Kyrklig handling eller förrättning del 2 - Konfirmation

På lördag är det dags för årets andra konfirmationsgudstjänst. Vi samarbetar med S:t Johanes församling. De har 18 konfirmander och vi har 2. Det blir 20 ungdomar, som ska iklädas sin vita dopdräkt, för att nu själva säga ja till att de tycker det är OK att vara döpta.
Konfirmationen brukar ibland kallas för en rit som söker sin teologi. Ortodoxa kyrkan har en slags konfirmation redan i samband med dopet. Den kallas för krismering. Den som döps smörjs då med olja, som ett tecken på Guds Ande. (Vi ska också använda olja på lördag!) I Katolska kyrkan är det konfirmation senare. De betraktar konfirmationen som ett sakrament och liksom i anglikanska kyrkan, är det bara biskopen som kan konfirmera. (Det tycker jag är lysande! Under ett år träffar biskopen alla femtonåringar, om man nu har den åldern, i sitt stift!) Många s k frikyrkor har också konfirmationsundervisning. Denna konfirmation skiljer sig från Svenska kyrkans och annan konfirmation, eftersom man inte nödvändigtvis behöver vara döpt i dessa sammanhang. Martin Luther var väl inte helsåld på konfirmationsprylen, men behöll den, för det var ett bra tillfälle till undervisning. Genom åren kom det att bli ett tillfälle att ge barnen tillträde till nattvarden.
Mitt i allt detta har det också varit en s k 'rite de passage', d v s en rit som markerar övergången från barnstadiet till vuxenstadiet. Det är lite överspelat idag. Man slutar vara barn tidigare och blir knappt vuxen förrän man är 25. Men i vissa stycken försöker vi i konfirmandarbetet se ungdomarna som mer vuxna än barn. I Svenska kyrkan har man också rösträtt redan vid 16 års ålder. Det fanns ett förslag att man skulle ha rösträtt om man var konfirmerad, men det gick inte igenom. Tråkigt!
Själva konfirmationsgudstjänsten uttrycker egentligen två saker: Dels att ungdomarna får säga ja till sitt dop och sin samhörighet med Jesus. Dels att Gud bekräftar sitt förbund med dem. Det centrala är bönen med handpåläggning. Det är då varje konfirmand får ett kors tecknat med olja i pannan. På samma sätt gör vi med dem som döps. Då finns t ex faddrar med, om dessa kan komma. Dessutom de unga ledarna, som blir ett synligt tecken på att det även här är fråga om en kyrklig handling. Gärna skulle fler församlingsbor komma och vara med och be för ungdomarna.
På samma sätt som vuxna självklart kan döpas, om de inte redan är det, kan man konfirmeras som vuxen, om man inte är konfirmerad.
Fortfarande är det stora grupper unga som konfirmeras. Det är roligt och utmanande! Man lär så länge man har elever, sa någon. Det gäller även här!