Ett liv i förening

Smaka på ordet. Förening. Är inte det fint? Jag läste på en sida som heter ’antonym.se’ att motsatsen till ’förena’ är följande:

splittra, dela, söndra, skilja, sära, separera

Personligen är jag hellre med och förenar. Men det är inte enkelt att förena idag. Att leva ett liv i förening. Åtminstone inte i den traditionella innebörden. Ändå tror jag ihärdigt på föreningen som idé. Den är demokratisk. Vid ett årsmöte får alla medlemmar som vill delta, tala, lägga förslag och rösta.

Föreningen är vardagsdemokrati. Jag vet att alla föreningar inte fungerar tillfredsställande. Jag vet också att det finns andra sätt att organisera sig på och att det definitivt finns andra sätt att leva i förening. Att vara med och ’förena’ i stället för ’splittra, dela, söndra, skilja, sära eller separera’.

Jag är med i ganska många föreningar. I två av dem innehar jag styrelseuppdrag. Mest tid lägger jag nog i

Föreningen Världsbutiken Globalen

Vi arbetar för rättvis handel. Vår butik ligger på Sysslomansgatan 2 i Uppsala. Om Du bor i Uppsala eller är på besök är Du välkommen in. Öppettiderna finns på vår hemsida. Du får gärna bli medlem i föreningen och mycket gärna engagera Dig som volontär. Läs om det på hemsidan.

Dessutom är jag vice ordförande i vår lokala fackliga styrelse. Krets 14 i Kyrkans Akademikerförbund. Det är såklart inte alla som läser detta som kan vara med där. Det förutsätter ju att Du arbetar på samma arbetsplats. Men – om Du har förmånen att ha ett arbete – kan Du engagera Dig fackligt på Din arbetsplats. Det handlar inte bara om lön. Exempelvis är arbetsmiljö en synnerligen viktig facklig fråga. Våra skyddsombud gör en fantastisk insats.

Varje stor eller liten förening som jobbar på i det tysta (eller i offentligheten) är med och förvaltar ett demokratiskt arv, som inte bör tas för givet. Vi bidrar till att det demokratiska utrymmet i offentligheten inte krymper. Var med Du också!

Två veckor långt årsmöte

En funktion som blivit allt viktigare är 'skype-out'. Just nu har jag
SEK 63.94 på mitt konto. Det är betydligt billigare att ringa
från skype än från mobiltelefon, när jag ringer någon i Sverige.

Att vara utlandsanställd har verkligen förändrats under senare tid. När vi arbetade i Sydafrika förra gången (2002-2006) fanns skype men fungerade inte särskilt bra. Åtminstone inte med den uppkoppling vi hade.

Nu är det ett av många arbetsredskap. Idag har jag först samtalat 1 timme med min närmaste chef. Vi skype.

Därefter ett närmare ett en och en halv timme långt sammanträde med utlandskretsen för Svenska kyrkans akademikerförbund. Två ledamöter satt vid varsin I-pad i Sverige, eftersom de varit hemma för att förhandla löner för våra medlemmar. En av oss satt i Etiopien och jag här i Sydafrika.

Idag gick det i stort sett bra att höra vad var och en sa. Så är det inte alltid. Video-funktionen stängde vi av på ett tidigt stadium. Det brukar mest bli 'pixlit'.

Det vi bland annat avhandlade var vårt kommande årsmöte. Nu undrar vän av ordning hur det går till med årsmöten via skype. Blir det inte för många uppkopplingar? Svaret är att det inte sker via skype, utan som ett interaktivt årsmöte i ungefär samma format, som när vi från tid till annan svarar på enkäter eller marknadsundersökningar via nätet.

Årsmötet ligger ute i två veckor och medlemmarna har alltså god tid på sig att fundera över de olika besluten.

Därför är vi också den krets, som har procentuellt högst närvaro på våra årsmöten.

Nya tekniska landvinningar, alltså - men självklart är det bäst att träffas 'på riktigt'.

Svenska kyrkan i Norrköping är Svenska kyrkans minsta pastorat

Nej, stopp nu! Så kan det väl inte vara. Det är ju ett av de största. Kanske till och med ett av de så kallade superpastoraten.

Inte om vi ska tro senaste numret av Kyrkfack (en tidning från Kyrkans Akademikerförbund). I en artikel som återfinns i nr 1/20014 på sidan 4-6 intervjuas pastoratets kanslichef Camilla Ruben och dess kyrkoherde Thomas Wärfman. Visserligen står det att Svenska kyrkan i Norrköping har 82 000 medlemmar. Men mitt i artikeln kan man ändå läsa följande:

Thomas Wärfman tillträdde tjänsten som kyrkoherde för 300 personer den 1 januari …

OK, jag förstår. De menar att det är 300 anställda. Men varför står det inte det i så fall! Varför står det att tillträdde en tjänst som ”kyrkoherde för 300 personer”? I så fall måste ju Svenska kyrkan i Norrköping vara Svenska kyrkans minsta pastorat.

Bakom mitt hårklyveri ligger naturligtvis något viktigt. Det kan ibland uppfattas så, att ett pastorat eller en församling i Svenska kyrkan är lika med de anställda. Långt ifrån alltid och långt ifrån på alla platser. Just denna artikel återfinns visserligen i en publikation, där de anställda står i centrum. Jag vet det! Men det är ändå olyckligt och tyvärr en smula symptomatiskt.