Före Kristus?

I söndags predikade jag i högmässan i Vallentuna. Det var med anledning av Bibelns dag. Min predikan utgick från evangelietexten som utgjordes av den senare halvan av berättelsen om kvinnan vid Sykars brunn (Joh 4:27-42)

I en bisats nämnde jag hur den assyriske kungen deporterade israeler från det område som i texten kallas Samarien och placerade dit människor ur andra, underkuvade folk. Och då sa jag att detta skedde år 722 "före vår tideräknings början". 

En gudstjänstdeltagare och jag förde efteråt ett samtal om skillnaden mellan begreppen ”före vår tideräknings början” (som brukar förkortas fvt eller f.v.t.) och ”före Kristus” (som brukar förkortas f.Kr.). Jag berättade att jag som forskare är van att använda det mer inkluderande f.v.t. och valde att göra detsamma i predikan. Gudstjänstdeltagaren hade inget emot detta men hade ett perspektiv på frågan, som jag faktiskt aldrig tänkt på. 

Finns det för en kristen någon tid ”före Kristus”? Jag söker på Bibeln.se efter de bibelställen som innehåller orden ”före” och ”Kristus” i samma vers. Jag får tre träffar. En av dem är talande:

Han har räddat oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av våra gärningar utan genom sitt beslut och sin nåd, som han skänkte oss i Kristus Jesus redan före tidens början (2 Tim 1:9).

Det är så jag ser det. Jesus Kristus är Gud och därmed finns det inte något "före" eller "efter". Så spännande. Ett nytt – teologiskt – perspektiv på varför begreppet ”före Kristus” inte är optimalt. 

På wikipedia läser jag att det ingalunda är ett nytt fenomen att byta ut ”före Kristus” som uppfattas exkludera för dem som har andra trosuppfattningar. Det står:

Förkortningarna har tillkommit under andra hälften av 1900-talet i avsikt att vara konfessionsneutrala alternativ på svenska till de traditionella f.Kr. respektive e.Kr.

Samtidigt konstateras att det är kontroversiellt att säga ”vår” tideräkning. Det är ju ett mycket västerländskt perspektiv. Sidan hänvisar till språkrådets frågelåda, där någon frågat om begreppet och fått följande svar:

Betydelsen är densamma som f.Kr. (före Kristi födelse) och många som använder f.v.t. anser att deras sätt att förkorta är mindre kulturcentrerat. (Av samma skäl används på engelska förkortningen BCE (before the common era) i stället för BC (before Christ). Det är dock tveksamt om beteckningen f.v.t. är mer neutral än f.Kr. Båda utgår ju från att tideräkningen börjar vid Kristi födelse. Skillnaden är att det i den senare är den religiösa utgångspunkten öppet deklarerad, i den förra är den dold.

Och så är det ju. Oavsett begrepp utgår det från att Jesus föddes vid en viss tidpunkt och att vi räknar tiden i ett "före" och ett "efter". Då skulle det kanske hellre heta ”före Kristi födelse”.

Samtidigt förhåller det sig med all sannolikhet så att Jesus, som ju omvittnas i både Bibeln och andra samtida källor, förmodligen föddes 7 eller 4 år tidigare än vad den skytiske munken Dionysius Exiguus fick fram när han år 525 räknade ut vilket år Jesus föddes. Åtminstone om vi utgår från Matteus beskrivning. Enligt Matteus föddes Jesus under Herodes den Stores livstid. Han dog 4 år f.Kr./f.v.t. om vi utgår från romersk historieskrivning.

Wikipedia-sidan berättar sedan att Johannes Kepler år 1615 v.t. talade om vulgaris aerae (vanlig eller allmän tidräkning). Även under franska revolutionen och i det socialistiska Sovjet användes liknande tideräkning. Japan talar å andra sidan om ”västerländsk kalender” och det är väl mer träffsäkert.

Det finns ju andra typer av tideräkning. T ex den judiska och muslimska. Eller den kinesiska. Så det är generellt sätt viktigt att vara medveten om att vi har olika utgångspunkter i livet. Även när det gäller något så universellt som tiden.