Det blev en härlig kväll i Ålems kyrka. Drygt 150 personer hade samlats. Ett 30-tal i kören. Vi hade möblerat i koret, så att kören satt i en halvcirkel bakom altaret och församlingen bildade en fortsättning på cirkeln ute i bänkarna. Kor på engelska heter 'choir' precis som kör. Det grekiska ordet har samma stam, som ordet koreografi. Med andra ord är koret den plats i kyrkan, där det dansas. Och så var det igår kväll.
Anders Nyberg, körledare och musiker med mångårig erfarenhet från Sydafrika, var med och det var roligt att arbeta ihop. Vi känner varandra sedan slutet på 70-talet och framför allt början av 80-talet, då jag kom till Kapstaden, som volontär, för att delvis avlösa Anders.
Sången och dansen förlöser mycket inom oss. Det går inte riktigt att beskriva. Men om en stor grupp människor rör sig i takt, blir man en del av en större helhet. Detta är självklart vad som händer när militärer marscherar. Nu har jag ju aldrig gjort militärtjänst. Bland annat för att jag inte vill marschera i takt och lyda order från ett befäl. Däremot kan jag gärna dansa i takt. Det känns mer frivilligt!
Temat igår var den gode herden. För mig känns det som en fårhjord mer liknar en grupp dansande människor än en grupp marscherande människor, men jag kan ha fel.
(Ska man nu nödvändigtvis bedriva krig, är säkert marscherandet bättre lämpat!)
Igår handlade det dock mer om fred än om krig.
2 comments:
Så kul det ska bli att åka på konfirmandläger! Då ska vi marschera i takt (om du vill kan man få passgå i takt) och jag kan vara befäl! :-)
Ska det verkligen stå pap-e-gojblomma där? Är inte pappa-goja mera din genre?
Post a Comment