera mot ockupationen av Palestina”. Det går att läsa om den här.

Det är klart att det upprör. Allt som har med Israel-Palestina konflikten brukar uppröra.

Jag ska inte upprepa allt som sagts. En som är mycket negativ är kollegan Johanna Andersson i en krönika i Göteborgsposten, som går att läsa på bloggen Kristen Opinion här.

En som är positiv till bojkotten är domprost Mats Hermansson. Det går att läsa här.

En som försvarar Svenska kyrkans kampanj är chefen för internationella avdelningen Erik Lysén. Han gör det i Expressen. Det kan man läsa här.

Jag vill lyfta fram två saker. Det ena är att världssamfundet så småningom var i stort sett överens om att bojkotta Sydafrika och att det bidrog till att apartheid avskaffades. Visst finns det de som även idag menar att bojkotten var fel. Man jag tror att sanktionerna mot Sydafrika behövdes och hade effekt.

Det andra är de kristna palestiniernas rop på hjälp. 2009 publicerades Kairos-Palestina dokumentet. (Ett liknande dokument hade publicerats i Sydafrika 1985). Där kan vi läsa:

Därför uppmanar vi till ett svar på det som de civila och religiösa institutionerna uppmanat till, så som vi har nämnt tidigare: Att börja tillämpa en ordning med sanktioner mot Israel. Vi upprepar än en gång, att detta inte är hämnd utan ett seriöst arbete för att uppnå en rättvis och slutgiltig fred, som gör slut på den israeliska ockupationen av de palestinska områden och de övriga arabiska områdena och garantera säkerhet och fred för alla.

Dokumentet går att läsa i sin helhet på svenska här.

Eller på engelska här.

Svenska kyrkans kampanj riktar sig endast mot varor från ockuperad mark. Den föreslår inte total bojkott mot Israel. Nog är det väl rimligt att kunna bojkotta varor från ockuperad mark?