Showing posts with label barnbarn. Show all posts
Showing posts with label barnbarn. Show all posts

Sunday, 8 October 2023

Fördomsfulla vuxna

Vi har haft besök av äldsta dottern och hennes familj över helgen. I morse vaknade äldsta barnbarnet aningen för tidigt för min och mormoderns smak. Det blev jag som gick ut med barnbarnet i köket. Där satte vi oss med en bok. Det blev ”Min skattkammare.” Vi bestämde att vi skulle läsa ”Alfabetet”. När vi kom till bokstaven ”P” höjde både jag (och mamman, som vaknat och också kommit ut till köket) på ögonbrynen:

Pappa är så lång och stor

torkar disk åt lilla mor.

Jag tänkte att det i alla fall fint var att pappan överhuvudtaget gjorde en insats i köket. Men lite tråkigt att det uppfattades som en hjälp till mamman i familjen. Jag såg på min äldsta dotter att hon reagerade på samma sätt.

När även mormodern kommit upp ur lopporna (inte så värst lång tid efter att vi gått ut i köket) frågade hon vad vi gjort. Jag berättade att vi läst i en bok och så återgav jag några delar av ”Alfabetet” och konstaterade att en vers handlade om en pappa som diskade. Då utbrast äldsta barnbarnet – helt ärligt:

Ja, han diskade åt sin lilla mor.

Hahaha … ja, så uppfattar en sexåring en vers, som jag och hennes mamma uppfattar på ett delvis annat sätt. Med andra ord sker det en viss utveckling. Så bra.

Thursday, 1 October 2009

Kyrkopolitiker - har det med saken att göra?

Tittade som vanligt på TT's hemsida och första nyhet imorse var:
Kyrkopolitiker dömd för våldtäkter.
Många stora tidningar har med det i sina nätupplagor. T ex Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Bedrövligt och tragiskt. Handlingarna värda att fördöma!

Men varför står det att människan är kyrkopolitiker? Har det med saken att göra? Jag gör några reflektioner:

1) Det brukar ofta kittla när det är en präst som förknippas med sex. Eller en polis med våld. Eller en vänsterpartist med skattefusk. Osv. Det får vi kanske stå ut med. Kyrkopolitikern får väl räknas in under detta att kopplingen till kyrkan gör handlingarna extra klandervärda.

2) Är det eftersom kyrkovalet ligger ganska nära i tiden som TT har med bestämningen kyrkopolitiker? Kyrkovalet kallas ju det glömda valet. Eftersom TT använder begreppet kyrkopolitiker i en rubrik kan man kanske sluta sig till att valet inte är helt glömt. Att folk förväntas känna till och även ha associationer till denna titel.

3) I de korta artiklarna ställs vissa frågor om mannen kan sitta kvar som förtroendevald i Svenska kyrkan (för så heter det väl egentligen). Han hävdar att han dömts mot sitt nekande och tänker överklaga. Min undran är: Finns det regler för detta? Kan man vara förtoendevald i Svenska kyrkan, bli dömd för allvarliga brott, och ändå sitta kvar? Vem ska i så fall avsätta mannen? Nomineringsgruppen? Kyrkorådet? Och nästa fråga: Finns det förlåtelse att få, om han är skyldig? (Jo, det tror jag. Frågan är om han kan förlåta sig själv! Så tyder jag Jesu ord i Lukas 17:2 om vad som vore bäst för en som förleder barn:

Det vore bättre för honom att ha sänkts i havet med en kvarnsten om halsen än att kunna förleda en enda av dessa små.

Min enkla tanke är att den som har våldtagit ett barn och inser vidden av handlingen, skulle må så dåligt att det kändes som om det vore bättre att ha varit död.

Men nu har vi inte dödsstraff i Sverige och jag vill inte införa det. Jag tror inte heller Jesus hade velat ha dödsstraff. Jag tror att man ska dömas till fängelse och att man där ska få vård. Jag tror också att kyrkans uppgift är att förmedla förlåtelse, till den som ångrar sig.

4) Detta att TT lyfter fram mannens kyrkliga uppdrag, kan det ingå i en allmän trend i samhället, att motarbeta Svenska kyrkan? (Nu är jag ute på hal is - det vet jag!) Själv har jag i stort sett bara positiva erfarenheter av media. Men jag vet ju att andra upplever att åtminstone de stora medierna på något sätt gillar att lyfta fram en negativ bild av Svenska kyrkan.

Anledningen till att jag tar upp denna fråga är att jag tror media missar poängen i denna händelse, genom att fokusera på kopllingen till kyrkan. Det hemska tycker jag nämligen är att en morfar eller farfar våldtar sina barnbarn. Varför betonas inte den sidan?

Och varför lyfts in barnens situation fram? De är ju de stora förlorarna. Istället fokuseras kring att mannen är engagerad i kyrkorådet. Jag kan inte riktigt se att det är det mest upprörande. (Även om det också är upprörande!)