Tolerans och intolerans

Det är två spännande ord. De har och göra med synen på äktenskap för samkönade och med många andra frågor. Jo, det är ju viktigt att vara tolerant. Intolerant vill ingen vara. Men så smakar jag på ordet tolerant.
Tolerant!
Vill jag vara tolerant. Det är avstånd i det ordet. Jag bryr mig inte. Inte egentligen. Vi gör om det till ett verb:
Jag tolererar Dig!
D v s jag står ut med Dig. Men mer är det inte. En kyrka eller ett samhälle, som präglas av tolerans känns som en kall kyrka eller ett kallt samhälle.
Åtminstone när det gäller kyrkan skulle vi ju eftersträva något annat: att älska varandra. Jesus menar till och med att vi ska älska våra fiender. Inte tolerera dem.
Om man älskar någon, kanske man inte håller med den personen. Det är jobbigt! Men inte omöjligt! Så när det gäller människor, som inte har samma uppfattning som jag i olika frågor, försöker jag inte tolerera dem, utan faktiskt älska dem. Försöker, skrev jag. Det betyder att jan inte alltid lyckas. Ibland försöker jag inte ens. Men jag skulle vilja försöka. Älska, alltså!