Vilken mässa

Vi kom före nio då det skulle börja men så klart kom det igång strax efter halv tio. Lite folk men så är det ju alltid. Efter en timme är kyrkan nästan full. Prosten var på besök men hade bara ett litet meddelande att göra och gick efter det. Den ordinarie prästen var där. Man jag fick leda gudstjänsten på seTswana och även predika. Han skulle ha 3 dop. Det var en nyhet för en del av församlingen. Även för mig. Men det gick bra. Innan dopet skulle en av mödrarna, som fått barn utom äktenskapet, resas upp. Ja, så heter det. Framför allt när någon fått barn utom äktenskapet, även för pojkvännerna ibland, äger en s k penitential class rum. Botgöring. Men det kan också vara andra synder. Jag fick frågan om jag ville hålla i den biten men avböjde. Känns inte helt bra att sådant fokus just läggs på kvinnors del i barnafödande utanför äktenskapet. Men prästen skötte det ändå bra. Efteråt fick många komma fram och krama om den unga kvinnan. Trots att det inte känns bra att det så tydligt, oftast, är kvinnan som pekas ut, lyckas man ändå vara öppna kring något som i gruppen är oönskat. Problemet sopas inte under mattan och gemenskapen återupprättas. Ja, detta kunde man skriva en avhandling om. (Vilket jag inte ska göra!)
Mässan fortsatte med mycket sång och dans. Nattvard, välsignelse av alla barn, förbön för sjuka och mitt största ögonblick var nog när en ung kvinna kallades fram. Hon var döende när vi bodde i Sydafrika. Jag besökte henne på sjukhuset och bad för henne. Nu kom hon fram och hennes tårar strömmade nerför hennes kinder. Det har gått mer än 4 år och hon lever. Fantastiskt!
Efteråt fick vi mat och någon gång efter två åkte vi hem. Själva gudstjänsten höll kanske på fyra timmar.
På eftermiddagen och kvällen passade hustrun och jag på att möta goda vänner och vid tiotiden kunde vi krypa i säng mycket nöjda efter en fantastisk dag i Sydafrika.
Idag sker disputationen. Klockan är halv elva. Om tre timmar börjar vi! Det känns stort men jag är inte nervös. Mer samlad. Det ska bli roligt!