Idag fyller yngste sonen, sjömannen, 20 år. Det innebär att familjen saknar tonåringar. Ja, saknar kanske var mycket sagt. Men visst hade de åren sin tjusning. Vi hade fem tonåringar på en gång från den 25 november 2004 – 18 augusti 2006. Det råkade bli så att det var just under de åren som vi bodde i Sydafrika. Detta kan ge anledning till en och annan fundering. Var det lättare att ha tonåringar där än i Sverige? På den frågan vill jag svara ett bestämt: NJA! Helt klart var det annorlunda. Vi åt lunch och kvällsmat ihop flertalet dagar i veckan. Vardagspusslet såg annorlunda ut. Vi skjutsade och hämtade mer än i Sverige. Även korta sträckor. Vi var nödsakade att vara betydligt mer noggranna med detta. På gott och ont!
En annan relevant fråga är ju: var det lättare att vara tonåring i Sydafrika än i Sverige? (Svaret på den frågan kan och ska inte jag ge!)
Nu är tonårsföräldratiden över. Vi saknar tonåringar! Jo, det kan jag definitivt säga. Det var en härlig tid med så många reaktioner och känslor. Både i Sverige och i Sydafrika.
Men det är en härlig tid även nu! Fast annorlunda!
Showing posts with label tonåringar. Show all posts
Showing posts with label tonåringar. Show all posts
Friday, 25 November 2011
Thursday, 5 May 2011
Konfirmandläger - igen
Imorgon bär det iväg på konfirmandläger. Det inträffar två gånger om året. Det är enormt kul. När man väl är där. Dagen innan ställer man en del frågor:
- Varför har jag valt detta jobb?
- Varför väljer jag att åka iväg till en plats som är mindre bekväm än mitt hem, sova mindre, styra och ställa med bångstyriga människor (läs: tonåringar)
- Varför?
Förmodligen för att jag gillar det! Den atmosfär som uppstår efter första natten, vid frukostbordet, är obetalbar. Vi är på en annan planet. Konfirmanderna fattar att de vuxna som följt med gillar dem. Bryr sig! Garden sänks, samtal förs och förtroenden ges. Det är charmigt och trivsamt. Samtidigt jobbigt och fortfarande obekvämt.
Utöver konfirmanderna finns några unga ledare. Även äldre. Det gör bara det hela bättre.
På söndag eftermiddag kommer det att kännas helbra. Då har jag varit med om det. Igen. Men det ligger bakom mig. Nu ligger det framför mig.
God natt!
- Varför har jag valt detta jobb?
- Varför väljer jag att åka iväg till en plats som är mindre bekväm än mitt hem, sova mindre, styra och ställa med bångstyriga människor (läs: tonåringar)
- Varför?
Förmodligen för att jag gillar det! Den atmosfär som uppstår efter första natten, vid frukostbordet, är obetalbar. Vi är på en annan planet. Konfirmanderna fattar att de vuxna som följt med gillar dem. Bryr sig! Garden sänks, samtal förs och förtroenden ges. Det är charmigt och trivsamt. Samtidigt jobbigt och fortfarande obekvämt.
Utöver konfirmanderna finns några unga ledare. Även äldre. Det gör bara det hela bättre.
På söndag eftermiddag kommer det att kännas helbra. Då har jag varit med om det. Igen. Men det ligger bakom mig. Nu ligger det framför mig.
God natt!
Subscribe to:
Posts (Atom)