Silverbröllop

Nu börjar vi så smått fira 25 år som gifta, hustrun och jag. D v s det är inte förrän i juni men vi har goda vänner i Nederländerna, Elisabet och Tom, som firade sitt silverbröllop den 3 mars. Någon gång för ett par dagar sedan var det mitt emellan våra bröllopsdagar. När det nu visade sig att Elisabet och Tom är i Sverige, i Halland, denna vecka, bestämde vi att inte bara träffas mitt emellan våra bröllopsdagar utan också mitt emellan deras stuga i Fegen och vårt hus i Kalmar. Så vi åt en bit mat, tog en promenad och drack kaffe i Växjö. Det kändes mycket bra! För dem var det avslutningen på silverbröllopsfirandet och för oss kan man säga att det blev inledningen. Den 16 juni, vår bröllopsdag, ska vi få förnya våra vigsellöften vid morgonmässan i Birgittakyrkan, där vi gifte oss och i augusti ska vi fira det särskilt med våra barn.
25 år! En lång tid och vi är enormt tacksamma, för att vi haft och har privilegiet att få leva ihop. Det är nåd!

Fascination över skapelsen

För ett par veckor sedan hade vi en hel dag om skapelsen i Kalmar. Biologer, kemister, teologer m fl funderade över skapelsen utifrån olika perspektiv. 'Skapelsen är fantastisk', sa Ingrid-Maria Bergman, präst och biolog. 'Skapelsen är bortglömd' sa Bo Brander, som är präst och teologie doktor. 'Skapelsen är sårbar' sa Boel Lindegård, som är kemist. I sista paneldiskussionen, där även Jonas Löhnn deltog, präst och miljöpartist, ställdes frågan: Ska kyrkan predika krav eller nåd, när det gäller miljöfrågorna. (Lag eller evangelium, som det heter på kyrkiska). Jonas menade att det behövs krav. Vi måste ta ansvar för skapelsen. Ingrid-Maria sa då att kyrkans uppgift är att tala nåd. De flesta känner till sitt ansvar och har lätt att bli tygnda av alla måsten. Till sist sa Boel att hon höll med båda. Vi har helt enkelt olika uppgifter. En del har som uppgift att peka på krav och andra att tala om att det finns nåd, när vi misslyckas.
Ärkebiskopen skriver på newsmill:
Religiösa människor som lever med synen att deras liv ständigt möjliggörs av Gud, utan att man på något sätt har förtjänat det, kanske också får en hjälp till uthållighet och till att inte räkna småsnålt på egenintresset. Det finns nåd från Gud. Låt den föras vidare!
Jag tror detta är mycket viktigt. Bara krav och dåligt samvete räcker inte som drivkraft. Låt oss odla nåd och uthållighet.