"Vi tänker inte glömma, vi tänker inte förlåta."

Detta är ett ordagrant citat ur det tal som Jimmie Åkesson höll på Sverigedemokraternas landsdagar. Vem är det som inte ska förlåtas? Sammanhanget visar att det är de som fört det han beskriver som en Sverigefientlig politik. Åkesson vill kartlägga vilka som ytterst bär ansvaret för ”denna enorma tragedi”. Det är dessa personer som inte ska förlåtas. Senare i talet visar det sig att det framför allt är socialdemokraterna och vänstern. Men Reinfeldtregeringen får sig också en släng av sleven. Åkesson hotar alltså en del av sina kamrater i regeringsunderlaget, för en del av dem satt väl med i Fredrik Reinfeldts regering? De kommer inte att förlåtas. Det borde oroa regeringen. En som skriver om detta hot är DN’s politiskt sakkunniga, Tomas Ramberg.

Statsministern har också tagit avstånd från Åkessons tal och det är bra. Ulf Kristersson säger att ”Jimmie Åkessons moskéuttalande sår split i det svenska samhället” enligt SvD.

Sedan ägnas Åkessons tal i stort sett åt att misstänkliggöra människor med utländsk bakgrund i allmänhet och muslimer i synnerhet. Till exempel det uttalande som så många reagerat kraftigast på; hotet att riva gudstjänstlokaler. Och överhuvudtaget en argumentation kring religionsfriheten som står i bjärt kontrast mot vår grundlag. Detta har också understrukits av sakkunniga på området. SvT skriver:

Enligt Victoria Enkvist, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, finns det idag inget rättsligt stöd för att ta bort olika former av symboler och uttryck på grund av att de kan relateras till en religion.

”Att införa begränsningar för en specifik religion är diskriminering enligt såväl grundlag som europakonventionen”, skriver Victoria Enkvist i ett mejl till SVT. 

När Åkesson sedan går igenom ett axplock av saker som förhandlats fram med regeringen handlar de åtta första exemplen om migrationspolitiken. Det nionde exemplet är att biståndet minskas. Sedan radas andra politikområden upp. Det ska i ärlighetens namn sägas att Sverigedemokraterna inte är ett enfrågeparti. De vill genomföra sin politik på alla områden. Och visst finns det sådant som jag håller med om. T ex att

Sverige behöver mer el från planerbar kraftproduktion.

Men vi är nog inte överens om fortsättningen av energipolitiken. Även inom deras vårdpolitik och kriminalpolitik så framskymtar den grundläggande misstron mot människor med utländsk bakgrund. 

Det finns mycket att kommentera i talet. En del av de problem som tas upp är verkliga. Jag är exempelvis definitivt inte för att 

... det sprids antidemokratisk, antisvensk, homofob eller antisemitisk propaganda eller allmän desinformation om det svenska samhället. 

Men bara för att ta ett exempel ur denna uppräkning: Hur kunde då Åkesson tillåta att Björn Söder ifrågasatte att judar kan vara svenskar? Är inte det antisemitism?

Det är tydligen inte heller så att Sveriges judar skulle känna sig trygga med Sverigedemokraterna och Åkesson i ledningen. Aron Verständig, Judiska centralrådets ordförande, skriver på X att han är 

Väldigt illa berörd av Jimmie Åkessons utspel. Vi har alla ett ansvar att arbeta mot extremism men det görs verkligen inte genom att hetsa mot muslimer eller generella förbud mot moskébyggen. Vi måste slå vakt om den grundlagsskyddade religionsfriheten.

Svenska kyrkans ärkebiskop, Martin Modéus, sätter enligt Kyrkans Tidning, fingret på en viktig sak i Åkessons tal. Han menar att Åkesson blandar ihop religionslagstiftningen med brottslagstiftningen. Där har ärekbiskopen en viktig poäng. 

Om det kommer något gott ut av detta tal är det att regeringen inser vilken typ av parti de samarbetar med.

Ett ord betyder så mycket

Så brukar det heta. Idag hade hustrun och jag varit i högmässa. Det är ju Alla helgons dag, så vi tog tillfället i akt att gå i kyrkan en lördag. På väg hem mötte vi en pappa med sin son (tror jag att det var). 

Att döma av deras vita klädsel gjorde jag bedömningen att de kom från kyrkan de också och att de förmodligen var från Eritrea (eller kanske Etiopien). När jag såg att pappan hade en bit bröd i handen kunde jag inte låta bli att utbrista:

Ambasha

Ambasha eller himbasha är ett bröd som bakas i Etiopien och Eritrea och som framför allt används i anslutning till gudstjänsten vid stora högtider. I Aneby fanns det många flyktingar från Eritrea och när det var högtid i kyrkan tog de med sig detta fantastiskt goda, väldoftande bröd. När gudstjänsten var slut delades det ut. Någon kom med brödet och man fick bryta en bit och så bars det vidare.

Särskilt minns jag vid en gravsättning av en god vän. Den skedde någon dag efter begravningen, som skett på annat håll. Ingen samling efteråt var planerad men några eritreaner kom med ambasha och så uppstod en spontan måltidsgemenskap på kyrkogården. Så starkt!

Nåväl, idag mötte hustrun och jag denna pappa med sin son. Och jag kunde alltså inte låta bli att påpeka att han i sin hand höll en bit ambasha. Vad hände? Jo, ögonblickligen stannade han och gick tillbaka mot oss och räckte fram en bit, så att vi skulle bryta loss varsin del. Vi sa: tack. Inget mer. Pappan och sonen fortsatte åt sitt håll och vi åt vårt.

Efteråt tänkte jag på att det kanske är märkligt att ta emot en bit bröd från en person jag aldrig träffat förut. Men i mötet såg vi en samhörighet som ligger djupare. Vi delade bröd mitt i steget och det var stort.

Det finns de som säger att den som kommer till Sverige från ett annat land ska anpassa sig och bli svensk. Annars kan de till och med mista sitt medborgarskap – om de nu hunnit bli svenska medborgare – och skickas tillbaka till det land de kom ifrån. Om det blir så, tänker jag inte heller anpassa mig. Skicka mig vart ni vill men jag vill inte bo i ett likriktningens land, där någon makthavare  bestämmer vem som som hör till och vem som ska ut. Jag älskar kulturmöten. De berikar vår värld och vårt samhälle.

Tal till nationen

På Wikipedia beskrivs begreppet ”tal till nationen” på följande sätt:

Tal till nationen är i Sverige tal som hålls av statschefen eller statsministern vid en för landet kritisk tidpunkt.

Det är allmänt känt att Sveriges statsminister, Ulf Kristersson, höll ett sådant tal torsdagen den 28 september 2023. Men det kanske inte är lika känt att ytterligare ett tal till nationen hölls i Sverige så sent som torsdagen den 19 oktober. Denna gång var det Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, som höll tal till nationen. Jag vet inte riktigt varför det dök upp i mitt flöde, men det gjorde det. Talet finns på Youtube. Jag vill inte länka till det.

När jag googlar får jag alltså upp två olika tal till nationen.

Vem talar han till?

Hans tal inleds med orden: ”Sverige, svenskar och Sverige-vänner i hjärtat.” Otroligt intressant inledning. För sedan riktar han sig inte specifikt till denna grupp (vilka de nu är) i hela talet. Efter 5 minuter och 20 sekunder byts målgrupp (tror jag). För då säger han att han vänder sig särskilt de den som har sin bakgrund i en annan del av världen. Denna adressat talar han till från 5.20 till 10.40. Sedan kommer nästan samma formulering som inledningsvis. Då är det återigen Sverige-vännerna som är adressat. Från 10.40 till 13.19. Vad drar jag för slutsatser av detta: I sitt tal till nationen riktar sig Åkesson till sina sympatisörer och till människor som kommer från utlandet. Det är helt olika grupper. Men han riktar sig inte till mig.

Vad är hans budskap till Sverige-vännerna?

Först ställs frågan – till Sverige-vännerna – hur det kunde bli så här? Hur Sverige kunde bli så otryggt med så mycket våld. Det beror på ”ansvarslös politik och ansvarslösa politiker” och detta delas upp i tre delar: 1. Massiv asylrelaterad invandring från kulturellt avlägsna delar av världen. 2. Total kravlöshet där rättigheter och friheter ges utan krav på motprestation. 3. Slapp kriminalpolitik.

Efter ett resonemang om integration (som i Åkessons värld är assimilation, vilket innebär att alla som flyttar till Sverige ska bli precis som svenskar – vad nu det är) konstaterar han: ”Om man sköter invandringspolitiken så behöver man ingen integrationspolitik.” Och han frågar sig: ”Hur i hela friden integrerar vi 100 000-tals människor som alldeles uppenbart inte vill integreras?”

(Här måste jag stanna upp och protestera. De allra flesta som har ”sin bakgrund i en annan del av världen” bidrar mycket tydligt till integration, som är en händelse som inte bara handlar om den som kommer hit utan också om den som bor här. ”It takes two to tango” som bekant. Hur integrerar ”vi” …)

Vad är hans budskap till den som har sin bakgrund i en annan del av världen?

Åkesson säger först: ”Sverige är på alla sätt möjligheternas land.” Men det följs snart av: ”Gör din plikt och kräv sen din rätt.” Han uppmanar den som kommer hit att ta seden dit man kommer, skaffa försörjning, lära sig prata begriplig svenska och respektera hur vårt land fungerar. På denna sista punkt handlar det om normer och värderingar. (Observera ordvalet ”vårt land”). I klartext fortsätter han: ”Du har kommit till svenskarnas land. Vårt land. Du kan inte fortsätta att leva på samma sätt som du är van vid från ditt hemland.”

Här får ändå sägas att Åkesson nämner att det finns personer som gjort rätt för sig. Som tagit sitt ansvar ”som gäst i vårt land”. (Observera åter valet av pronomen). Han understryker: ”Många av er som har utländsk bakgrund har gjort just detta.” Och han fortsätter: ”Tack. Och jag menar det verkligen.”

8.15 in i talet kommer så en förändring i tonen: ”Tyvärr är det också väldigt många av er som inte har tagit detta ansvar.” (Observera att det genom ordet ”er” konstrueras ett ”ni” i motsats till ett ”vi” och att denna grupp innefattar alla som har sin bakgrund i en annan del av världen. Oavsett om det tagit sitt ansvar eller ej. Jag kan inte förstå det på något annat sätt än att det som mest går att bli en tolererad gäst i Sverige men aldrig en del av ett ”vi”.) Och så dundrar han vidare:

”Du har kanske kommit hit bara för att begå brott.”  Och andra, frågar han sig, har kanske kommit hit för att den personen behövde skydd men tycker att den kan fortsätta leva här utan att anpassa sig. Det är inte så konstigt, menar Åkesson, för det finns ju många landsmän i samma område. Det känns nästan som hemma. Man behöver inte ens jobba. Får ju pengar ändå. Och denna tänkta adressat åker kanske på semester till sitt forna hemland flera gånger om året. Ja, den personer kräver också att Sverige ska bli som det hemland den tvingades fly från. Och kräver att ”vi svenskar” ska underkasta oss påbud från ”din” gud och ”dina” heliga skrifter. Dessutom har denna person tagit med sig konflikter hit och ”ni” för ”ert” krig på ”våra” gator.

(Jag har lyssnat på talet två gånger. Jag väljer att inte lägga någon länk till det. Den som menar sig behöva lyssna på det kan lätt googla efter det. Det var plågsamt redan första gången. Och andra gången stoppade jag många gånger för att få citaten rätt. Jag kan inte hitta någon textversion av talet.) Efter nästan tio minuter in i talet säger han: ”Du kanske tycker att svenska flickor är lösaktiga slampor som du har rätt att förgripa dig på.” Och han fortsätter: ”Du kanske tycker att svenska pojkar är klena, bortskämda töntar som du kan råna och förnedra.” Här är vi framme vid 10.24 och då summerar han denna del med orden: ”Jag tycker inte att du ska va här. För mig är du inte välkommen i Sverige.” Och sedan återvänder han till huvudadressaterna.

Vad är hans fortsatta budskap till Sverige-vännerna?

10.40 in i talet konstaterar han: ”Vi måste angripa rötterna till det som gör oss splittrade och otrygga.” Och så ska vi bli ”landet som tog sig i kragen och körde ut kriminella, islamister och destruktiva lycksökare.” (Hela hans tal går ut på att beskriva en verklighet där brottslingar, terrorister och ”destruktiva lycksökare” ska förknippas med dem som har sin bakgrund i en annan del av världen. De som i talet är ”ni” och inte ”vi”.)

Avslutningsvis får vi veta vad den verkliga konflikten är idag: Det är konflikten mellan dom som bidrar konstruktivt och dom som inte bidrar alls. Den står mellan dom som försöker och dom som förstör. Mellan dom som bygger bilarna och dom som bränner bilarna.

Åkesson vill dock förändring. Han vill bygga det nya, moderna folkhemmet. Ett ”tryggt, sammanhållet och välmående land som alla vi svenskar på nytt kan va stolta över.” (Observera återigen ”vi”). Han förstår också att det kommer att ta tid. Men ”tillsammans vänder vi utvecklingen. Tillsammans som Sverige-vänner i hjärtat.”

* * * * *

Jag har inte hört någon nyhetskanal kommentera detta tal. Det enda jag får fram när jag googlar är GP som skriver att det ”är tydligt att Åkesson vill ta Kristerssons plats.” Artikeln är låst. Detta är bara rubriken.

Det handlar alltså om en person som leder Sveriges näst största parti. En person som just nu har oerhört stort inflytande på den politik som förs i Sverige. Som vill skapa ett ”tryggt, sammanhållet och välmående land” men så tydligt visar att det är ett land som ”vi svenskar” kan vara stolta över men som inte nödvändigtvis är ett land för några som har sin bakgrund i en annan del av världen. Såvida dessa personer inte har gett upp sin egen kultur och accepterat att ha svenska normer och värderingar. Vad som nu ingår i det. Personligen känner jag mig inte alls inkluderad i detta sammanhållna land.

Vad tar jag till mig personligen? En känsla av att det finns många ”Sverige-vänner” som säkert känt sig exkluderade i samhället under lång tid. Det är ett misslyckande för oss som haft inflytande. Det ångrar jag. Alla gånger jag inte lyssnat, inte förstått. Men tror jag att Sverigedemokraterna och dess ledare Jimmie Åkesson kan leda oss mot ett sammanhållet land. Nej, det tror jag inte.

World Assembly – Final day

After a long and engaging day, the World Assembly has come to an end. I could write a long blog post about this gathering but tonight I will only share a few things. We had some business meetings in the morning. We made a statement and took some decisions about how the United Bible Societies will navigate the coming few years. We resolved to continue with Bible translation and making the Bible available both digitally and in printed format.

But what fills my heart this evening is the fellowship with sisters and brothers from all over the globe. Especially during the dinner when people from Africa gathered in the hall and formed a procession and started to sing and dance. I directly felt that I had to join the group. A saying from the founding father of Ghana, Kwame Nkrumah, came to me:

I am not African because I was born in Africa but because Africa was born in me.

So, it felt natural to be part of the African group tonight.

Tomorrow I will leave Egmond aan Zee and begin my journey back home. It has been an intense week. But a very good week.

World Assembly – Day 4

Today we have discussed good governance. One overarching theme was how the different Bible Societies throughout the entire fellowship had been affected by Covid. Those who had good structures in place managed better than those with a shaky organisation.

In one of the panels, we listened to the General Secretary of the Bible Society of Indonesia. His name is Sigit Triono. I did not know that Indonesia is the fifth largest country in the world. It is the largest Muslim country. Only 10 % of the population are Christians. But since the country is so big, this means a lot of people. The Bible Society has 300 employees. In the printing house many employees are Muslims. I found this very interesting and encouraging. The way many people in Sweden today speak about Muslims without any trust, it is good to understand that a Christian minority in the worlds largest Muslim country have no problem with cooperation.

In the afternoon we had some kind of workshops where we “made headlines”. Every group produced a newspaper headline. In lur group we worked with communication and asked question about digital versus traditional communication but also about accountability. Very creative. A good day where I also had a number of interesting meetings with people from all over the globe.

There is a great gender imbalance at this assembly. In my group we were
five men. Representing Slovakia, Hungary, Sweden and Iceland.

World Assembly – day 3

Yesterday - Sunday - was a day of rest and celebration. No presentations and workshops. As every day we started with morning prayer. This time I was happy to read the words “Prayer dance” on the screen. It turned out to be some minor movements but still, very refreshing in the midst of so much talking. The prayer was led by two delegates from Asia. The 30 minutes long prayer, which also included some prayers from the ancient St. James liturgy, we were blessed in Aramaic, the language of Jesus. This is always powerful. To understand that some of our Christian sisters and brothers still use Jesus’ own language.

At 10 we all gathered and went to Amsterdam. We got a chance to see the canals by boat and were also served sandwiches on board. At three in the afternoon, we all gathered in Westerkerk close to Anne Franks house. The Bible Society of theNetherlands and Flanders, that arranged the whole day, also were hosts for this service. The musicians were excellent, and we shared the Word of God in so many languages. Most of all I loved all the singing, also in several languages. An again, the musicians really helped to make the singing into a beautiful experience.

The day ended with dinner in the magnificent wintergarden of hotel Krasnapolsky. It is so good to be able to sit down and enjoy the company of colleagues from all over the world and to share a meal.

Today we will continue with the presentations and discussions. Before we leave on Wednesday some important decisions are to be made that will set out the direction of the Untied Bible Societies for the next 5-7 years.

World Assembly – day 2

Two of the presentations today dealt with serious topics. Dr Samuel Lee came as a migrant to Europe and is now a pastor in a migrant congregation in Amsterdam with refugees from West Africa and migrant domestic workers from the Philippines. His message was clear: we are the migration!

You are you because of your ancestors.

And if we check our DNA, we will all find that we are migrants. Migrants are not only figures, but everyone has their own story. He showed us very clearly how the Bible is all about migration. He spoke about four types of migration in the Bible:

1. Missionary type (Abraham, Genesis 12:1-4)

2. Human trafficking (Joseph, Genesis 37 and onwards)

3. Labour type (Naamans maid servant, 2 Kings 5)

4. Environmental type (Joseph’s brothers, Genesis 42)

The session ended with the launch of the Migration Bible. I will bring one copy to our Bible Shop. A very interesting edition of the Bible. And we need to read this Bible in our Swedish context where migrants are becoming the shape goats. I this presentation migrants were described as a gift to the hosting society. A very different perspective.

The second presentation was about Creation and Justice. Dr Carmody Grey really challenged us. She showed us that the Bible talks about:

1. The need to take responsibility

2. We must become stewards

3. Original justice: God gave the earth to all equally

4. We have a covenant with all creation

5. The poor come first

She also brought us back to the founder of the British and Foreign Bible Society, William Wilberforce. He was an abolitionist, but his words also apply to the climate crisis:

You may choose to look the other way, but you can never say again that you did not know.

She also pointed to a leader like Martin Luther King Jr. Leaders that realised that not only individuals but the whole society needs to change.

After these presentations we have been talking about Bible Engagement. I have not seen a connection with these two topics in every conversation but at the end of the day, our Secretary General, Dirk Gevers, concluded that Bible Engagement has to do with Migration and Creation Care (and many other things).

When I write this blog post it is late in the evening. But the day was inspiring. The Bible speaks about our challenges.