Vi ses i Världsbutiken

Imorgon, fredagen den 26 augusti, ska hustrun och jag vara expediter i Kalmars Världsbutik. Det har jag redan skrivit om i en tidigare bloggpost. Det ska bli roligt. Välkommen dit mellan 13 och 18. Vi finns i Kullzénska huset, på Norra Långgatan. Vi har funderat ut följande:

Den som läser dessa rader och kommer in i butiken och handlar, ska vi bjuda på en chokladkaka!

Varför? Självklart av två skäl:

1) Både hustrun och jag brinner för fairtrade! Ju fler som blir medvetna om vad det innebär, desto bättre.

2) Egoistiskt: Jag får reda på om någon läst min blogg.

Men det första skälet är viktigast. Så kan Du inte komma imorgon fredag, mellan 13 och 18: Kom någon annan gång! Eller sök fairtrade-produkter i din vanliga affär, på systemet eller var du nu handlar.

Jo, jag vet att fairtrade inte löser alla problem och jag vet att det förekommer fusk och missbruk. Men jag vet också att det mesta av verksamheten fungerar väl. Finns det något bärande skäl att inte handla fairtrade, när det går?

Men som alltid: Gör det lilla Du kan, gör det villigt och glatt! Själv beställde jag ett par fairtrade prästskjortor! Men de går inte att köpa i Världsbutiken. Åtminstone inte ännu!

Vad händer sen – eller konsten att klippa av en navelsträng

Året är 2011. Månaden augusti och barnen lämnar boet, ett efter ett. Äldsta dottern var bara hemma och vände i början av månaden. Det resulterade i alla fall i en traditionsenlig middag på sommarstället. Hela barnaskaran samlad. Samt morföräldrarna, såklart! Därefter hastade sjömannen iväg. En vecka tidigare än beräknat mönstrade han på ett nytt skepp. Denna gång tankfartyget Astral, med första destination Luleå. Även då åt vi mat ihop, hela familjen. Avskedsmiddag nr 2, alltså. Avresan hemifrån skedde sistlidna lördag. Fem minuter innan sysslingen från Geneve anlände till Kalmar, så med hjälp av denne yngling behölls den ungdomliga närvaron konstant. Sysslingen åkte iväg igår, torsdag och vi passade på att ställa till med avskedsfest i onsdags, för säkerhets skull. I morse skjutsades näst äldsta dottern till bussen, för att fortsätta tredje årets studier i Uppsala. Vi åt lite mat igen igår kväll. Även denna gång med mormodern och morfadren, för säkerhets skull. Idag packar vi det sista för yngsta dottern, som åker imorgon vid tolvtiden. Första anhalt Lund och sedan bär det av till USA ett år. Om detta kan man läsa på bloggen ”Lerato”, som på seTswana betyder ”Kärlek” och är det namn yngsta dottern fick i Sydafrika, ett antal år sedan. Snart ska vi äta lite mat igen. Ytterligare en avskedsmåltid. Denna gång är det pannbiff och lök på menun!
Kvar blir endast äldste sonen, men det kan nog hända att även han drar mot nordligare trakter inom kort. Då blir det lämpligt med ytterligare näringsintag.
Vad kan vi alltså lära oss av detta? Barn föds, navelsträngar klipps. Sedan ska barnen lämna hemmet. Och navelsträngar klipps. Konsten att göra detta, är att äta tillsammans! Avskedsmåltiden är inte oviktig. Kanske ett tal, eller en skål eller bara känslan av att vi hör ihop.
Jesus valde att markera sin samhörighet med lärjungarna på liknande sätt, kvällen innan han skulle lämna dem. Genom att upprepa den måltiden behålls gemenskapen genom tid och rum.
Mina barn känner jag stark gemenskap med även efter alla dessa navelsträngsklipp. Genom tid och rum!

Borde man vara otrogen?

Igår var vi på Larmtorget. Kalmar Stadsfest. Mycket folk och trevlig stämning! Det fanns en del att välja på. Vi tänkte att Wille Crafoord lät bra. Så vi cyklade ner i den svala sommarkvällen och parkerade cyklarna i närheten av gamla vattentornet. Vi kom under första låten. Hamnade långt bak men i takt med att folk gick sin väg, kom vi längre och längre fram. Till slut hittade vi sittplatser tre bänkrader från scenen.



Bra musiker och trevliga låtar. Inte för att jag kände igen så värst många. Wille Crafoord gjorde allt han kunde för att få med publiken och det gick bitvis ganska bra. Som när han avbröt en ballad efter två rader och sa:

Det här är en av mina bästa ballader och när jag börjar sjunga den brukar min publik börja jubla. Jag tror vi alla skulle må mycket bättre om ni gör det, när jag tar om den.

Kul grepp! Men sedan blev det lite jobbigt, när han märkte att folk gick och att alla inte tillhörde hans absoluta fan-club.
Nåväl! Det var trevligt och vi uppskattade det vi hörde. Ända till en mycket duktig bandmedlem, Marika Willstedt, skulle sjunga en låt själv. Hon introducerade låten med att berätta om sin mormor, som var en klok kvinna. Marika hade frågat sin mormor på hennes dödsbädd, om hon kunde säga något klokt, ett minnesord. Då sa mormorn:

Jag borde varit otrogen mer …

Låten var visserligen medryckande och svängig. Man förstod att stackars mormor haft ett jobbigt äktenskap. En krävande morfar skymtade fram. En familjeterapeut hade väl varit bättre, tänkte jag eller i sista hand en skilsmässa. Men otrohet! Är det verkligen OK att sjunga om det, även om alla fattar att det ”bara” är en låt-text? Att det ”bara” på skoj? Låten kändes tragisk och efter att artigt ha lyssnat färdigt, reste vi oss upp och gick hem.
Står detta för något? Är det så OK med otrohet, att det går att sjunga om det på detta sätt? Fast egentligen är det ju vad 99 % av alla Hollywood-filmer handlar om.
En annan fråga man kan ställa sig är vad som hade hänt om det var morfar som legat på dödsbädden och sagt att han borde varit mer otrogen? Kanske hade det varit mindre provocerande. Hur som helst börjar jag reagera mer och mer på företeelsen. Även när det gäller filmer. Och även när det gäller män!
Stadsfesten i övrigt var dock trevlig! Mer sådant!

Trade – not aid!

Idag har jag varit på introduktion i världsbutiken. Hustrun och jag är med i styrelsen och vi kommer att hoppa in som volontärer fredagen den 26 augusti kl 13-18. Skriv upp det och kom och handla då! (Eller närsomhelst!)
Idag har jag betjänat fyra kunder. Jag har slagit in både livsmedel och saker. Dessutom har jag slagit in fel summa en gång. Då slog jag ut kvittot och sedan slog jag ut ett returkvitto. Ingen skada skedd!
Vi har också märkt lite varor. På sesamkakorna fick vi fästa innehållsdeklaration på svenska. Sedan var det lite te och lite kryddor.
Fairtrade är bra! Jag gillar den slogan som jag hörde för några år sedan:

We want trade, not aid!

Däremot behöver världsbutiken hjälp. Just nu har vi en mycket bra lokal i Kullzenska huset med ingång från Norra Långgatan. Hyran är mycket förmånlig. Men denna lokal får vi bara ha ett knappt år. Sedan måste vi hitta en annan lokal. Eller kanske dela lokal med annan butik. Det kallas shop-in-shop! Ett tredje koncept är att göra en slags saluhall för medvetna konsumenter, tillsammans med närproducenter, eco-kläder, återbruk mm. Vi får se hur det blir!

Det kunde slutat illa

Min vän Staffan Grönte, som jag seglade med, när vi var på Gotland, har varit ute och seglat igen. Han var tillsammans med en annan god vän och plötsligt blev det oväder. I Gotlands Allehanda kan man läsa om hur de klarade sig, eftersom Staffan hade med sig sin mobil i en vattentät påse i sin flytväst. Klokt! Vi tackar Gud för att detta samt sjöräddningen, helikopter, ytbärgare mm snabbt fanns på plats.
Staffan hänvisar till den kurs han var på för fem år sedan och säger enligt tidningen:

- När jag köpte båten för fem år sedan gick jag på en navigeringskurs där jag fick lära mig att mobilen måste förvaras vattentätt så att man kan ringa och larma om något händer. Det är jag väldigt glad för i dag att jag tog fasta på.

Den kursen gick vi tillsammans och det visar ju hur viktigt det är med kunskap. Man vet aldrig när man kan behöva den. Kunskap är alltid lätt att bära och ingen kan ta den ifrån en.

Kyrkkaffe en vanlig söndag

Det händer att det är svårt att få tag på någon som vill fixa kyrkkaffet. Under terminerna är det gudstjänstgrupperna, som tar ansvar för kaffet. Nu i sommar har gudstjänstgrupperna ledigt. Så vi föreslog en enklare lösning: Mingel på kyrkbacken. En mugg cider. Eller snarare: En mugg dryck med ciderkaraktär.
Nu blev det inte så populärt. Kyrkfolket vill ha sitt kaffe. Därför har Willy tagit ansvar för kaffet de senaste söndagarna. Tack för det!
Idag satt jag vid ett bord, som visade sig bli ett internationellt bord. Själv bor jag ju i Kalmar. Gerthie, som kommer från centralorten Torsås, satt vid bordet. Hon hade med sig två gäster. Båda arbetar i Dubai. Men de kommer från Filippinerna och Nepal. Så småningom kom en kyrkvärd, som är född och uppvuxen i Etiopien och sedan ytterligare en gudstjänstbesökare, som är född i England och har bott i Baluchistan (tror jag det var).
En vanlig söndag i den världsvida kyrkans lokalkontor i Berga och Funkabo.

Ps. Jag har glömt att lägga i en länk till en av Gerthies bloggposter, där jag finns med på ett annorlunda dopfotografi.

Är Jesus fet?

För ett antal år sedan var jag präst i Aneby. Där fanns ett ekumeniskt ungdomsarbete och vid ett tillfälle skulle ungdomarna åka på skidresa. Efteråt skrev några av ungdomarna böner på en hemsida. En av bönerna, var ett tack till Jesus, för skidresan.

- Tack Jesus. Du är bara för grym.

Visst förstod jag innebörden men ordvalet kändes främmande.
Idag, Kristi förklarings dag 2011, cyklade jag efter familjehögmässa i Två Systrars kapell, högmässa i S:ta Birgitta kyrka och ett dopsamtal, hemåt. På en plåtlåda, som jag tror används av brevbärarna, såg jag följande klotter:

Även denna mening känns något märklig, men jag förstår även denna gång innebörden. Skillnaden idag är att jag kan googla på båda meningarna: "Jesus är grym". "Jesus är fet". Och visst får jag träffar. Det finns en facebookgrupp som heter: "Jesus är grym, Han fixa loven åt oss!" Rimligen handlar den om att det är p g a av Jesus, som vi har bl a jul- och påsklov. På temat ”Jesus är fet” finns en bloggpost på bloggen ”Army of Bältdjur”. Bloggaren fick i i november 2010 det lokala församlingsbladet i brevinkastet. Där skrevs det om ett klotter med texten: ”Jesus är det!” Samma sak på bloggen: ”Rondellhunden”, som också sett ett klotter med denna text. Vid Härlanda hållplats. Bloggaren skriver:

Varför skriver man att Jesus är fet på en vägg? Troligen menar man att han är grym, som i häftig, som i "en skön snubbe".

Här återkommer ordet ”grym” och även ”häftig” som ju också har andra betydelser.
Kristi förklarings dag! Hur kan Jesus beskrivas idag? Vilka ord använder vi? I dagens evangelium berättar evangelisten Lukas att två män samtalade med Jesus på förklaringsberget:

Det var Mose och Elia som visade sig i härlighet, och de talade om hans uttåg ur världen som han skulle fullborda i Jerusalem.

Ordet ”uttåg” när Mose är i närheten för tankarna till uttåget ur Egypten. Med detta som bakgrund valde jag att beskriva Jesus som en befriare. Visst är Jesus också min frälsare. Visst sjunger jag med inlevelse ”O, Guds lamm”. Visst kan många andra av de bibliska bilderna passa. Men ”befriare” är ett sätt, som jag mer och mer väljer att beskriva Jesus som. Befrielseteologi intresserar mig. Det som är en svårighet är att ordet ”befriare” inte används om Jesus i bibeln. Däremot säger Jesus själv, med ett citat från profeten Jesaja, enligt Lukas 4:18, att hans ärende just är ”befrielse”. Det räcker gott för mig:

Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet.