Bajsattack

SvT rapporterar:

Sveriges nytillträdda ambassadör, Cecilia Julin, fick ett oväntat välkomnande igår när hon besökte Kapstadens universitet. En grupp studenter bröt sig in i lokalen och började kasta mänsklig avföring omkring sig.

Enligt SVT Nyheter

… ser hon tillbaka på händelsen som en mycket tråkig och obehaglig upplevelse – men hon känner inte att det hela hade specifikt med henne att göra.

Det handlar i själva verket om den landsomfattande proteströrelse, som kallas

#feesmustfall

Själva begreppet är en utveckling av en tidigare protestkampanj, som lyckades få bort den stora Cecil Rhodes-statyn framför huvudingången till University of Cape Town.

#rhodesmustfall

Den kampanjen innebar en viktig dialog kring huruvida Sydafrika arbetat färdigt med sitt koloniala arv eller inte. Den nuvarande kampanjen hänger självklart ihop med den förra men är mer konkret. Studenter vill helt enkelt att avgifterna på universiteten ska sänkas eller helt tas bort. Ett rimligt krav. Att protesterna idag är så kraftfulla har att göra med många universitets önskan att tvärtom höja avgifterna.

Från en svensk horisont uppfattas självklart en bajsattack som oerhört osmaklig. Det är då viktigt att komma ihåg att detta i den sydafrikanska kontexten inte är något nytt. Inte minst i en betydligt mer grundläggande fråga, den som handlar om rätten till land, har detta sätt att protestera använts.

Ses'khona People's Rights Movement använde den utanför Kapstadens flygplats 2013. Detta är bara ett exempel. Mer finns att läsa i en artikel publicerad av News 24.

Varför just bajsattacker? Professor Ernst Conradie knyter i en artikel publicerad i Scriptura ihop det med den sanitära situation som de fattigaste i Kapstadens kåkstäder lever under.  De som saknar avlopp får istället hinkar till sina toaletter, som hämtas en gång i veckan. Den dagen ligger en stank av avföring över området och trots löften från politiker lever detta så kallade ”bucket system” kvar.

I t ex Port Elisabeth rapporterade SABCNews tidigare i år att 18 000 hushåll fortfarande har "the bucket system".

Insatt i ett historiskt sammanhang är det inte alls obegripligt att människor vars förfäder och förmödrar fråntagits sina landområden och vilka nu bor i kåkstäder utan de mest grundläggande sanitära systemen på plats, till slut tappar tålamodet och reagerar. Är det förkastligt att de någon enstaka gång visar hur deras vardag ser ut?

De som utför bajsattacker döms i Sydafrika. Det är ett brott. Men frågan är vilket som är det större brottet? 

Träd-teologi

Om jag visste att jorden skulle gå under imorgon, skulle jag plantera ett äppelträd idag.

Utanför vårt hus i Pietermaritzburg, står ett magnifikt Plane tree!

Citatet överst i denna bloggpost tillskrivs Martin Luther. Inser att jag måste kontrollera om det verkligen är Luther som sagt det eller någon annan. I vart fall är det tänkvärt! Professor Jannie Smit, som är dekanus för School of Religion, Philosophy and Classics, använde citatet igår, när han tackade en annan professor, Ernst Conradie, som hade hållit en lysande föreläsning över temat:

Contemporary Challenges to Christian Ecotheology: Some Reflections on the State of the Debate after Five Decades.

Vadå, fem decennier? Ernst menade att den moderna reflektionen kring med en artikel, som Lynn White gav ut i tidskriften Sciense 1967, med titeln:

The Historical Roots of Our Ecologic Crisis.

Ernst Conradie är professor vid University of the Western Cape utanför Kapstaden och en auktoritet på området. Han var inbjuden att hålla den årliga "Wittenberg lecture". Professor Wittenberg var själv där. En gammal, rullstolsburen man, som betytt mycket för det universitet jag arbetar vid. Han är lutheran och därför hålls föreläsningen på Lutheran Theological Insititute. 

Professorerna Gunther Wittenberg och Ernst Conradie i samspråk.

Jag ska inte ge mig in på att sammanfatta föreläsningen. Det papper vi fick i handen är 6 dubbelsidigt tättskrivna A4-ark. Det finns mycket att hämta i hans tankar. Stundtals var det ganska komplicerade filosofiska resonemang men bitvis var det mer populärvetenskapligt formulerat. Som t e x när han funderade över olika strategier, för att påverka människan, så att hon förändrar sitt beteende. Han menade nog att de flesta har sina brister:

Utbildning och information
Marknadsföring och reklam
Management
Bestraffning
Vädjan till ansvarskännande
Profetiska varningar
Att tala till människors drömmar

Personligen tror jag nog på det sista. Jag saknade ordet "hopp" som jag tror vi människor behöver få ta emot. 

För några veckor sedan skrev jag tankar inför helgen, som nu ligger ute på Svenska kyrkans hemsida. Jag visste inte att publiceringen av min tankar i tiden skulle sammanfalla med denna föreläsning. Nu känns det vettigt att lägga in en länk till dem. Den kommer här.