Min son, sjömannen, 17

Enligt uppgift ska sonen nu anlöpa ytterligare en hamn: Lübeck! Jo, man tackar! På tisdag, enligt, som säger vanligtvis väl underrättade källor. Men just nu färdas de i ca: 16-18 knop utanför Umeå. Eller har de hunnit längre. Enligt www.marinetraffic.com var det ett tag sedan de angav position. Troligen är de längre norrut och färdas i kanske bara 5 knop. De skulle nog redan varit i Kemi. Vad jag förstår skippar de Oulu denna gång.
Vad värre är: skorna är inte helt vattentäta! Detta vill jag veta mer om! Ska de reklameras? Eller är det så enkelt att sonen haft vatten över stövelskaften. Vi får förbli nyfikna så länge.
Nedräkningen kan annars börja snart. Det är imorgon 10 dagar till planerad ankomst till Göteborg för sista gången denna tur. Då ska jag vara där! Vi hoppas på bättre väder nu - kanske t o m isfritt.

Min son, sjömannen, 12

Yngste sonen hör av sig. Trevligt. Lite korrigeringar till bloggen. Helt OK.
1) När de driver (vilket händer varje gång de inte går genom Stora Bält) är det för att deras kajplats inte är ledig, så då får de vänta lite.
2) Is bryter de för det mesta själva, men mellan Kemi och Oulu, samt på vägen från Oulu är de hämmade av båtens djupgående och åker därför i redan brutna rännor.
3) Sonen använde begreppet ”vaska” och inget annat. (Ja, det låter ju rimligt!) Även det ett gammalt ord. En av arbetsuppgifterna är alltså att ”vaska” lastutrymmet.
4) Dessutom kör han inte direkt båten men han har styrt den. Om man kör så ska man också ändra hastighet och signalera andra båtar (radio, vanligtvis), etc. Han skriver:

Hela "köra båt"-grejen gör bara styrmännen, däremot så ber styrman mig att sätta ut vår position i kortet ibland, och lite sånt.

5) Vad gäller rövarhistorierna ber han mig att precisera lite. Frågan är vad som skiljer en rövarhistoria från en vanlig?

Ska den vara moraliskt försvarbar eller duger även de värsta?

Ja, vad ska man säga? Vi får väl höra dem först. Eventuellt kanske de inte ska publiceras på denna blogg. Vi får se!

Min son, sjömannen, 5

Yngste sonen har varit ute med båten i snart tre dagar. Borde alltså ha nått hamnen i Kemi. Som jag har lärt mig av en vän som kan finska, på just finska uttalas som om det stavades ”Kemmi”, d v s med ett kort ”e”. På svenska kanske man kan säga Kemi med långt ”e”. Det torde dock vara viktigare att inte uttala k:et som i det ord med samma stavning, som de flesta av oss haft som skolämne. (I detta sammanhang hoppas jag få lite feedback av Rågrut, som ju är den i läsekretsen, som kan mest om det svenska språkets uttalsregler!)
Nåväl, jag tittar på sonens facebook-status, kollar mejl och sms men får inte så mycket information. Bra! Har man nu gett sig hemifrån ska man inte hålla på och kommunicera i tid och otid. När jag var i Kapstaden under ett år 1981-82 fanns varken mobiler eller internet. Jag fick mitt första telefonsamtal hemifrån efter tre månader och kommunikationen skedde enbart brevledes. Sonen gör helt rätt som ägnar sig åt sin praktik och inte åt pappa och mamma.
Men det hindrar ju inte att jag blir nyfiken. Kan man hitta information på annat sätt? Svar: Ja! På en hemsida med namnet MarineTraffic.com finns all information jag behöver. M a o vet den självutnämnde Sherlock Holmes att sonen, om han fortfarande är ombord på båten med namnet Transpaper, vilket jag inte har någon anledning att betvivla, närmar sig Kemi.




Båten befinner sig alltså högst uppe i Bottenviken. Av SMHI lär jag mig dessutom att det är mycket tät eller fast is i Bottenviken. Tur att båten är väl rustad för detta!


Jag önskar sonen lycka till och ser ändå fram emot något litet livstecken så småningom.

Min son, sjömannen, 1

Det är idag söndagen den 2 januari. Imorgon ska jag skjutsa yngste sonen och en av hans kompisar till Göteborg med lite möbler och packning. De ska dela på en lägenhet och inflyttning ska ske på tisdag. Det finns inte så många fler dagar att vinka på, eftersom sonen ska mönstra på en båt på onsdag. Skrev jag just "mönstra på"? Jo, det gjorde jag. Min yngste son, ska bli sjöman. Och i framtiden andre styrman och kanske så småningom sjökapten. För mig, som visserligen tagit förarbevis för båt och även äger en ytterst liten segelbåt, som dessutom legat på land ett antal år, är detta något stort. Det kan därför tänkas att jag kommer att skriva något om detta på min blogg. (Med sonens goda minne!) För att jag är en blandning av stolt, fascinerad, spänd och förundrad.
Båten är ett s k ro-ro-fartyg. På wikipedia kan man om en sådan båt lära sig följande:

Ro-ro-fartyg (av engelskans roll on, roll off) är fartyg som är konstruerade för att fartygets last lätt ska kunna köras ombord och i land. Detta kan ske genom ramper i fartygets för och akter eller vid fartygets sidor.

Båten går mellan Göteborg och Bottenviken. Kemi, närmare bestämt. Där vi har varit och sett på den s k kemimannen, men det är en annan historia. 10 veckor är praktiken och det känns lite hisnande. Så här ser båten ut: