Svaret på frågan hur sonen klarar sjösjukan är: Inga problem! Han trivs bra och har nu klarat av första resan mellan Göteborg och Kemi. Vi pratades vid i morse och det blir förmodligen så, att vi har en telefonkontakt på onsdagen, när de kommer till Göteborg och lossar och lastar. Några glimtar fick jag, när vi pratades vid:
I Oulu hade de problem att komma in i hamnen. Det låg ett isblock ivägen, som de skulle ta sig förbi eller igenom. Tydligen gick det bra.
Sonen går också vakt. Senaste nätterna mellan 04.00 och 08.00 vilket är en tid på dygnet då jag mår bäst av att vara i sängen. Men det går visst också bra.
Han står i utkiken ibland. Jag trodde i min enfald att det var uppe i en mast. (Har läst för mycket Kalle Anka och Moby Duck.) Men det är ju på kommandobryggan. Med hjälp av radar och ögat gäller det att spana efter oväntade händelser mm. T ex andra båtar men det är, enligt vad jag förstod, inte så många andra båtar ute.
Kort sagt verkar mycket gå bra. Trivs du, frågade jag. Svaret blev jakande.
Med andra ord är också den stolte fadern glad och tacksam.
