När man fyller 18, för då är man ju myndig och får rösträtt.
Ingen av de svarta ungdomarna sa något och efter en liten
stund insåg flickan att ingen av dem, med det politiska system som rådde då,
någonsin skulle få rösta.
I det första valet vann ANC en jordskredsseger. Sedan har
andra partier fått mer och mer av kakan. Ett tag hade partiet över två tredjedelar
av rösterna – d v s egen kvalificerad majoritet. Nu diskuteras det om de kommer
att landa just över 50%. Men enligt en opinionsundersökning, som Ipsos gjorde idag,
skulle ANC kunna få så mycket som 65%. Detta läste jag i Mail & Guardian. En
annan osäkerhet gäller huruvida ANC kommer att få behålla styret i den
folkrikaste provinsen, Gauteng?
Trots allt finns det mycket i den sydafrikanska demokratin
som fungerar. Utöver ANC finns några stora partier: Democratic Alliance (DA)
och Economic Freedom Fighters (EFF). Det senare beskrivs ofta som ett
populistiskt vänsterparti. Mitt intryck är dock att det varit betydligt lugnare
kring detta parti sedan Jacob Zuma avsattes.
När nuvarande presidenten, Cyril Ramaphosa, höll sitt
berömda Thuma Mina-tal för några år sedan var tonen mellan honom och EFF’s
Julius Malema, försonlig. Jag ser ibland på ett kort klipp på youtube, som
verkligen andas hopp.
Men frågan är också hur maktbalansen inom ANC ser ut. Förre premiern (guvernör) i Freestate, Ace Magashule, är nu ANC’s Generalsekreterare. Han är Zuma-trogen och en del av den korruption, som behöver bekämpas.
Det ska bli spännande att se hur det går.
No comments:
Post a Comment