För drygt ett år sedan skrev jag om hur vi planterat ut vårt sydafrikanska citronträd på sommarstället. Det hade angripits av allehanda ohyra. Nu skulle det få en chans på friland. Väl inbyltad i säckväv och isolering kanske det skulle klara sig.
I våras kunde vi konstatera att frosten – såklart – tagit denna afrikanska främling. Nåja, vi har andra citronplantor, så vi får väl fortsätta inomhus.
Men, vid en närmare granskning visade ett litet rotskott att plantan inte gett sig helt. Så nu är frågan:
Ska vi gräva upp alltihop och fortsätta inomhus eller ska vi lägga löv och granris och annat runt rotskottet?
Jag kan inte annat än tänka på julpsalmen
Det är en ros utsprungen
Av Davids rot och stam,
Av fädren ren besjungen,
en ros i Juda land,
en blomma skär och blid,
mitt i den kalla vintern
i midnatts mörka tid.
Inspirationen fick författaren rimligen från Jesaja 11:1
En gren skall växa ur Jishajs avhuggna stam, ett skott skall skjuta upp ur hans rot.
Aldrig tidigare har jag tänkt på en citron som en Kristussymbol. Men varför inte? Och när jag googlar hittar jag faktiskt ett bibelställe, som skulle kunna styrka denna djärva idé. Det är visserligen en ganska gammal bibelöversättning som heter Young's Literal Translation (YLT) från 1862. Höga visan 2:3
As a citron among trees of the forest,
so is my beloved among the sons,
in his shade I delighted, and sat down,
and his fruit is sweet to my palate.
“Citron” finns som ord på engelska, även om citron annars
heter ”lemon”. Det är – enligt vad jag kan utröna – en slags urcitron, varifrån
alla andra citroner härstammar.
Bibel 2000 översätter med äppelträd och det är också den vanligaste översättningen.
Men hädanefter ska jag alltid tänka på Jesus, när jag ser min citronplanta.
No comments:
Post a Comment