Året som gått 1

Det börjar vara dags att summera året som gått. Jag vill ta min början i det globala perspektivet. Men hur angriper jag problemställningen? Vad är det viktigaste som hänt? För att få lite struktur valde jag att göra en begränsad enkät vid lunchbordet. Mina informanter var hustrun och de tre döttrarna. Frågeställningen löd:

Vilken var den viktigaste händelsen eller skeendet inom världspolitiken 2012?

Jag fick följande svar:

Situationen i Syrien (som faktiskt två av informanterna angav som svar).

Presidentvalet i USA

Euro-krisen i relation till världen i övrigt

Naturligtvis hänger det mesta av det som sker i världen ihop. Situationen i Syrien ska jag inte försöka analysera men bara konstatera att världssamfundet av något skäl inte väljer att intervenera. Tydligen är Ryssland fortfarande att betrakta som en stormakt (om än inte en supermakt). Jag är ändå inte så mycket för att FN/EU/USA går in med militär intervention. Blev det bättre i Irak? Jag är inte säker.

När det gäller presidentvalet i USA är jag positiv till att Obama fick förnyat förtroende. Samtidigt verkar det vara ett faktum att USA’s militära närvaro i andra länder inte minskat under hans första period. Guantánamo-basen finns kvar, trots löften om motsatsen. Förmodligen har det inte så enormt stor betydelse i världen vem som styr USA. Jo, betydelse har det förstås men det är inte så att en enskild president kan ändra särskilt mycket av utrikespolitiken.

Däremot tror jag att världen ändå förändras. Att Europa just nu genomgår en ekonomisk kris kan vara något tillfälligt övergående men också tecken på en mer genomgripande förändring. Jag kanske inte helt köper Oswald Spenglers teorier om västerlandets undergång men något ligger i tanken på att alla civilisationer har sin glansperiod. Det är ju ingen sensation att påstå att Kina framöver kommer att få större betydelse. Eller varför inte Afrika. Det är ju den kontinent som har den största tillväxten (om nu det är något att stå efter). Kan det vara så att en ny världsordning står för dörren? Lika lite som jag helt köper Spengler köper jag Maya-folkets profetia om att den 13:e Bak'tun-eran tog slut förra veckan. Att jorden inte gick under verkar ju vara tydligt. Ändå tror jag att vi ser genomgripande förändringar i maktbalansen i världen. Tyvärr tror jag inte det per automatik leder till att världen blir godare. Även om jag älskar Afrika och ska flytta till dess södra del, är jag inte så blåögd så jag tror att ett rikt Afrika och ett fattigt Europa gör världen mer god. Men inte heller mindre god.

Det jag hoppas är att många människor och inte minst världens ledare i förändringsprocessen väljer att fatta kloka och goda beslut. Världen är inte styrd av ett blint öde. Vi som bor på denna planet kan påverka utvecklingen. Och våra beslut har betydelse inte bara för oss människor utan för alla levande varelser - nu levande och kommande. Huruvida de s k milleniemålen uppnås eller ej är ett sätt att mäta om världen blir bättre eller sämre. Visserligen går det framåt, om man ska tro milleniemålens hemsida men klyftorna ökar dessvärre. Om jag förstår det rätt är det sämst med mål 7 och 8, som tydligt handlar om hur vi tar hand om vår planet och hur vi samarbetar kring bistånd och handel. Jämställdheten (mål 3) imponerar inte heller. Däremot minskar fattigdomen och barnadödligheten och fler barn börjar i skolan.

Jag är ingen utvecklingsoptimist. I varje människa, liksom i mänskligheten i stort, sker en kamp mellan ont och gott. Att det goda skulle segra i vår värld tror jag inte. Inte desto mindre är det vad vi bör sträva efter. Även om världen aldrig (här i tiden) kommer att bli helt igenom god, finns det inget som säger att den inte kan bli bättre. Vi kan påverka!

Därför blir 2013 i viss mån vad vi gör det till. Och jag för min del vill försöka bidra till att världen blir något lite bättre – åtminstone i den mån jag kan påverka skeendet.

Men svaret på frågan om vilket som var det viktigaste skeendet i världen? Tja, kanske att världen förändras (som den alltid gjort) och att andra delar av världen får det bättre. Lärdomen skulle kunna vara att gå in i framtiden med ett öppet sinne och inte själviskt och räddhågset tänka på sig själv utan vara med och, i möjligaste mån, bygga en bättre värld! Deo volente! In šā' Allāh! God willingly! Om Gud vill!

Vilket jag tror att Gud faktiskt vill! Så vad hindrar oss?

Från FN-högkvarteret i New York. Ett vapen ombyggt till gitarr.