Nu talas det mycket om lågkonjunktur. Oppositionen skyller på regeringen och regeringen skyller på konjunkturen. Media jagar höginkomsttagare. Ibland! Just nu är det tyst. Betyder det att alla som har fallskärmar eller bonus-kontrakt har upphört att ha det och att de delat med sig. Förmodligen inte!
Det finns en idé, att när det är svåra tider, finns det inte resurser till att dela med sig. Men det är ju egentligen helt fel. Hur lite man än har, kan man alltid dela med sig. Själva viljan att dela på det som finns, sitter inte i hur mycket man har. Tvärtom verkar det som om ökat välstånd inte nödvändigtvis leder till ökad generositet.
Bibeln varnar för detta: Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den har många förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande. (1 Tim 6:10)
När det gäller detta med att dela med sig, menar jag inte bara välgörenhet och bistånd. Jag menar tanken att ett samhälle är en gemenskap, där det inte bara handlar om att tillfredsställa sina egna behov. I södra Afrika kallas detta för ubuntu. En människa är en människa genom andra människor. Umuntu ngumuntu ngabantu på Zulu.
No comments:
Post a Comment