Själv gick jag på
gymnasiet i Uppsala. Också en internatskola: Fjellstedtska skolan. Den lades
ner 1982 men det berodde på ekonomin och inget annat. Den startades med syfte
att ge fattiga gossar från övre Norrland möjlighet att utbildas till präster.
Åtminstone brukar det beskrivas så.
Vi hade invigningar, som
så många skolor. De var ofta snälla men inte alltid. När jag själv gick i
tredje årskursen var jag hövding i Norrlands gille. Jag är inte stolt över min
delaktighet i detta. Jag minns inte att jag medvetet varit elak men jag var del
av ett system, som inte var sunt. Syftet var att ta upp nykomlingarna (de
kallades veklingar) i gruppen men förtecknen var negativa. Skrämsel och
inträdesprov. Inte bra!
En stor diskussion i
Sydafrika är de s k omskärelseskolorna. Det är ju på ytterligare en annan nivå.
Många pojkar avlider till följd av skador de fått. Om detta har jag bloggat tidigare.
Jag nämner det för att
det är del av samma negativa spiral. Tanken att det ska göra ont, svida,
kännas. Vill Du vara med oss måste Du först gå igenom svårigheter. Jo, jag vet
att livet är sådant. Men frågan är om våra riter måste spegla livet på det
sättet.
I kväll gick vi över till våra grannar. Det är ett kristet studenthem eller studentkollektiv. De brukar ha bön varje onsdag kl 18. Idag skulle de ha team building. Syftet var att studenterna skulle lära känna varandra. Vi fick givetvis vara med. Vi lekte ett antal sanslöst roliga lekar som dessutom var mycket inklusiva. Och det fungerade ju! Dessutom mycket bättre.
Alltså: Bort med de unkna
riterna, som bygger på makt och hierarkier. Behåll tanken på att grupper måste
formeras och nya personer släppas in. Lek fram gemenskapen!
2 comments:
Bra talat/skrivet! "Lek fram gemenskapen" har potential att bli en länge ihågkommen oneliner.
Tack, syrsan!
Post a Comment