Jag kunde inte låta bli att ta en paus ...

Solen skiner idag! Snön gnistrar och jag bara måste lämna min lap-top och mitt avhandlingsskrivande. Av två skäl! För det första hade jag kommit till en slags punkt. Jag har sammanställt allt material och skrivit färdigt det mesta. I nuläget finns det en avhandlingstext. Nu handlar det om att revidera denna text. I en bok, som hjälpt mig mycket i mitt arbete (Writing Your Dissertation in Fifteen Minutes a Day. A Gudie to Starting, Revising, and Finishing Your Doctoral Thesis), skriver Joan Bolker:

ONE OF THE BEST-KEPT writing secrets around is that the more you revise, the clearer, more fluid, and more natural your writing will be.

Hon fortsätter och berättar hur hon själv tyckte att hon hade gjort något fel, eftersom hon behövde ändra på så mycket, i sitt eget avhandlingsarbete. Men hon upptäckte att det var precis tvärtom:

In fact, if you're facing major revisions of your dissertation, you've probably done something right.

Detta kändes hopfullt att läsa. Alltså kunde jag inte låta bli att ta en paus. En paus mellan skrivandet av det första utkastet och reviderandet.

Det andra skälet till min paus var naturligtvis vädret. Snön. Tillbaka i min barndoms Lappland och Norrbotten.

Men det visade sig vara mindre enkelt att åka skidor i närområdet. Jag fick ge upp efter 5 minuter. Tillbaka hem. Vad göra? Jag stoppade ner skidor och stavar i ett fodral och cyklade iväg till elljusspåret nere vid Kalmarsund. Så underbart. Det var inte långt men jag blev svettig efter cykelturen med ett paket skidor i näven. Därför blev det bara ett varv i spåret. Men att få åka denna 1 - 1½ km långa runda var nog! Årets skidtur. Mitt i spåret möter jag en annan ensam skidåkare. Min 85-årige svärfader. Vilken stålmorfar! I mötet kunde vi enas om att livet är härligt!

Denna korta och intensiva skidtur gav mig ny kraft och inspiration att ta itu med skrivandet och reviderandet. Just nu läser jag en bok av Maria Ericson:

Reconciliation and the Search for a shared Moral Landscape. An Exploration Based upon a Study of Northern Ireland and South Africa.

Av något skäl har jag halkat in i försoningsfrågan, trots att jag tänkt hålla mig borta från åtminstone Truth and Reconciliation Commission. Men det är svårt att skriva om Sydafrika efter 1990 utan att beröra den. Ericsons bok är matnyttig och hjälper mig en hel del.