Hamnkrogen, Johan Persson, fruktkaka mm

Denna bloggpost blir som själva fruktkakan: en blandning av diverse. Först och främst själva fruktkakan. En tradition från mitt föräldrahem. Frukten brukar jag lägga i Eau-de-Vie runt 1:a söndagen i advent. Sedan bakar jag kakan runt Lucia. På julafton äter vi den. (De år vi kommer ihåg att ta fram den!) I år har det mesta blivit lite försenat. Jag la nog frukten i blöt en vecka sent och bakar den ikväll. Kanske blir det en nyårskaka! Men blandade frukter är det i alla fall. Precis som denna bloggpost.

Som arbetsledande komminister i Kalmar Pastorat har jag varit en del av ledningsgruppen. Man kan inte säga att ledningsgruppen har något eget mandat att fatta beslut. Däremot finns där en kyrkoherde, en ekonomichef, en personalsekreterare, en kanslichef och två arbetsledare som alla kommer med sina mandat till sammanträdena. Det har fungerat bra och idag skulle det bli lite avslutning inför jul och inte minst för mig. Vi gick iväg till Calmar Hamnkrog. Som jag tidigare har kritiserat hårt i en annan bloggpost. Eller rättare sagt Kalmarkrogar, som driver en rad restauranger i Kalmar. Ofta har jag inte varit nöjd med maten på deras inrättningar.

Men idag var det bra. På två sätt: dels att kyrkoherden föreslog att vi inte skulle äta julbord. Tack, Peter! Dels att vi åt varmrökt lax med dillstuvad potatis. Det är en av mina favoriträtter. Och det var mycket gott!

Annars har det ju varit stort strömavbrott idag. Kalmar och Öland. Det är ganska mycket det! Men för de flesta blev det bara några timmar. I stugan hade vi inte strömavbrott. Det var busschauffören som upplyste mig, när jag frågade om bussen stannar vid Berga Centrum.

Ja, om Du kan se något för det är kolsvart i Kalmar.

Det kunde jag och jag kom i tid till morgonbön i kyrkan och sedan ett par krubbvisningar för intresserade förskolebarn.

Låt mig till sist toppa denna fruktkaka med ett utdrag ur Johan Perssons blogg. Johan Persson är kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd. Visserligen skrivet för tre dagar sedan. Han skriver om att det går bra för Socialdemokraterna i Kalmar enligt en väljarundersökning och att det beror på att Socialdemokraterna inte talar så mycket om andra partier:

Vi kommer fortsätta satsa på att vinna medborgarnas förtroende genom att göra Kalmar än mer attraktivt. Vi kommer inte, som en del andra, ägna all vår kraft åt att kritisera andra partier eller politiker. Detta av den enkla anledningen att det varken gynnar Kalmar eller politiken. Det verkar inte heller gå hem hos väljarna, det har väl inte minst folkpartiet i Kalmar visat. Av de 11 senaste blogginläggen som Inger Hilmansson skrivit handlar nio om mig eller socialdemokraterna. Väljarna är uppenbarligen inte imponerade.

Hur var det med att inte kritisera andra politiker? Vad kallas det: att falla på eget grepp?