Old and new kids on the block

There were a number of new parties in the South African election. Two of these were the Agang SA and the EFF. My personal view is that Dr Ramphele could have made a huge contribution to the polical life. The party in fact failed to do what they set out to do. They only got one seat in the National Assembly and now they (just like Cope did after the previous election) are fighting over the leadership. News.iafrica.comhttp://news.iafrica.com/sa/944293.html writes:

It emerged last week that the party's chairperson Mike Tshishonga and Ramphele had registered conflicting fraud cases with the police to ascertain who opened an account for the party to receive a R200 000 refund from the Independent Electoral Commission.

A sad story.

The other ”new kid on the block” is of course the EFF and their Commander in Chief, Julius Malema. In his response to President Zuma after the State of Nation Address he really managed to stir the feelings of the house. A number of times other MP’s protested  - as far as I understand on silly points. For instance when Malema did not say ’honourable’ Cyril Ramaphosa.

The EFF has found a vacuum to the left of the ANC. To the right is only the DA and a number of very small parties. The question is whether the EFF will convince the masses. Malema and his gang are dressed in working clothes but are they really revolutionary? I doubt it. Malema’s speech was good, but will the party make a difference in the Parliament? Listen to the speech here. 

Another series of events are possibly even more interesting. Taking place outside the parliament. South Africa has just seen the end of the longest strike ever. The one in the platinum mines. Over five months. And the back drop is the Marikana massacre. (Malema also mentioned this in his speech. Claiming quite frankly that the ANC-led government murdered those mine workers.

I have written about this before. The old union for Mine workers (NUM) was not behind this strike but the new union, Amcu, was. They are not loyal to the ANC. I presume most of them vote for the EFF. NUM is part of COSATU. Which is in a tripartite alliance with the ANC and the SACP (the South African Communist Party). It has always been a mystery to me, how the Communist party can support a government which is definitely not communist.

When the strike in the platinum field ended it didn’t take long for another union to declare that they also will go on strike. This time it is the metal workers union (NUMSA). It is part of the COSATU but very critical to the tripartite alliance. They say they will form another election alliance. Will it be with the EFF? If so we are going to see major changes in the upcoming municipal elections in 2016.

Short-lived unity

It feels a bit sad. It was promising, that DA and AgangSA were going to cooperate. I strongly believe that South Africa needs a strong opposition. Anyhow: today we got the news that Mamphela Ramphele will go back to her own party and not be the presidential candidate of the DA. Helen Zille even says that Ramphele

... has proven she can’t be trusted ...

At least according to City Press.

Now it seems, at least in my view, that the biggest threat to the ANC will be Julius Malema and the EFF. That is not good news.

Ramphele for president

Breaking news this day. DA's Helen Zille announces that Dr Mamphela Ramphele stands as the presidential candidate for the DA. It is still too early to say what will happen with Agang SA. According to radio news (SAFM) today not all senior members of Agang are happy.

It is not the first time smaller parties join the DA. It happened to the Independent Democrats. Their leader, Patricia de Lille, is now the DA Mayor of Cape Town.

Whereas the ANC has seen many splinter groups (like PAC, UDM, Cope, EFF) it seems as if DA is working in another direction, drawing smaller groups into their sphere. Zille, Ramphele and de Lille are women. Zuma, Lekota and Malema are men – just to mention a few).

To be honest one has to mention that the National Party merged with the ANC after some years. And the IFP leader, Mangosuthu Buthelezi, became a minister in the ANC lead government. He is now talking to Malema. And Cope is talking with ACDP. It is not easy to understand. But it is interesting!

Read more one the websites of:

DA

Agang

Mail and Guardian

ANC - watch out!

Regarding the elections in 2014, my belief is that the ANC is in for a hard time. Mandela is no present and the field is now wide open for people to vote according to their own conscious. This I have written before and already I see a number of signs that this is happening.

Ahmed Kathrada, one of Mandela’s fellow prisoners at Robben Island, spoke at Mandela’s funeral. I have not heard much of his speech. SABC and SAFM, the major TV and Radio broadcasters, are very loyal to the Government. But Kathrada did have some very serious things to say about the state of affairs, although he did it in a diplomatic manner. Times Live reports:

But perhaps the most powerful moment of all came when Kathrada, his voice quavering with grief, spoke of the gratitude South Africa should have for its "chapter nine" institutions, which safeguard democracy. Among these institutions is the office of the public protector, headed by Thuli Madonsela, which has been investigating the irregular expenditure of more than R200-million on Zuma's Nkandla estate. This line was not in his original speech.

It would have been interesting to have seen the face of Zuma when Kathrada said that.

So, I was quite surprised when I watched SABC 3 news tonight and they covered the NUMSA congress and the speech that suspended Cosatu General Secretary Zwelinzima Vavi held. He was received as a hero according to City Press. Cosatu says that he is not even allowed addressing any member union of the Cosatu. The interesting thing was how long part of the speech that SABC covered. He got almost a minute. That is quite a lot on TV. Just to recap: NUMSA is the largest trade union in Cosatu. Cosatu forms a tripartite alliance together with the ANC and the SACP (South African Communist Party). Vavi is not one of Zumas supporters. Cosatu has suspended him since he had an extra marital affair with an employee. Some analysts believe this was a political suspension. There is a rift in Cosatu and the group that is loyal to Zuma saw a chance to get rid of Vavi.

NUMSA, which is the union for metalworkers, has also opinions about the massacre at Marikana. They believe that it was planned and they blame, amongst others, Cyril Ramaphosa, vice president of the ANC and by many seen as the successor of Zuma. NUMSA also wants the National police commissioner, Riah Phiyega, to be suspended. According to BDLive NUMSA also wants Zuma himself to resign.

Another sign that ANC might get it tougher in the future is the new coalition: the Collective for Democracy. Although one of the five parties that were part of the coalition, IFP, now says, according to the Mail and Guardian, they are not; it is still a remarkable thing. The other four are the African Christian Democratic Party, Cope, the Freedom Front Plus, and the United Christian Democratic Party.

Remarkable is that Freedom Front Plus is one of them. It is a party to the right with many Afrikaner voters. As I understand it, those parties will still compete as separate parties. They just cooperate in the election.

On top of this we have DA, the biggest opposition party, Agang with Mamphela Ramphele and of course the populistic EFF, Julius Malema’s party. I am a bit worried though, that the opposition is too divided. I guess the ANC will use this as an argument. But the bottom line as I see it, is that people now are more open to criticise the ANC.

Se upp, ANC och Sydafrika

"Stem" på afrikaans betyder "rösta".
Jfr ordet "stämma" på svenska.

Det drar ihop sig till val – inte bara i Sverige – utan också i Sydafrika 2014. Det är fem år mellan de allmänna valen och nu har det gått 20 år sedan Sydafrika blev en demokrati och ANC vann det första, demokratiska valet i slutet av april 1994.

Det är inte bara valperiodernas längd som skiljer de två länderna åt. Bortsett från att Sydafrika har ett parlament med två kammare, president i stället för kung osv, så måste man i Sydafrika också registrera sig om man ska rösta. Jag är inte säker på att jag förstått djupet i detta system men låt mig försöka reflektera kring det.

Skälet är väl rimligen att det sydafrikanska folkbokföringssystemet inte är så heltäckande som det svenska är. (Om nu det svenska är det men tanke på papperslösa m fl). När jag var församlingspräst i Sydafrika för 10 år sedan fick jag vid några tillfällen besök av församlingsbor som ville ha ett utdrag ur dopboken, för att de behövde styrka sin identitet. Det var vuxna personer, som inte hade ID-handling och förmodligen inte fanns med i något register. Det kändes stort på något sätt att kyrkans dopbok var den enda existerande urkund, som i det läget – tillsammans med prästens namnteckning – kunde styrka en människa identitet. Något att göra dopteologi av, kanske?

Nåväl, för mig var det ett exempel på det jag redan visste: att alla inte finns med i befolkningsregistret. Då blir det vettigt att de som ska rösta måste registrera sig, så att verkligen alla får chansen att rösta.

Men, det betyder också att det blir krångligare att rösta. Dessutom har jag förstått att de olika partierna hjälper till med röstregistreringen och möjligen känner sig de som fått hjälp förpliktade att rösta på det parti som hjälpt dem. Jag tror jag gillar det svenska systemet bättre.

Självklart finns en fristående valmyndighet: The Electoral Commission of South Africa. Men partierna har genom registreringsprocessen möjlighet att påverka väljarna. Tror jag!

Jacob Zuma kanske får se upp!

En annan skillnad mellan Sverige och Sydafrika är att presidenten bestämmer vilken dag valet ska äga rum. Det blir då en allmän helgdag, förstås. Många tror att Jacob Zuma kommer att utnyttja firandet av 20-årsjubileet nästa år, för att öka ANC’s möjlighet att vinna igen. Alltså kommer valet att äga rum efter den 28 april, som redan är allmän helgdag – Freedom Day! Önskemålet är så klart att Mandela också är vid liv. Det finns mycket som talar för att många röstar på ANC av lojalitet mot Mandela. När han inte längre finns i livet, kanske många vågar byta parti.

Det finns dock många som utmanar ANC. Viktigaste motståndaren är så klart Democratic Alliance (DA). De har många svarta medlemmar men upplevs ändå av många som ett parti för vita.

För några år sedan startade ett utbrytarparti: The Congress of the People (Cope). De fick initialt stora framgångar men har sedan dess slitits sönder av ledarskapsstrider. Inte många räknar med dem nästa val.

Detta år har dock två nya partier startats: Agang, som leds av Mamphela Ramphele. Hon är trovärdig och erfaren men saknar folklighet. Jag har bloggat om Agang förut. Länken kommer här. Jag uppfattar inte att många tror att Agang på allvar kan hota ANC.

Däremot utgöra det sista tillskottet till den rika partifloran, Economic Freedom Fighters (EFF) ett reellt hot. Även om detta har jag bloggat - här. De har en karismatisk, populistisk ledare: Julius Malema. Han var ordförande för ANC’s ungdomsförbund och en av dem som stödde Jacob Zuma. Men sedan blev det en schism dem emellan och han uteslöts. Han vill nationalisera gruvorna och ge bort vita farmer till de svarta, utan att vita får ersättning. Han uttalar sig gärna i rasistiska ordalag. Han står just nu, precis som Zuma gjorde innan han blev president, inför rätta i en korruptionshärva. Malemas anhängare vakar utanför domstolen. Jag tror inte man ska underskatta hans möjligheter, även om jag inte alls tror att EFF kan få majoritet.

Hur kunde det bli så här? Hur kan en populist som Malema få så stort stöd? ANC upplever jag som alldeles för maktfullkomliga. Men det stora problemet tror jag är utbildningspolitiken. ANC satsar inte för lite resurser på utbildning men resurserna satsas fel. Mamphela Ramphele kritiserar detta i sin kampanj men är det någon som lyssnar. När generation efter generation blir dåligt utbildade, så ökar chanserna för sådana som Malema att få stöd. ANC biter sig därmed i foten. Jag hoppas verkligen att ett nytt mirakel kunde ske här. Ett utbildningsmirakel! (Och kanske vore det inte så dumt i Sverige och Europa heller!)

Följande replikskifte, som jag klippt från en väns facebooksida, ger en liten ögonblicksbild av hur samtalen förs i Sydafrika.

I saw red berets in Pietermaritzburg this morning! Ijaa neh! EFF seem to be penetrating and occupying a lot of space in the Republic.

ANC, watch out!!!!

I also think EFF has learnt from the mistakes of Cope. They are more or better organized.

The coming elections will surely shift the balance of power!!! Watch this space!!!

I agree PP,Malema knows ANC better and he will use Cope's mistakes to strengthen EFF and his only wish is to hurt ANC and he will. I'm not saying he will win but I forsee him taking DA's space and getting seats in parliament. Danger ke ya gore he attracts more youth.

Ramphele jobbar på

Utan att det blir några store rubriker jobbar Mamphela Ramphele på. Men här och där kommenteras det. Förra veckan skrev Jared Sacks i Mali & Guardian under rubriken:

Biko would not vote for Ramphele

Biko och Ramphele var ju ett par. Kolumnisten menar att Ramphele nu är så långt borta från Black Consiousness att Biko, om han levt, hade varit en av hennes största kritiker.

Veckan därpå får Sacks kritik av två svarta redaktörer: Andile Mngxitama and Athi Joja. De är visserligen även de kritiska mot Ramphele men tycker att det inte passar sig att en vit liberal har synpunkter.

White liberals can't stand blacks who speak for themselves; the attack on Ramphele must be understood primarily in this context. She is a black woman who speaks her mind. We recognise this fact, notwithstanding our own fundamental disagreements with her.

Nättidningen Times Live menar dock att ungdomar inom ANC lyssnar på Ramphele. De är trötta på ANC politiker som kommer ut och träffar dem före valet, för att få deras röster men sedan inte levererar.

Frågan är om Ramphele kommer att leverera. Och om hon får chansen. Det ska i alla fall bli intressant att se hur det går i valet 2014. Med Agang, Cope och DA som motståndare till ett ANC med ett alltmer skamfilat rykte, kan det bli riktigt intressant.

Kommentar i SvD

Äldsta dottern uppmanade sin fader att kommentera en kolumn i Svenska Dagbladet. Journalisten Tor Billgren skriver om det nya politiska initiativet Agang. Visserligen stavar han Mamphela Rampheles förnamn fel, men det är ju inte så lätt. (ANC stavar hennes efternamn fel på sin hemsida, så det är tydligen fler som kan göra misstag av denna typ). Min kommentar kan läsas om man klickar här.

Agang * – ny politisk plattform i Sydafrika

I en tidigare bloggpost har jag skrivit om ett nytt politiskt initiativ i Sydafrika. Mamphela Ramphele bjöd idag in till, inte ett parti, men en partipolitisk plattform. Mail and Guardian rapporterar. Det har varit på gång ett tag. Ramphele är en mycket respekterad person i Sydafrika. Nu är det bara att hoppas att hennes initiativ går vägen. Det skulle behövas en verklig opposition till ANC.

I sitt tal skräder hon inte orden. Det är intressant att studera hennes retorik. Det handlar inte alls om etnicitet. Två gånger förekommer ordet ”black” men ordet ”poor” förekommer åtta gånger (+ en gång när det handlar om ”poor governance”. Det handlar alltså mer om relationen mellan fattiga och rika än om relationen mellan svarta och vita. Hon riktar framför allt in sin kritik på de som idag har politisk makt:

The impressive achievements of the past eighteen years are being undermined by poor governance at all levels of society. An unchecked culture of impunity and the abuse of power as well as public resources rob children, young people, rural and urban poor people of the fruits of freedom.

Hon angriper korruptionen, som hon beskriver som stöld. Impunity betyder straffrihet, d v s att de som ertappas med korruption inte blir bestraffade.

This is reflected by the seamless manner in which the party, the government, the president and the state have merged into a monolith of impunity.

Det står ganska mycket i hennes tal, som går att läsa här men de hon framför allt önskar är att återta de drömmar, som fans runt 1994. Hon menar att hennes generation är skyldiga det uppväxande släktet detta. Därmed understryker hon också vikten av att satsa på utbildning.

Det skulle vara så bra om detta initiativ ledde till framgång. Om ANC skulle få under 50 % av rösterna nästa val (vilket kanske är ett önsketänkande) skulle de behöva lyssna mer på andra rörelser och det skulle inte skada.

* Agang betyder "bygga" på seTswana och seSotho.

Nytt parti i Sydafrika – igen?

Det diskuteras i Sydafrika om aktivisten och akademikern, Dr Mamphela Ramphele, är på gång att starta ett nytt parti. Nätupplagan av Business Day Live citerar henne, när hon aningen vagt har sagt:

I would like to place it on record that I have been having conversations with South Africans from all walks of life about the state of democracy in South Africa, canvassing their views about ways in which South Africans can work together to tackle our pressing social, economic and political challenges.

Mamphela Ramphele blir i så fall ingen dussinpolitiker i Sydafrika. Hon har bland annat varit rektor (Vice Chancellor) för det anrika University of Cape Town (UCT) och en av fyra Managing Directors för Världsbanken. Hon var tillsammans med Steve Biko, som var hennes partner, en av förgrundsgestalterna i Black Consiousness rörelsen (BCM) i Sydafrika på 1970 och 1980-talen. Hon satt i husarrest mellan 1977 och 1984. Med Steve Biko hade Ramphele två barn. Biko avled i polisarrest under uppmärksammade former den 12 september 1977. Då hade han transporterats naken i en Land Rover med handbojor, drygt 100 mil, trots att han var skadad.

Steve Biko, som är en av de mest uppmärksammade frihetskämparna i Sydafrika, var uttalat kritisk mot ANC. Så även Ramphele. Hon är en i raden av många andra. Nämnas kan Robert Mangaliso Sobukwe, som grundade Panafricanist Congress. (PAC) När det begav sig en mäktig organisation i Sydafrika, som bland annat organiserade protestmarschen i Sharpeville, där polisen den 21mars 1960 sköt ner 69 personer. (Vissa källor säger 67 andra betydligt mer än 70). I dagens Sydafrika har paralleller dragits till dödsskjutningarna i Marikana. PAC är i dag ett ganska obetydligt riksdagsparti.

En annan uppmärksammad utbrytning ur ANC gjorde Bantu Holomisa 1997 och bildade United Democratic Movement. (UDM). Det är också ett att de mindre partierna i Sydafrikas parlament.

För några år sedan bildades ytterligare ett utbrytarparti: Congress of the People (COPE) av bland andra Mosiuoa Lekota och Mbhazima Shilowa. Då såg det ut att påverka ANC i grunden men är även det ett av parlamentets mindre partier. Jag bloggade rätt mycket om detta för några år sedan.

Det största oppostionspartiet, Democratic Aliance (DA), som leds av Helen Zille, sägs enligt sydafrikansk media vara ointresserade av samarbete med Mamphela. Vilket kanske inte är så förvånande. Sägas i sammanhanget ska väl att DA på intet sätt är ett utbrytarparti ur ANC. Deras rötter finns i den vita oppositionen mot apartheid, så partiet har ett slags moraliskt momentum.

Politiska analyser jag tagit del av menar också att Mamphela Rampheles framtoning är för akademisk för att kunna dra till sig de stora massorna. Det återstår att se.

African National Congress (ANC) firade förra året sitt 100-årsjubileum. Nuvarande presidenten, Jacob Zuma, stärkte sitt grepp om partiet vid konferensen i Mangaung i slutet av 2012. Men det finns grundläggande kritik från många håll över hans sätt att leda nationen. Det som sticker mest ut är kanske just nu det som kallas Nkandla-Gate. Zuma har som bekant mer än en hustru och det sägs enligt the Citizen att han bygger upp sin egen hemby i KwaNxamalala med allmänna medel i storleksordningen ZAR 250 000 000. (SEK 190 000 000). Till det kan naturligtvis läggas kostnaderna för alla olika sydafrikanska kungahus. Enligt Dagens Industri (DI) häromdagen, kostar Zuluernas kung, Goodwill Zwelethini, minst 42 miljoner. (Osäkert om det är ZAR eller SEK). DI menar att alla kungar totalt sett kostar Sydafrika en halv miljard kronor. Det är mycket pengar. Sveriges statschef uppbär ett apanage, som år 2011 (enligt hovstaterna) uppgick till SEK 62 300 000.

Det vore mycket bra om ANC fick en stark opposition och en person likt Mamphela Ramphele kunde säkert vara en tänkbar person att leda denna opposition. Att inte Rapmphele och Zille samarbetar just nu behöver inte betyda att de inte gör det i framtiden. Tvärtom kan det nog vara ett plus för Ramphele att Zille är kritisk. DA betraktas fortfarande av de flesta som ett parti för de vita även om det finns många svarta med höga positioner i DA. Vad Sydafrika däremot inte behöver är ytterligare ett litet, obetydligt parti i parlmamentet, så jag hoppas att Ramphele vet vad hon gör.

Det ska, som alltid, bli intressant att följa utvecklingen i Sydafrika. Denna gång på plats.