Hamnkrogen, Johan Persson, fruktkaka mm

Denna bloggpost blir som själva fruktkakan: en blandning av diverse. Först och främst själva fruktkakan. En tradition från mitt föräldrahem. Frukten brukar jag lägga i Eau-de-Vie runt 1:a söndagen i advent. Sedan bakar jag kakan runt Lucia. På julafton äter vi den. (De år vi kommer ihåg att ta fram den!) I år har det mesta blivit lite försenat. Jag la nog frukten i blöt en vecka sent och bakar den ikväll. Kanske blir det en nyårskaka! Men blandade frukter är det i alla fall. Precis som denna bloggpost.

Som arbetsledande komminister i Kalmar Pastorat har jag varit en del av ledningsgruppen. Man kan inte säga att ledningsgruppen har något eget mandat att fatta beslut. Däremot finns där en kyrkoherde, en ekonomichef, en personalsekreterare, en kanslichef och två arbetsledare som alla kommer med sina mandat till sammanträdena. Det har fungerat bra och idag skulle det bli lite avslutning inför jul och inte minst för mig. Vi gick iväg till Calmar Hamnkrog. Som jag tidigare har kritiserat hårt i en annan bloggpost. Eller rättare sagt Kalmarkrogar, som driver en rad restauranger i Kalmar. Ofta har jag inte varit nöjd med maten på deras inrättningar.

Men idag var det bra. På två sätt: dels att kyrkoherden föreslog att vi inte skulle äta julbord. Tack, Peter! Dels att vi åt varmrökt lax med dillstuvad potatis. Det är en av mina favoriträtter. Och det var mycket gott!

Annars har det ju varit stort strömavbrott idag. Kalmar och Öland. Det är ganska mycket det! Men för de flesta blev det bara några timmar. I stugan hade vi inte strömavbrott. Det var busschauffören som upplyste mig, när jag frågade om bussen stannar vid Berga Centrum.

Ja, om Du kan se något för det är kolsvart i Kalmar.

Det kunde jag och jag kom i tid till morgonbön i kyrkan och sedan ett par krubbvisningar för intresserade förskolebarn.

Låt mig till sist toppa denna fruktkaka med ett utdrag ur Johan Perssons blogg. Johan Persson är kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd. Visserligen skrivet för tre dagar sedan. Han skriver om att det går bra för Socialdemokraterna i Kalmar enligt en väljarundersökning och att det beror på att Socialdemokraterna inte talar så mycket om andra partier:

Vi kommer fortsätta satsa på att vinna medborgarnas förtroende genom att göra Kalmar än mer attraktivt. Vi kommer inte, som en del andra, ägna all vår kraft åt att kritisera andra partier eller politiker. Detta av den enkla anledningen att det varken gynnar Kalmar eller politiken. Det verkar inte heller gå hem hos väljarna, det har väl inte minst folkpartiet i Kalmar visat. Av de 11 senaste blogginläggen som Inger Hilmansson skrivit handlar nio om mig eller socialdemokraterna. Väljarna är uppenbarligen inte imponerade.

Hur var det med att inte kritisera andra politiker? Vad kallas det: att falla på eget grepp?

Krönikör i blåsväder, lyckad ljusfest och flyttkartonger mm

Livet är rikt. Förra veckan bloggade jag om en fasansfull krönika i Östran. Nu verkar det som om krönikören råkat i blåsväder och det har även kommit till allmän kännedom att krönikören är pappa ansvarige utgivaren. På sin blogg (som återfinns under Östrans bloggar) ställer Markku Ahonen två frågor till krönikören men har inte fått några svar, vad jag förstår. Kanske finns det inte så mycket att säga!

Roligare då att läsa på Johan Perssons blogg om vår ljusfest i parken utanför Birgittakyrkan. Den blev verkligen lyckad och runt 300 personer i alla åldrar rörde sig runt kyrkan denna kväll. På den mässa i ljusets tecken, som avslutade kvällen, var vi 125 personer och det var härligt! Barometern skriver också om festen.

Annars är livet fyllt av flyttkartonger eller möjligen är flyttkartongerna fyllda av liv. I fredags lämnade vi över nycklarna till de nya husägarna och det hus vi ägt i drygt fem år och dessförinnan svärföräldrarna i att antal decennier är nu inte längre vårt. Denna vecka hämtas packningen till Sydafrika. Vi är på väg mot nya utmaningar och det känns stort!

Stort är också att bli omnämnd på bloggen Lerato. (Det betyder "kärlek" på samma som språk som Moruti betyder "präst", d v s seTswana).

Ljusfest i och kring Birgittakyrkan

Plötsligt lyser parken vid Birgittakyrkan! Någonstans hörs musik! Överallt sprider lyktor sitt ljus och vid grillen doftar det av korv. I Ulfåsasalen visar syföreningen sina alster och den som vill kan dricka en kopp kaffe eller te. Från kyrkan strömmar musik. Den här kvällen vill vi sprida ljus i vårt närområde - Berga. Den som vill avslutar kvällen inne kyrkan där vi firar en Ljusmässa vi sjunger sånger från Taizé. Välkommen!

Detta kan man läsa på Birgittakyrkans FB-sida. Den som inte är vän med denna sida kan enkelt bli det.

För något år sedan skedde en förödande brand i Berga Centrum, nära Birgittakyrkan. Det påverkade hela bostadsområdet och på många håll har det arbetats för förbättringar. S:ta Birgitta församling har varit med på olika sätt. T ex genom deltagande i Berga-kommissionen. En del av detta har jag bloggat om. Ett exempel var skrivartävlingen: Tänd hoppets ljus. Församlingen var också med vid Berga marknad. Då var vi synliga mitt i centrum och det kändes bra. Men självklart gör församlingen massor bara genom att finnas. Eller som när två anställda går upp med lite termosar och bjuder på te eller kaffe helt spontant.

Kalmar kommun jobbar också för Berga. Om detta kan man läsa på Johan Perssons (kommunstyrelsens ordförande) blogg. Där får man reda på att det ska byggas ett äldreboende i Berga Centrum och det är nog bra.

Ljusfesten är ett led i arbetet att vara med och lyfta Berga, Funkabo och Djurängen. Välkommen!

Har inget med genus att göra ,,,

Idag presenterades nästa del i följetongen kring de förälskade kommunalråden i Kalmar. Det blir Malin Petersson (M) som avgår och Johan Persson (S) som sitter kvar. Blev vi förvånade? Rubrikerna talar sitt tydliga språk. Barometern skriver på nätupplagan:

Hon borde ha avgått direkt

PÅ Östrans nätupplaga står det bara:

Malin Petersson avgår

Men i papperstidningen står det överst på första sidan:

Moderaternas ledarkris.

Bra att vi fick veta. Det kan ju inte vara någon som helst kris hos Sossarna. Längre in kan man läsa vad Johan Persson säger:

Men det här handlar inte om en diskussion kvinna kontra man, utan mer om vad vi vill göra med våra liv.

För det kan ju inte heller ha med genus att göra ...

Suck!

Privatliv

Idag har jag fullgjort min medborgerliga plikt och kommenterat en ledare. Inte i pappersbilagan men på nätet. Vi läser som bekant Östran i huset. Trivs liksom bättre med den än med Barometern. Nåväl! Idag hade Peter Akinder i sin ledare en lång drapa där han ondgjorde sig över Barometerns ledare, signerad Ulf Wickbom. Detta är bakgrunden: Socialdemokraternas starke man, kommunstyrelsens ordförande, kommunalrådet Johan Persson deklarerade tillsammans med Moderaternas starka kvinna, kommunalrådet Malin Petersson tidigare i somras, att de numer är ett par. I ett gemensamt pressmeddelande skrev de att de

… mot alla odds, kapitulerat för de känslor som kan uppstå mellan två människor.

Sedan bad de att ingen skulle lägga sig i deras privatliv med orden:

Vi vill, återigen, vädja om respekt och lugn för oss och våra familjer. Det har varit en tuff tid för alla inblandade. Vi kommer mot denna bakgrund inte att ge några ytterligare kommentarer om vårt förhållande eller vårt privatliv.

Redan när detta stod att läsa i t ex Barometern den 28 juni tänkte jag: Varför ber de om respekt? Varför ska jag låta bli att kommentera deras privatliv, när det står att läsa på första sidan i båda lokaltidningarna? För mig handlar det om makt. Två människor med makt förväntar sig att allmogen ska respektera deras beslut att kapitulera för sina känslor. Varför det? Om det hade varit så viktigt att vi inte ska ha synpunkter på det, hade de väl fått se till att sköta detta snyggare. Hur då? De borde naturligtvis ha tagit konsekvenserna och avgått (en eller båda) innan det blev offentligt. Hur som helst har tydligen Barometerns ledare kritiserat bristen på opposition i Kalmar och det kan man väl förstå. Om det är så att de största partiernas företrädare har en romans, är det väl stor risk att det påverkar det politiska livet. Peter Akinder på Östran anklagar Wickbom för

… att använda någonting så privat som en kärleksrelation som slagträ för att framhålla sin egen uppfattning och komma åt en meningsmotståndare.

Jag skrev följande i Östrans nätupplaga:

En enda mening säger allt: Akinder skriver att ”[ä]ven Johan Persson mår bra av en livaktig opposition”. Verkligen? Tala om att slå in en öppen dörr. Det lilla ordet ”även” säger mycket. Mot slutet skriver Akinder vidare att det är bra om ” … även politiska redaktörer anstränger sig för att behålla både sin egen och andras värdighet”. Det är inte helt solklart för mig vem som åsyftas! Nästan varje morgon ögnar jag igenom ledaren i Östran. Hur ofta utsätts Johan Persson för kritik där?

Både hustrun och jag blir störda av att Akinder så sällan ser några som helst problem med det lokala styret i Kalmar. Akinder skriver i dagens ledare följande:

För vår del kan vi bara notera att Persson och Pettersson själva har konstaterat att de bägge inte kan sitta kvar på sina poster. Detta är säkert ett omdömesgillt beslut, fattat långt innan de bestämde sig för att offentliggöra sin relation. Situationen är nämligen inte okomplicerad. Men vi tilltror deras partier förmågan att lösa detta på ett vuxet sätt som är bra för alla inblandade, liksom för kommunen.

Personligen tycker jag att de skött det hela mindre bra. I samma stund som de valde att göra ett pressmeddelande överskred de själva gränsen mellan privat och offentligt. Och är det så konstigt? De är ju i alla fall två av kommunens folkvalda, som har fått mest förtroende av alla. Förtroendevalda! Då får man rimligen kräva lite mer!

Horisont

Tidningen Östran skriver om Horisont i Kalmar. Det är ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Det har tidningen gjort förr. Då var hustrun och två av de boende, som hon var god man för, intervjuade. Rubriken sa då: Tror på en framtid i Sverige.
Nu har Östran skrivit om Horisont ur ett annat perspektiv. Det är självklart helt i sin ordning. Media ska granska. Exakt hur många artiklar det är vet jag inte men en av de första i nätupplagan publicerades den 9 mars. ”Misstankar om fler brott på Horisont”. I papperstidningen har det dessutom varit relativt stora uppslag på första sidan, som exempelvis just den 9 mars: ÖSTRAN AVSLÖJAR NYTT VÅLDTÄKTSFALL PÅ FLYKTINGBOENDET
Ja, Horisont är ett flyktingboende. Ja, det finns anmälningar om våldtäktsfall. Oacceptabelt. Självklart. Tidningen sköter sitt arbete.
Det som däremot kommer som ett brev på posten är en svans av mer eller mindre främlingsfientliga inlägg på Östrans nätupplaga. Jag misstänker att dessa är mindre hedrande för Östran. Å andra sidan finns det också de som ”skjuter budbäraren”. Det stödjer jag verkligen inte heller!
Därför är det ingen överraskning att tidningens nyhetschef reagerar. I ett par kommentartrådar skriver Agneta Adeen ett längre inlägg där hon bland annat förklarar varför tidningen granskar Horisont.
Jag tror journalisterna på Östran om gott. Det är bra att en granskning sker. Möjligen vill jag sätta ett frågetecken för rubriken på förstasidan i papperstidningen den 9 mars. Det bor ju andra på Horisont. Att det inte är roligt för dem att klä skott för det några andra gjort är förståeligt.
Så vad kan vi göra åt det? Fler skulle kunna ställa upp som gode män. Det är ju egentligen dessa personer, som i första hand agerar ställföreträdande föräldrar. Horisonts uppdrag är ett annat.
Personligen försöker jag delta i samtalet i Östran. Jag vill se det som en öppning. Men hur många läser dessa kommentarsfält?
Jag kritiserar också i ett fall att inte Östran följer sina egna regler för vad kommentarer får innehålla. Min fråga där har ännu inte besvarats.
Men en annan fråga hänger i luften: Vad anser tidningen på ledarplats? Kanske har jag läst dåligt men det är inte ofta som Peter Akinder och Jan G Andersson uttalar sig i integrationsfrågor. Men jag kan ha missat viktiga inlägg. Jag lusläser inte alltid ledarsidorna.
Och vad säger kommunstyrelsens ordförande?
I dagens tidning står det att den nya landshövdingen, Stefan Carlsson, fått ett uppdrag från regeringen att jobba med integration. Han är på bild tillsammans med Johan Persson, kommunstyrelsens ordförande.
Personligen välkomnar jag att opinionsbildare som dessa kliver fram och tar sitt ledarskap. Det ska bli spännande att se vad den nya landshövdingen har att bidra med.

Lite av varje

Livet är intensivt med jämna mellanrum. Svårbloggat! Men några små notiser kan det bli.
1) Jag fick svar från Johan Persson på frågan om hur han ser på jävsfrågan i KSRR. Jag hoppas någon tidning frågar honom. Jag fick intrycket att han menar att Steve Sjögren gjorde fel och konstigt vore det ju annars.
2) När det gäller Sydafrika och ANC vill jag länka till Hans Engdahls blogg. Han skriver initierat och intressant om två föreläsningar/möten han varit på. Dels med förre presidenten Thabo Mbeki, dels med den nuvarande Jacob Zuma. Läsvärt! Även om det är på engelska och ganska omfattande. För den som inte orkar tugga sig igenom materialet rekommenderas Barbro Engdahls senaste bloggpost om en jubileumsgudstjänst i Gugulethu i Kapstaden.
3) I fredags och lördags var det ekumeniska bokdagar i Kalmar. Bland andra Beate Fotland, diakon och arbetskamrat till mig och Eva Danielsson, kyrkorådets ordförande i Två Systrars församling, hade jobbat hårt med förberedelser och även intensivt arbete under dagarna. Tillsammans med många andra. Tyvärr kunde inte katolske biskopen Anders Arborelius komma men fredagskvällen genomfördes ändå På lördagen lyssnade jag till Ylva Eggehorn. Om berättelsens kraft. Mycket bra! Men var media där? Eller har jag missat det i lokaltidningen?

Nu kan Johan Persson tala

I en tidigare bloggpost frågade jag kommunalrådet Johan Persson vad han ansåg om situationen i KSRR. Jag fick svar:

Jag har då och då kommenterat turerna kring KSRR. På senare tid har jag inte gjort det, dels har jag inte fått någon fråga om det och dels så pågår rättsprocesser kring det. Då är det direkt olämpligt att jag kommenterar även om det har lockat, det får jag erkänna.

Nu är det fritt fram att kommentera. Östran berättade häromdagen att förvaltningsrätten nu kommit fram till att Steve Sjögren var jävig. Jag hoppas att Johan säger något om detta. Kanske t o m på sin blogg.

Hur bloggar de mäktiga?

Ibland läser jag andras bloggar. Låt mig kommentera två stycken. Dels högsta hönset (tuppen) i Kalmar kommun - Johan Persson. Dels högsta hönset (tuppen) i Svenska kyrkan.
Johan Persson hade följande bloggpost i torsdags.


Han citerar sig själv, märker man, när man läser närmare. Vilket rimligen innebär att han inte bloggar själv. Svagt, tycker jag!




Ärkebiskopen bloggar själv, det framgår med önskvärd tydlighet. Såhär skriver han i sin senaste bloggpost den 12 december. Lite spännande, för en ärkebiskop. Men bättre än att han en spökbloggare.

Bloggare ska vara på och vara flitiga. Så jag är ingen riktig bloggare. Men ni som ändå har tålamod att titta in här då och då har min beundran. Det går ju ett par veckor mellan inläggen.. Jag ser heller inte detta forum som mitt åsiktstorg. Jag har svårt att få ihop det med uppgiften som ärkebiskop. Det här blir mer lite småprat och delande av en del av det som upptar mina dagar. Och kanske någon förklaring av ”voffor gör di på dette viset”.

Svar på tal

Nu har jag fått svar på mitt mejl till Johan Persson. Det kändes bra. Såhär skriver han bland annat:

Jag har då och då kommenterat turerna kring KSRR. På senare tid har jag inte gjort det, dels har jag inte fått någon fråga om det och dels så pågår rättsprocesser kring det. Då är det direkt olämpligt att jag kommenterar även om det har lockat, det får jag erkänna. Detta gäller bland den polisanmälan som lämnades in kring trolöshet mot huvudman och som enligt uppgift lades ned direkt.

Jag accepterar inte att bli kallad korrupt och det uppfattar jag inte heller att jag blivit anklagad för.

När krutröken lagt sig och rättsprocesserna haft sin gång så har vi fått en bedömning av sakläget. Det tycker jag är en bra princip.

Mycket riktigt har jag inte anklagat någon för att vara korrupt. Som titel till en av mina bloggposter valde jag en fråga: Korruption i Kalmar? Det var framför allt en fråga om situationen i KSRR.
Något svar på vad Johan Persson anser om Barometerns ledare fick jag inte. Men däremot blir det intressant att återkomma ”när krutröken lagt sig”. Vi inväntar alltså förvaltningsrättens dom.
En annan effekt av mitt mejl till Johan Persson, där jag bland annat länkade till en bloggpost, där jag undrar varför Johan Perssons blogg uppdateras så sällan. Jag skickade mitt mejl kl 10.27. Svaret från Kommunstyrelsens ordförande kom 11.05. Johans tankar uppdaterades 11.46 d v s drygt en timme efter mitt mejl.
Men där skriver han inte ett ord om demokratin i Kalmar. Jag väntar med spänning på några tankar om den!

Demokrati är en färskvara

Nu har jag mejlat till Kalmar Kommunstyrelses ordförande. Men kopia till lokaltidningarna! Vi får se om det blir något svar. Såhär skrev jag:


Till Kalmar Kommunstyrelses ordförande, Johan Persson:

Hej!

Jag följer Din blogg. Dessutom bloggar jag själv. Just nu om bland annat om Dig!

http://moruti.blogspot.com/2011/11/korruption-i-kalmar.html

http://moruti.blogspot.com/2011/11/kommentarer-overflodiga.html

Det är med stor oförståelse jag följt händelserna i KSRR kring jävsförhållande, polisanmälan, revisorskritik och avgångsvederlag. Jag inser att KSRR är en egen juridisk person och att Kalmar kommun endast är en av medlemmarna. Men rimligen en ganska inflytelserik medlem.

Dessutom har Du ju blivit apostroferad i Barometerns ledare, 2011-11-25. På ett ganska grovt sätt. Nu prenumerar jag inte på Barometern, så jag vet inte om Du bemött kritiken men på nätet kan jag inte se att Du gjort det. Vad säger Du om att Ulf Wickbom skriver:

"Nu ska Kalmar styras av Johan Persson i samförstånd med Malin Petersson (M). Kommunen har fått en ny majoritet som håller smusslarna om ryggen."

Undrar i all vänlighet en nyfiken kommunmedborgare!

Anders Göranzon

Kommentarer överflödiga?

Min förrförra bloggpost avslutar jag med några frågor om vad Kalmar Kommunstyrelses ordförande, kommunalrådet Johan Persson, månne har för synpunkter på att Barometerns ledare beskriver honom som en som håller smusslare om ryggen. Alltså måste jag ju titta på hans blogg. Googlar man ser man att han har bytt blogg. Än så länge har han inte kommenterat Barometerns ledare. Några reflektioner gör jag:

1) Den förra bloggen var försedd med sedvanlig möjlighet att kommentera.

2) Den nya bloggen är annorlunda upplagd. När man söker efter kommentarer finns det inga. Däremot finns det en möjlighet att skicka kommentarer. Men det blir då i form av ett mejl till Johan Persson. Man undrar: vad händer med dessa? Läggs de ut på bloggen?



3) Hur kommer det sig att Kalmar Kommuns kommunstyrelses ordförande, kommunalrådet Johan Persson, har en blogg, som han inte skrivit på sedan 14 november? Under november finns det bara tre (3) bloggposter.

Ergo: Mannen har stor makt i Kalmar. Han vet att man bör han en blogg. Han uppdaterar den knappt och ger inte utrymme för kommentarer. Säger det något?

Korruption i Kalmar?

Nu får det vara nog! För ett antal veckor sedan läste vi om sammanträdet där jäviga personer stannade kvar och deltog i besluten. Det handlar om KSRR, Kalmarsundsregionens renhållare. Steve Sjögren, ordföranden, skulle eventuellt polisanmälas och när revisionsrapporten, som avhandlade just det som han eventuellt skulle polisanmälas för, diskuterades, då är det ju solklart att åtminstone Steve Sjögren var jävig. SOLKLART! Detta påtalades av Jonas Löhnn. Man kan läsa om det i § 26 från sammanträde med KSRR's förbundsfullmäktige 2011-10-07. Men de som var jäviga valde alltså själva att stanna kvar. Sådan total brist på omdöme! Man baxnar!
Då valde Jonas Löhnn (MP), Jimmy Svensson (MP) och Anna-Britt Wejdsten (FP) att själva polisanmäla Steve Sjögren. Det kunde man läsa i Barometern 2011-11-01. En anmälan skickades också till förvaltningsdomstolen.
Men nu blir det ingen förundersökning mot Steve Sjögren. Såg vi i Östran 2011-11-24. Man kan hoppas att i alla fall förvaltningsdomstolen tar upp ärendet. Revisorerna hade ju faktiskt riktat, som jag ser det, skarp kritik mot Sjögren. Om detta går det att läsa i prokoll från KSRR's förbundsstyrelse, § 40 2011-09-23: I Barometerns ledare igår, 2011-11-25, skriver Ulf Wickbom:

Jonas Löhnn har agerat juridiskt, när han ansåg att den politiska vägen var stängd av fegisar och mumlare i alla partier. Han har hållit en strikt principiell linje i frågan. Han kommer att utmålas som förloraren. Inget kunde vara mer fel. Han går ur kontroversen med hedern i behåll.
Nu ska Kalmar styras av Johan Persson i samförstånd med Malin Petersson (M). Kommunen har fått en ny majoritet som håller smusslarna om ryggen. Det bådar inte gott för den transparens som Petersson alltid efterlyste när hon var i opposition.

Det ska bli intressant att läsa vad Johan Persson har att säga. Det är ju egentligen häpnadsväckande att en politiker, som enligt Östran 20100429, d v s förra året, var landets populäraste kommunalråd, igår av den ledande lokaltidningen, på ledarsidan, beskrivs som en person som håller smusslarna om ryggen.
Jag skulle vilja läsa på Johans blogg hur han ser på detta. Försvarar han exempelvis en helt klart jävig politiker, som väljer att delta i ett beslut, som rör den egna personen?

Kommunalråd som tror sig vara Oden

'- Jag arbetar hårt, jag har en Luther på varje axel.'

Så citeras Johan Persson, kommunalstyrelsens ordförande i Kalmar, i dagens Östran. Två frågor:

1) Ger han verkligen en rättvisande bild av Luther?
2) Menar han inte Hugin och Mumin?