Företaget ”Sebedeus och söner” drabbades hårt!Jag förstår att detta är en förberedelse för studenterna, som väljer prästyrket. Det är ingen dans på rosor och lönen är låg.
Vid 10 hade jag ett möte med dekanus Prof. Jannie Smit och en av lärarna, Dr Simanga Kumalo. Det var mycket givande och det kändes bra att dekanus uttryckte glädje över att ha mig där. Ännu är inte alla byråkratiska beslut tagna, så jag kommer att vara på universitetet mer inofficiellt. Men jag kan vara där och delta i möten och planeringar och får på så sätt en bra introduktion.
När jag skulle få därifrån stötte jag ihop med en av professorerna, som jag träffat ett flertal tillfällen: Beverly Haddad. Hon är också präst i Anglikanska katedralen. Vi såg henne som hastigast igår. (Vi gick i mässan kl 10.30. Då hade Beverly redan haft mässan kl 7 och predikat på den kl 8.30. Hårt tryck i den anglikanska katedralen. Eller rättare sagt katedralerna. Det är ju både en ny och en gammal.) Beverly frågade i alla fall om jag ville vara med på ett möte, som skulle hållas. Jag tackade så klart ja och fick träffa 10 av lärarna. Spännande! Mötet avhandlade upplägget av två olika program: Honours (Magister) och Masters. Det var enormt informativt att få ta del av hur kurserna är upplagda, få insikt om vem som ansvarar för vad och även lyssna till ingående diskussioner kring exempelvis hur man ska tänka kring förhållandet mellan ”theoretical framework” och ”methodology”. En diskussion som förs vid varje universitet. Fast på olika sätt. Jag kom hem två timmar senare än beräknat men fylld av nya intryck och med en känsla av tillhörighet och delaktighet.
Väl hemma var det fullt av hantverkare, städpersonal, trädgårdsservice mm. Huset vi bor i är lite slitet, så det är mycket som ska åtgärdas. Denna måndag mer än annars. Dessutom ringde hyrbilsfirman och meddelade att de skulle hämta vår bil och lämna en annan. Den vi hade skulle in på service. När detta skett åkte vi äntligen till Department of Home Affairs. Idag skulle vi äntligen lämna in våra ansökningar om arbetstillstånd. (Vi hade varit där i lördags men fick då veta att avdelningen för arbetstillstånd var stängd.) När vi kom dit halv fyra idag, fick vi veta att avdelningen för arbetstillstånd hade stängt klockan tre. Ridå! Men imorgon ska handlingarna lämnas in. Planen är att vara där kl 8 på morgonen.
Men det känns ändå som vi bit för bit gör oss hemmastadda. Vi var hembjudna igår eftermiddag till en familj och det är ju oerhört fint såhär i början. När vi sitter vid matbordet händer det som inte så ofta händer i Sverige. Jag får erbjudandet att be bordsbön. En fin gest, som jag tror jag ska ta med mig hem till Sverige om några år. Skulle någon överväga att besöka oss härnere, kan det hända att just detta kommer att inträffa. Så var beredd!
