Det går som tåget …

För det mesta är jag väldigt nöjd med mina tågresor. Jag uppskattar detta färdsätt även om jag är kritisk till att det fortfarande är mycket dyrare än flyget. För det mesta. Som kolportör är det viktigt att tågen fungerar och det får gärna vara ekonomiskt försvarbart.

I söndags kväll åkte jag med nattåg till Skåne. Jag hade bokat i tid och fick en hel sovkupé för mig själv. Trodde jag! Förmodligen läste jag dåligt för jag fick i själva verket en hel liggkupé för mig själv. Det gick bra även det men jag hade sett fram emot egen toalett. Jag åkte med Snälltåget och måste nog tillstå att det just i detta fall var en väldigt sliten vagn. När jag skulle göra i ordning en av underslafarna lyckades jag inte räta upp den, så jag fick vackert lägga mig i en mellanslaf med minimalt utrymme. Tåget var försenat i Uppsala, så klockan blev nästan midnatt innan jag somnade. Vi skulle vara i Hässleholm sex på morgonen men anlände redan halv sex. Nåja, allt gick bra och jag hade gott om tid till anslutande tåg till Bibelns värld i Starby. (Jag blev hämtad i Knivinge).

Jonas Magnusson spelar Petrus, när han
förnekar Jesus. Arbetslaget från
Svenska kyrkan i Arboga är på besök.

På hemresan åkte jag Pågatåg och SJ. Allt gick smidigt och bra. Men när jag skulle byta i Stockholm blev jag konfunderad. Två tåg mot Uppsala samma tid? 13.11. Är det möjligt. Det ena var SJ och det andra Mälartåg. Det visade sig att det ena tåget gick via Märsta (SJ) och det andra via Arlanda (Mälartåg). Och på Arlanda hade det inträffat en olycka, så Mälartåget skull bli försenat.

Som av händelse fick jag syn på en ytterst liten informationstavla, där det stod att SJ och Mälartåg i detta fall tillämpade biljettsamverkan. Så jag gick till det andra spåret och frågade tågvärden (SJ) om jag fick åka med min Mälartågsbiljett. Hen lutade sig mot mig och bekräftade med svag röst, som om det var hemligt, att så var fallet.

Med andra ord kom jag med ett tåg som faktiskt avgick 13.11 till skillnad från de som väntade på den andra perrongen och förmodligen blev kraftigt försenade. När jag hade installerat mig på arbetsrum strax före 14.00 kom det ett SMS från Mälartåg med följande lydelse:

Hej!

Vi har uppmärksammat att ditt Mälartåg 936 är inställt. Din nuvarande biljett är giltig på kommande Mälartåg. Du hittar tider för senare avgångar här: trafikverket.se/trafikinformation/tag. Mer information gällande dina rättigheter finner du här: malartag.se/villkor-och-foreskrifter/resevillkor-malartag.

Vid frågor eller funderingar hittar du våra kontaktuppgifter här: malartag.se/kundservice/.

Med vänliga hälsningar,

Mälartåg Kundservice

Men då var jag alltså redan framme i Uppsala. Aningen märkligt i mina ögon. Kunde inte ett automatiskt SMS gå ut så fort det är förseningar? Varför måste ett tågbolag undanhålla kunden att det finns en möjlighet att åka samma sträcka med en annan operatör? För det var ju precis det som stod på den lilla skärmen som jag upptäckte. Tillämpar det biljettsamverkan eller inte, kan man fråga sig?

Jag hoppas verkligen att tågbolag och trafikverk tar sig an denna och liknande utmaningar. Så att människor väljer tåg framför mindre klimatsmarta transportsätt.

Gårdagen är förbi

Från svärföräldrarnas lägenhet i Norra Kalmar går det att
skymta Kalmarsund. Inte minst när träden avlövas.

Som jag skrev i gårdagens bloggpost hade jag en spännande reseupplevelse. Allt gick bra. Det jag inte skrev var orsaken till förseningen på tåget mellan Stockholm och Alvesta. Obehörig person på spåret i Flemmingsberg. Polisen begärde att all tågtrafik stoppades. Därav förseningen. Hoppas verkligen att ingen kom till skada. Eftersom vi fick börja köra så snart, tror jag allt gick bra.

När jag alltså talade med tågpersonalen fick jag klartecken att åka med. Men dessutom informerade de om ett byte av personal längs vägen. Jag skulle behöva tala med den nya personalen, för att få veta hur det skulle bli med den sista delen av resan. Den mellan Alvesta och Kalmar. Detta glömde jag!

Tio minuter innan vi skulle stanna i Alvesta ropade de ut i högtalarna att fyra personer skulle få taxi till Kalmar. Hjälp! Jag visste att det fanns fyra till. Såklart säger de inte fem, eftersom de inte vet att jag också är med. Jag var ju bokad för tåget just före.

Lätt skärrad plockade jag ihop mina saker och gick till vagn fem, där konduktörens kupé fanns. Även denna person var mycket vänlig och ringde upp samordnaren och beställde en femte plats. Underbart!

Väl i Alvesta gick jag till den plats där taxibilarna väntar. Det visade sig att vi bara var fyra som skulle till Kalmar. Alltså rymdes vi i en bil. Efter en liten stund anlände två taxibilar. En skulle nämligen gå till Värnamo, eftersom personer skulle även dit.

De två chaufförerna hade båda utländsk härkomst, av accenten att döma. En liten reflektion baserad enbart på denna upplevelse är att Sverige verkar ha de utlandsfödda att tacka för ett och annat. Vi som fick åka till Kalmar tror jag kände så.

När Mubarak, som chauffören hette, satte på populärmusik från Etiopien spreds en skön stämning i bilen. Mubarak erbjöd sig dessutom att skjutsa var och en till just den adress vi skulle till och inte dumpa oss alla på stationen klockan 00.30 - vilken service. Jag lämnades sist. Den som klev av just före hade fått veta att jag är präst och sa som sista replik:
Gud vare med er.
Det var en fin avslutning på en spännande resa.

Kebnekaise-expeditionen 18

Det är nog snart dags för att runda av denna historia. Men alla bra berättelser har väl en liten epilog. Den kommer här:

Någonstans kring Norrköping sa jag till Kristina, att vi verkligen haft en underbar resa. Bra väder, faktiskt nästan inga mygg, knott eller svia. Alla har i stort sett varit friska och inga större skador. Vi har varit tillsammans och haft det bra. Vi har t o m kunnat vara uppe på Kebnekaise. Och det har inte varit några tågförseningar.

Se'n kom vi till Alvesta. Signalfel mellan Växjö och Kalmar.I Lessebo fick vi kliva av, för att åka buss. Kristina fördrev tiden med att ta hand om ett litet spädbarn. Men ersättningsbussen dröjde och så kom ett annat tåg. Nu skulle helt plötsligt alla kliva på det i stället. Men då kom bussen! Det var lite skojigt. Vi hade en bra konduktör, som fyllde år just denna dag. Hon tog det hela med fattning.

I samma kupé som vi satt, fanns en ung man med en laptop. Han kunde berätta att SJ's restidsgaranti lovade att man skulle få 25% av pengarna tillbaka om det var mellan 1 och 2 timmat försenat. Om det däremot var över 2 timmar, skulle vi få 50%. För honom handlade det bara om 40 kronor men för oss, som rest från Kriuna och varit många, handlade det om att få tillbaka mellan 1200 och 2400 kronor. Det är ganska bra för 2 timmar tänkte jag.

Sista biten in mot Kalmar satt jag med mobilen i örat och lyssnade på fröken ur. När dörrarna öppnades hade det gått 1 timme 59 minuter och 50 sekunder efter ordinarie ankomst. Skulle det kunna räknas som 2 timmar? Skulle vi alltså få ut 2 400:-? Det vore ju en extra bonus, minst sagt!

Vi blev mötta vid stationen. Några av oss åkte bil, andra buss. Hemma på Skogsliden bjöds på Flygande Jakob och saffranspannkaka till efterrätt. Så skönt att vara hemma! Efter en underbar resa. Kanske 2 400:- rikare?

Tågförsening

Åkte från Örebro igår. Till Flen. Det tar kanske 1 ½ timme. I vanliga fall! Men nu var tåget mellan Örebro och Hallsberg försenat. Så det tåg jag skulle med från Hallsberg hann gå. Därför satte SJ in en buss. Det dröjde innan den kom. Chauffören hittade inte så bra. När vi kom till Flen efter ca: 3 timmar, frågade han om någon hittade till stationen. Svar nej! Då fick han kliva av och hämta en karta vid infarten.
Varför berättar jag detta? Jo, världen gick inte under för det. Jag missade lite trevlig tid med min vän Sven. Men vi skulle ändå ha kvällen ihop. De som skulle till Skavsta fick åka taxi, eftersom deras flygbuss från Flen hade hunnit gå.
KAn det vara så att SJ gör allt de kan för att korta ner restiden och så blir hela systemet extremt känsligt och drar med sig ökade kostnader och större förseningar?
Vore det inte bättre med lite lugnare tempo och därmed lite marginal för det oförutsedda?
Jag kom i alla fall fram. Vi åkte till Katrineholm, som jag passerat på vägen till Flen, där jag pratade lite om försoning och sedan tillbaka till Flen.
Nu är jag hemma i Kalmar och hit gick alla tåg (Flen-Norrköping, Norrköping-Alvesta, Alvesta-Kalmar) som klockan. I Alvesta klev jag av X 2000 och gick 2 meter över perrongen direkt in i Öresundståget. Så smidigt!
Det är ändå något visst med tåg!