Tillbakablickar 3

Intrycken från vår resa är många och tillbakablickarna kommer nog att poppa upp i form av olika bloggposter ett längre tag. När vi var i New York besökte vi FN. Vi kom sent på måndagen. det var bara hustrun och jag. Vi fick gå igenom en säkerhetskontroll och lämna väskor mm. denna kontroll fanns i en provisorisk byggnad. När vi kom in i bottenvåningen på själva FN-huset gick vi fram till informationen, för att höra om det fanns någon plats kvar i någon guidad tur. Ja, en i den med guide och en plats i det som kallades "audio tour", där man går runt med hörlurar och lyssnar på en inspelad röst. Vi hade ingen lust att gå olika turer. Personalen förstod och vi kunde vara med på hörlureturen båda två. En anställd gick före oss och såg till att rätt information lästes upp på rätt plats. Vi såg den stora salen där generalförsamlingen möts, säkerhetsrådets sammanträdesrum samt en hel del utställningar. Det var intressant och kändes även lite andaktsfullt att vara just där. Tänk vad FN kunde uträtta om alla länder ställde upp med resurser och var lojala mot fattade beslut. Kanske är vi i Sverige en aning naiva, när det gäller FN's möjlighet att uppnå de mål som sätts upp. Men hellre det än att bli en desillusionerad fatalist. det var dock trist att se hur själva byggnaderna var slitna och stundtals kändes det symptomatiskt för hela organisationen. Dock sades i hörlurarna att det pågår ett program för upprustning av lokalerna. Hoppas att detta står för en upprustning av hela organisationen.



Generalförsamlingen möts här.



Trasiga stolar i FN talar sitt tydliga språk.



Säkerhetsrådet möts här.



Karl Fredrik Reuterswärds skulptur "The Knotted Gun", står utanför FN-huset.



Det hade varit spännande att få möta Dag Hammarskjöld.

Sunday in NY

This day started with Holy Communion in St. Paul's Chapel. A special service. The liturgy was most probably the ordinary Episcopal liturgy. But it was still very different from what we have experienced so far. While we were celebrating Holy Communion tourists were walking around in the church. It was meant to be like that. In the program as well as according to what the priest said, this was the idea. Obviously very few people belong to this congregation. Most of the visitors come only one time or a few times. But those who belong to the congregation were very active and made every effort to include the rest of us as well as the tourist who were in the chapel just as visitors. I especially liked the prayers. People felt free to fill in their own prayers. As I have already written we danced to the altar and stood around the altar during the eucharistic prayer which was actually a sung prayer right trough. The sermon I did not enjoy, though. It was more like a speech. But altogether the atmosphere was welcoming. After enjoying Central Park and the Guggenheim museum I went back to Tribeca and spent one and a half hour with an orthodox priest I met in Kalmar 2007. His name is Leonid Kishkovsky and he is deeply involved in the World Council of Churches. He is serving on the Central Committee and it was very interesting to discuss the ecumenical situation with him. By the way, Tribeca, where we stay is an interesting name. It means: Triangle Below Canal. I have not seen the Canal yet, but we walked down Canal Street this evening and ended up in Little Italy where we had supper. Nice, Italian food. And now it is time for bed, after the second day in NY.

Yesterday and this morning in NY

We went to the Metropolitan. But it was not opera, as I had thought. It was Ballet. Also nice but I was actually longing for some singing. The youngest daughter, though, loves dancing. That's why it was so good to attend church in S:t Paul's Chapel, next to ground zero. After the first part of the liturgy we danced from the pews to the altar to share in the communion. It was a very different service, where we still recognized every part. More about that later. Now we are going to Central park.

First day in NY

We woke up this morning after a good nights sleep. We had made arrangements to meet Andreas, a friend from twenty years back. It was really nice to have a real American breakfast together with somebody like Andreas. Around 12 we stood outside the metro station Chambers street and Andreas said:

It is not likely that Matilda will come up right here.

I answered:

Hopefully she will.

And just then she came. Andreas had to leave and we went to the hotel, just next to the station. After just leaving her baggage on the room we left for lunch and sight seeing. We walked down to the southern tip of Manhattan and took a ferry to Staten Island and saw Statue of Liberty and Ellis Island. From a distance. Back again to Manhattan and a nice walk back to the hotel. Right now we are preparing for dinner and later tonight Opera. At Metropolitan. Nice! The journey from Kalmar yesterday was interesting. We were in time to Copenhagen. From there the plane was late, due to bad weather in London. So we were re-booked on another BA flight to Newark. A few hours before arrival we moved into some real turbulence. I had a glass of juice, which flew up in the air and fell on the floor. One of the flight attendants fell on the floor. But it was just bad weather. Nothing serious happened. We arrived to Newark a fe hours after schedule and got our luggage directly, caught a taxi and got to the hotel after only half an hour. It is a nice hotel but the room was facing the street. Lots of noise. I am writing "was facing" because now we changed rooms and hopefully the next night will be without all the noise. It is really a privilege to be able to visit another country like this, meet other cultures and get so many new impressions. And to be on a leave for three weeks. And best of all: to meet ones youngest daughter. After such a long time. I like!

Fairtrade och orkanen Irene

Fem timmar i världsbutiken gick fort. Många kunder och goda försäljningssiffror. Det var fyra-fem kunder, som läst mitt blogginlägg om att jag skulle bjuda på choklad, om de kom och handlade idag. Samt några som sett det på facebook. Kanske sammanlagt 10. Inte så illa, kan jag tycka. Mig gladde det och varje krona som kommer in gör nytta.
Annars funderar vi ikväll hur yngsta dottern har det i New York. Det är svårt att avgöra hur omfattande orkanen Irene är. Irene, som rimligen kommer från grekiskans ειρεηε [eirene] betyder ju fred. Vi ber och hoppas att det inte är en tillfällighet. Jordbävningen, som hände i veckan, var inte av det allvarligare slaget. Om det kan man läsa på dotterns blogg. I bästa fall blir första veckan i USA en vecka med både jordbävning och orkan utan att ha kommit till skada.
Hustrun och jag har efter tjänstgöring i världsbutiken varit bortbjudna på god fredagssupé och sitter nu och njuter. För tillfället vid tangentbord respektive tidning.
Nedan några av de glada bloggläsare, som bjöds på choklad i världsbutiken.

Kerstin, diakon och arbetskamrat, kom kvart över 1 och utbrast glatt:

Är jag först?

Jo, det var hon!

Eddie var på stadstur med mormor och var möjligen mer intresserad av glassbutiken, som är i samma lokal. Men leksakerna såg ju ändå kul ut.

Gerthie, mormor och känd bloggare, handlade glatt i butiken. Hon undrar på sin blogg om många nappade på chokladerbjudandet och har nu alltså fått svar.

Självklar kund var naturligtvis även svärfadren, som handlade både kaffe, te och örhängen till svärmodren. (Men jag tror visst att hon fick betala dem själv!)