Skyddsnätet

Många har naturligtvis känt till det länge. Att människor hamnar mellan två stolar. Känner sig klämda. Sjukskrivningsperioder går ut. Tillbaka in i arbetslivet. Men det går inte. Orkar inte.
Andra lever i ohållbara situationer med högar av räkningar. Men det är inte tillräckligt för skuldsanering. Att hanka sig fram. En dag i taget. Låna av någon fram till nästa torsdag. Då kommer barnbidraget.
Någon är förtidspensionerad eller har det som kanske kallas förlängt sjukbidrag. Det är en snårskog. I händerna på handläggare.
Vad vill jag säga? Att alla som vill ska få pengar när de vill? Nej, det är inte lösningen. Det finns många skäl till att det inte fungerar. Att bli offer är aldrig lösningen. Individen måste vara en del av lösningen. Men även samhället. För vi hör ihop i samhället och löser problem tillsammans. Men idag verkar det som om fler och fler hamnar utanför lösningen.
Samtidigt läser vi att det går bättre för nationen. Tillväxt. Och många som jobbar får jobbskatteavdrag. Mer pengar kvar i plånboken.
Jag tyckte nog att jag hade tillräckligt redan innan. Jag jobbar inte mer, för att jag får mer pengar över. Jag blir inte lyckligare, när jag vet att andra får det sämre.
Det som skulle öka min lust att arbeta är att fler mår bättre. Gärna även miljön. Samt även internationellt.

Vår biskop i bråk

Vad har hänt? Morgontidningens toppnyhet handlar om att biskopen i vårt stift blivit knuffad av en stiftsanställd. Jag vill inte påstå att jag satte morgonkaffet i vrångstrupen, för jag brukar börja med en tallrik fil och dricker kaffet lagom till serierna. Det verkar som om Östran var först med denna nyhet. Det kan bli av visst intresse att se hur nyheten kommer att vandra genom media idag. Blir det en höna av en fjäder? Eller är det så att media bara kommer att beskriva toppen av ett isberg.
Artikeln i Östran visar tydligt att det finns arbetsmiljöproblem. Isberget! Biskopen utgör toppen i flera bemärkelser.
Man kan fundera mycket kring detta. Det finns ett över och ett underperspektiv att meditera kring. Den anställda har ju rimligen betydligt mindre makt än biskopen och detta bör vägas in. Enligt en annan blogg handlar det om en kvinna. Om detta stämmer finns det ett genusperspektiv också.
Ytterst ser jag biskopens uppgift att värna om enheten. Det har tydligen inte gått på stiftskansliet. Enhet kan man värna om på olika sätt. Som jag ser det finns inga genvägar förbi konflikterna. Enhet är en lång vandring. Vissa kallar det försoningsprocess. Utan rättvisa ingen försoning! Därför måste en biskop också värna rättvisan och inte minst dem som befinner sig i ett underläge.
Men vad egentligen denna konflikt handlade om vet jag inte. Jag tror dock att det kan bli en möjlighet i vårt stift. Att vår biskop är inblandad i en konflikt och behöver vara sjukskriven kanske kan bli utångspunkten för många goda samtal. Vad är en konflikt? Vad är makt? Vem är i underläge? Vad betyder försoning? Hur når vi rättvisa?