Semesterns mittpunkt

Det blir fyra veckors sammanhängande semester denna sommar. Om allt går enligt planen. Dessutom blev det ledig helg innan. Så man kan säga 30 dagar. Nästan en hel månad! Just nu är det mitt i vecka 2. Jag har ännu inte kommit till semesterns mittpunkt. Det känns som om jag varvat ner. Med hjälp av vännerna Maphuti och Calvin. Det är aldrig fel att umgås med afrikaner. Tidsuppfattningen är en annan och det är bara att hänga på.
Ändå kan det inte hjälpas att jag funderar över tiden, även på semestern. Känslan av att ha obegränsat med tid framför sig är underbar. När dagarna går och blir till veckor och det så småningom har gått halva tiden kan jag ibland gripas av vemod. Men just nu gör jag inte det. Jag försöker känna efter men den känslan infinner sig inte. Tvärtom. Det känns som om jag fortfarande har oceaner av tid framför mig.
Och det har jag ju! (Mänskligt sett! Om morgondagen vet ju inget något.) Men, Deo volente (om Gud vill) har jag ju tid även efter semestern! Insikten fyller mig med hopp. Även när jag är inne på min sista semesterdag ska jag suga på denna karamell. Försöka bära med mig vila och lugnet in i arbetet.
Jag tackar delvis Calvin och Maphuti för denna tidsinsikt. På fotografiet är de på väg in i rosenträdgården på Capellagården, Öland.