Under våra fyra år i
Sydafrika mellan 2001 och 2006 var vi i Swaziland ett par gånger. Nu var det
dags igen. Den kyrka vi arbetar inom, Evangelical Lutheran Church in Southern
Africa (ELCSA) omfattar utöver Sydafrika, Botswana och Lesotho även Swaziland.
Det östra stiftet är uppdelat i två områden (kontrakt) och det ena finns i
Swaziland. Det andra ligger i den sydafrikanska provinsen Mpumalanga. (Ett
vackert ord, som betyder: soluppgång!)
Anledningen till vårt
besök var flera. Vi ville hälsa på en kollega, som arbetar med ett projekt, som
heter Siphilile. Det är hälso- och nutritions-projekt, där s k ”mentor mothers”
utbildas, för att lära ut grundläggande färdigheter till andra mödrar, vars
barn är undernärda. Förebilden är Philani i Khayelitsha utanför Kapstaden. Nu
sprider sig arbetssättet till olika delar av Sydafrika, Swaziland och även
Etiopien. Spännande!
Ett annat skäl har att
göra med kyrkorelationer. Östra stiftet har ett vänstift i Svenska kyrkan,
nämligen Göteborgs stift. Det är ju detta som hustrun så småningom ska arbeta
med. Därför var det en möjlighet att knyta lite kontakter med våra trossyskon i
detta stift. Vi kom på torsdagen och redan på eftermiddagen hade vi därför ett trivsamt
möte med biskop Mnisi. Under helgen hann vi sedan träffa många andra och även
delta i söndagens förmiddagsgudstjänst i Mbabane.
Det kanske dråpligaste av
allt var att vi på torsdag kväll åt middag, inte bara med vår kollega, utan
fyra andra svenskar, som var på genomresa. Två av dem känner vi väl. De är
arbetskamrater, som jobbar på kyrkokansliet i Uppsala. Nu var de på semester
men hade vägarna förbi och det passade följaktligen bra att vi sågs. Det blev
goda samtal och många upplevelser både torsdag kväll och hela fredagen. Bland
annat ett besök på ett glasbruk, där vi köpte fyra små glas, tillverkade av
återvunnet glas.
Nu är det måndag eftermiddag
och vi väntar på flygplatsen i Johannesburg. Om någon timme går flyget tillbaka
till Pietermaritzburg. Varför i hela friden flyga, undrar kanske någon läsare?
Jo, för att våra visum har gått ut. Vi arbetar fortfarande med våra
arbetstillstånd men innan det är klart måste vi ha gällande visum. Det kan man
bara få om man flyger in i Sydafrika. Därav flygresan. Nu har vi stämplar i
våra pass. Stämplar som gäller tre månader till. Under den tiden tror vi
absolut att det blir klart med arbetstillstånd.
Men sedan kom en bonus.
Som resesällskap har vi en präst från Swaziland, som är på väg till
universitetet i Pietermaritzburg, för ett seminarium, som har med Siphilile att göra.
Constance Mamba är andlig vägledare inom projektet. Att vi var bokade på samma
plan visste vi inte förrän under helgen men det har gett oss goda möjligheter
att lära oss mycket om både Swaziland, kyrkan och det projekt, som Svenska
kyrkan stödjer med pengar från SIDA. Men andra ord har vi haft en mycket innehållsrik
helg. Som också har gett rik utdelning. Inte bara det visum, som var själva
upprinnelsen till resan.
Rev. Constance Mamba väntar på flyget till Pietermaritzburg.
No comments:
Post a Comment