Systrar och bröder i Egypten

På Sveriges Radios hemsida kan man läsa om massakern på 23 koptiskt kristna i Egypten. Fruktansvärt! Men det finns ljus i mörkret. Enligt Ekot:

En ung muslimsk kvinna som kommit för att visa sitt stöd för kopterna säger att om det kommit något gott ut av denna tragedi så är det att folkets naiva tilltro till militären nu är fullkomligt utraderad.

Dels visar muslimer stöd för kristna. Underbart. Dels blir det tydligt att den arabiska våren i Egypten avstannat. Militärrådet verkar inte stå för förändring utan för fortsatt förtryck. Om detta blir tydligt för fler, har de 23 inte dött förgäves.
Att det ska vara så svårt för demokratin att få fotfäste. Och hur viktigt är det inte att vi vårdar den demokrati vi har i vårt land. Den är inte självklar.

Egypten

Vad händer i Egypten? Är det bra med revolution? Hur påverkar det regionen? Det känns mycket spännande. Att Mubarak är en envåldhärskare verkar ju ställt utom allt tvivel. Att han bör avsättas ter sig också självklart. Men vad kommer i stället? USA stödjer Mubarak och Obama uppmanar honom till demokratiska reformer. Ofta! (Skulle mina ungdomar ha sagt för några år sedan, när "ofta" betydde "aldrig".) Mubarak har ju haft hur många år som helst på sig att införa demokrati. Klart att han inte vill det.
Israels premiärminister har lagt munkavle på hela regeringen. För Israel och Mubarak är polare. En s k ohelig allians.
För mig blir en sak klar: Egypten blir ett viktigt böneämne. För det behövs! demokrati. Men kaos kan lätt leda till att andra krafter tar över.
Och hur går det för kopterna mitt i allt detta?
Många frågor kvarstår!

Apropå jul

Nu är det ju inte julafton enligt den svenska almanackan. Men för många kristna på vår jord infaller julen precis nu. Exempelvis för våra kristna systrar och bröder i Egypten, kopterna. (Samt för andra ortodoxa och orientaliska kristna.) Den koptiska kyrkan är urgammal. Långt innan Olof Skötkonung döptes vid Husaby källa, fanns kristna i Egypten. Hade funnits i århundraden. Länge har de varit en integrerad del av det egyptiska samhället. Ibland förföljda som i dessa dagar, när de har blivit utsatta för våldsdåd och oron är därför stor. Häromdagen lyssnade jag på Cecilia Uddén, som är ekots utsända i regionen. Hon berättade att muslimer i Egypten planerar att bilda mänskliga sköldar kring koptiska kyrkor, så att de kan fira jul i fred. Det är hoppfullt. Enligt UD:s expert, prästen Jan Henningsson, har kopterna alltid betraktat sig som martyrer och deras tideräkning startar 284 CE. Då var de förföljda av den romerske kejsaren Diocletianus. Vi känner hans namn från legenden om Lucia.
Jan Henningsson menar att det som nu händer i Egypten är att unga, både muslimer och kopter, tar saken i egna händer. Kopterna brukar ligga lågt och vänta på att förföljelser blåser över men det gör inte de unga nu. De går ut och verbaliserar sitt missnöje. En del unga muslimer reagerar på den socio-ekonomiska misär de lever under. Det som förenar grupperna är ett missnöje med regeringen.
När vi firade högmässa i kyrkan idag bad vi för de koptiska kristna. Det känns viktigt att vara förenade med kristna trossyskon i regionen, de har det svårt. Men självklart behöver andra människor också vårt stöd. Många muslimer har det oerhört svårt och inte minst palestinierna lider dagligen. Lika viktigt är det att i sin bön komma ihåg de judiska systrarna och bröderna. Även om staten Israel har militära och ekonomiska muskler, lever de ingalunda goda liv. Tvärtom! Hela regionen är en krutdurk och det finns i nuläget bara förlorare.
Låt oss be om en jul i regionen som innebär fred på jorden! Precis som det var tänkt! För alla människor!