Tillbakablickar 2

Fredagen i New Orleans tog ett kliv från jazz till latino. Yngsta dottern älskar salsa och inte minst bachata. Hon hade sett ett youtube-klipp från New Orleans, där ett gäng frisörer dansade bachata i sin frisersalong. Vad göra? Jo, ta reda på adressen och åka dit. Jag följde med. Modern ägnade förmiddagen åt besök på jazzmuseum mm. Vi tog lokalbuss och det visade sig vara inte fullt så enkelt. Först och främst fick man tillbaka växeln i form av ett tillgodokvitto!! Bra att ha för den som kanske inte kommer tillbaka till N O i första taget och kanske inte heller tänkta åka buss då. Men vad är väl 4 dollar? (Ca 28 kr!) Vi skulle byta buss, hade vi hört, på ett visst ställe men chauffören hade en annan, bättre idé. Så vi klev av på ett annat ställe, gick över en väg och ställde oss vid en annan busshållplats. Där stod vi ett tag, tills det kom en annan buss en bit därifrån. Denne chaufför stannade vid ett rödljus och tutade på oss. Han undrade vad vi gjorde där.

Bussen har redan gått och det kommer en ny först om en timme.

Så fick vi nya instruktioner och gick iväg till en bussterminal i närheten. Där såg det inte ljusare ut. Bara en buss inne och den skulle åt ett annat håll. Nåväl, för att göra en lång historia något kortare tog vi till sist en taxi sista biten och kom i alla fall fram till frisersalongen. efter att dottern förklarat att hon sett youtube-klippet (som var ca: 7 år gammalt) blev hon i alla fall uppbjuden av en av frisörerna. Musik sattes på och helt plötsligt dansar yngsta dottern bachata med en frisör i New Orleans. Otippat!



Dessutom blev vi erbjudna skjuts tillbaka till hotellet av en annan frisör, som offrade sin lunch på att skjutsa oss, samt ge oss en rejäl sight-seeing-tur i N O. På lördagen kom han dessutom förbi hotellet med några CD-skivor med bachata-musik till dottern och en present till mig. Det visade sig nämligen vara "Fars dag" på söndagen och han tyckte att det skulle uppmärksammas. Äventyr som detta sätter färg på en semesterresa!

Tillbakablickar 1

Nu har vi firat svensk midsommar. En av yngsta dotterns vänner hade åkt förbi IKEA och handlat lite sill och knäckebröd. Jordgubbstårta gick att tillverka ändå. Tanken var att vi skulle haft en midsommarstång men vi la ner det projektet. Både vänner till dotterns värdfamilj och till dottern samlades på kvällen och vi sjöng lite svenska sommarsånger, en och annan dryckessång samt berättade lite hur vi gör i Sverige. Under kvällen blev det samtal om olika kulturer och det visade sig att där fanns människor med röttter från Sydafrika, Ukraina, Filippinerna, Kina, Sverige, Colombia, Brasilien, Barbados mm. Det är naturligtvis en del av USA's kultur. Många har rötter i andra länder och det är inte bara OK utan något positivt.

En av höjdpunkterna i New Orleans var båtfärden i träskmarkerna runtom. Vi såg alligatorer och det var ju spännande. Även att hålla i en livs levande alligatorunge. Men det var nog själva miljön som var mest fascinerande. Vi fick också lyssna till en initierad guide som liksom alla andra guider satte in orkanen Katrina i sitt sammanhang. Än idag ser man tydligt efterverkningarna. Självklart var jazzen närvarande hela tiden och vi njöt i fulla drag. Vi var på tre olika jazzkonserter men dessutom lyssnade vi till jazz på gator, i caféer etc. En av kvällarna var vi på Preservation hall, som är en av de äldsta jazz-haken i New Orleans. det var en samling äldre män (samt en yngre kvinna) som spelade av hjärtans lust. det var helt och hållet unplugged och det var bara gamla traditionella jazzlåtar. Underbart! På vår bröllopsdag, den 16 juni, var vi på New Orleans school of cooking. Där fick vi lära oss mycket om Cajunfood och Kreolsk kultur. Mer om det en annan gång. Nu skiner redan solen i Sumerville, en av bostons förorter och vi ska ta en morgonpromenad.

Äntligen i Boston

efter helt fantastiska dagar i New Orleans och Florida är vi nu äntligen hos yngsta dottern i Boston. Vi har blivit väl mottagna av hennes värdfamilj, där hon är au pair. Barnen är härliga och huset charmigt. Ikväll ska vi iväg och titta på en dansuppvisning, där dottern så klart är med. Mycket skulle jag vilja skriva om resan hittills. Men det vår vänta tills det blir lite lugnare någon dag. Vi kommer ju att vara en del av denna familj en vecka drygt. Säkert blir det stunder över, som bland annat kan fyllas med lite bloggande om de upplevelser vi haft de senaste två veckorna. Det har dock varit skönt att vara nästan helt utan internet. Internetcaféer är inte så vanliga i USA och vad hjälper det att det finns wifi på hotell och även på flygplanen, när man varken har laptop eller i-phone med sig? Så vi har gjort annat än fb, blogg och twitter. Helt OK, det med.