Insamling till Pakistan

Jag är på körrepetition hela lördagen, så jag kan inte vara med och samla in pengar till Pakistan. Nasim Malik ringde mig. Kan vi få samla in via Svenska kyrkans organisation? Javisst! Jag ringer Ulla Larsson och Sven-Roland Holmér. Vilka entusiaster det finns. Karin och Thomas Olsson ställer också upp. Säkert kommer det folk från Amnesty. Kanske Rädda barnen och Röda Korset. Nätverk! Kommer Antidiskrimineringsbyrån (ADB) också? Vi får se! Men söndag kan inte vi från Svenska kyrkan skramla, sa jag. Nasim är muslim och förstår. Möjligen blir det så att en gäng muslimer står på söndag med Svenska kyrkans bössor och skramlar, när vi firar gudstjänst. Det är vackert på något sätt!

Fred nu!

För tredje lördagen i rad var det torgmöte på Larmtorget i Kalmar. Nasim Malik, har dragit igång dessa manifestationer i Kalmar. Bra! Jag var där för andra gången. Det är mest palestinier! Helt klart ligger sympatierna hos det Palestinska folket. Bara ett plakat går över gränsen. Det jämför Israels flagga med ett hakkors. Trist! Det blir lite för starkt för mig. (Jag läser forfarande boken om Desmond Tutu. Han jämförde aparheid med nazimen. Jag kan förstå tanken. På sätt och vis stämmer det. Men just att koppla ihop hakkors och staten Israel. Det blir svårt!) Men det är mycket aggression. Vi i Sverige har ju inte riktigt varit med om något som skapar så stor smärta, när det handlar om krig och bomber. Det är i år 200 sedan vårt sista krig, när vi miste Finland till Ryssland. Skulle ett grannland bomba Blekinge, kanske vi också skulle ta i. Jag tror det! Men låt mig ändå få reagera!

Det måste bli fred nu! Eld upphör! Vapenvila! Och så småningom även Rättvisa! Det är ju inte rättvist, att 1 ½ miljon palestinier ska klämma in sig på en landremsa som är som halva Öland, om ens det. (Inget ont om Öland!) Sedan måste det blir försoning! Och då är det viktigt att se att även Israel behöver befrielse. Från rädsla.

Fred i Västasien! Nu!

Igår var vi på larmtorget i Kalmar. Det handlade om situationen i Palestina/Israel och i synnerhet vad som händer i Gaza. Riksdagsman (kvinna!)Lena Hallengren (s) talade väl. Hon visade tydligt sin avsky för Israels bombningar men var även klar över att Hamas måste upphöra med sina atacker på bosättningarna i närheten. Nasim Malik hade ordnat det hela. Bra gjort! han höll också ett eldigt anförande. Salim Saab, från Hultsfred, talade också. Det sista inlägget missade jag. De var svinkallt och jag hade cyklat till Larmtorget och skulle även cykla hem. Svinkallt i Kalmar är - 3 grader. (Jag växte upp i Porjus, där vi slapp gå till skolan om det var under - 40 ....)
Några reflektioner: Varför är det värre när kvinnor och barn angrips än när män angrips? (Man kan skilja på civila och militärer, det är OK, men jag reagerar på uppdelningen). En annan reflektion gällde ett av plakaten. Det stod att Israel var lika med ett hakkors. Sådan propagande stödjer jag inte.
Däremot vilar hela staten Israel på en omöjlig grund, nämligen att det är en nation för ett visst folk. Det kan aldrig hålla i längden. En tvåpartistat kanske kan vara ett steg på vägen men visionen måste ju vara att man ska kunna leva sida vid sida. Går det i Sydafrika (vilket det gör, även om det naturligtvis är problematiskt) så kan det gå i Västasien. (Detta är reaktion nr 3: Varför säger vi 'mellanöstern'? Öster om vad då? Det är ju ett eurocentriskt perspektiv. Tänk om amerikanarna skulle kalla oss för mellan nordöstern? Eller kineserna skulle säga 'fjärran västern'? Nordeuropa är ju enklare! Alltså bör vi, anser jag kalla området kring Israel/Palestina för Västasien!
Dessutom menar jag att vi ska protestera mot Israels atacker. Och mot Hamas våld. Men på något sätt är det Israel som i nuläget är starkare. Med USA och EU i ryggen. Palestineierna är naturligtvis inte moraliskt perfekta (liksom inga andra folk är det) men de borde få ha rätt till sina mänskliga rättigheter. (Annars vore det ju inga mänskliga rättigheter!)