Mahatma Gandhi som staty i Pietermaritzburg.
Den 7 juni
1893 färdades Gandhi med tåg till Pretoria. En vit man opponerade sig mot att Gandhi åkte förstaklass. Gandhi
beordrades att flytta till sista vagnen. Men Gandhi hade köpt en förstaklass-biljett
och vägrade. Då blev han avslängd. I Pietermaritzburg. Skakande av köld en hel
vinternatt i väntrummet fattade Gandhi ett avgörande beslut; att stanna kvar i landet
och kämpa mot rasdiskrimineringen mot Indier i Sydafrika. Vad jag förstår var
han i Sydafrika ca: 20 år. Det var här som hans ickevåldsideologi – Satyagraha –
växte fram. Idag finns en staty i brons på Church Street, inte långt från den
anglikanska katedralen. Vi gick dit igår, på påskdagen och jag tog ett kort.
Den 1 december 1955
vägrade Rosa Parks att lyda en busschaufför, som menade att hon skulle lämna
sin plats till en vit person, eftersom avdelningen för vita i bussen var full.
Hon blev ställd inför rätta och bland annat miste hon sitt jobb.
På KarinVingströms blogg hittar jag en länk till en artikel i DN, som beskriver hur det händer
(inte ofta men ändå) att papperslösa i Sverige till och med hämtas från
sjukhus. Jag tänker på rapporteringen om REVA (Rättssäkert och effektivt
verkställighetsarbete) och hur människor med utländskt utseende tvingas
identifiera sig när de åker kollektivtrafik.
Att leva i Sydafrika ger
perspektiv. Rasism är inte harmlöst. Diskriminering är aldrig OK. Läs gärna författaren
Jonas Hassen Khemiris öppna brev till justitieministern Beatrice Ask,
publicerat i DN. Länken kommer här.
Det är naturligtvis
aldrig enkelt att leva ihop i ett samhälle. Det är naturligtvis inte
okomplicerat att vara politiker eller medmänniska överhuvudtaget. Men världen
känner alldeles för många exempel på hur man försökt lösa etniska konflikter
med rädsla som drivkraft. Nazismen, Apartheid, Bosnien 1992, Rwanda 1994 och
många fler. Folkmord, etnisk rensning mm är avgrunder, som vi bör hålla oss på
behörigt avstånd från. Därför behöver vi fler personer som vågar säga ifrån.
Gandhi och Parks inspirerar fortfarande. Längst ner på statyn i
Pietermaritzburg står det:
My life is my message.
Något att stava på i påsktiden!
2 comments:
Jag gjorde ett arbete om Gandhi på gymnasiet (slutet på 60-talet - då var tanken på solidaritet med de i "utanförskap" högst levande, inte minst i gruvstrejkens Malmberget). Sen dess har han varit en av mina förebilder när det gäller civilt motstånd och att stå upp för sig själv och andra. En annan, nu levande, förebild är Inga-Britt Ahlenius. Hon avslutatde sin slutrapport från FN:s internrevision med att citera Dag Hammarsköld: "Förneka aldrig dina egna övertygelser och erfarenheter bara för att få lugn och ro".
Eftersom det inte ger någon verklig och varaktig lugn och ro! Ride on, syrran!
Post a Comment