Sunday 26 August 2018

Sundsvall, drakar och bröllop

Den som inte känner till bakgrunden
till denna beskedliga drake
blir nog en smula förbryllad.
I helgen har jag varit i Sundsvall. En stad som förknippas med drakar. Sundsvall brann ner till grunden 1888. Det var en stad bestående av trähus. När den sedan skulle byggas upp blev det hus av sten. Nu kallas centrum för
Stenstaden
Enligt vad jag förstår sattes en drake på ett av husen vid torget, för att skydda mot framtida bränder. En intressant symbolik, då ju drakar sprutar eld.

2003 startade ett UV-företag den så kallade drakparaden. Bland annat sattes drakar ut vid alla företag. En av dem hittade jag vid kyrkans hus. En drake med bilder av Jesus på.

Drakar på kyrktorn är inte ovanligt.
På den stora Gustav Adolfskyrkans torn, finns också drakar. Kyrkan byggdes efter branden, då den gamla hade brunnit ner. Detta är ju ganska vanligt på kyrkor. Ofta på västfasaden, för att hålla ondskan borta. Men nu tolkas de som skydd. Metaforerna krockar en smula.

Inne i kyrkan finner jag en märklig tavla:
Guardian angels II
Vid ett tillfälle försökte en person elda upp föregångaren, Guardian angels I. Senare stals den. Nu hänger nummer 2 på norra väggen.

Tavlan tillhör de konstverk som provocerar. Utöver Kristi kors finns ytterligare tre kors. Därutöver några eldar och fem änglar, som snarare ser ut som super heroes. Dessutom ett öga och en ros. Fritt fram för tolkningar.

Fotot är dessvärre inte så skarpt. Tavlan behöver ses på plats.
Konstnären heter Christian Beijer och är en lokal konstnär.
Även skulpturerna bakom altaret är speciella. Jesus och barnen mitt fram. Maria och Jesusbarnet till vänster och sedan tre män – inte de vise männen – till höger. Jag fick veta att de föreställer några som varit betydelsefulla för kyrkans tillblivelse.

Dessa skulpturer var harmoniska och stillsamma. Konstnär: Ivar Lindekranz.
Denna kyrka, som ersatte den som brann 1888, eldhärjades 1988. Det verkar vara ett tema i Sundsvall. Den återinvigdes dock året efter.

Denna fotograf gör skäl för namnet. Hon 'fot'-ade verkligen!
Skälet till mitt besök var en vigselgudstjänst. Jag hade förmånen att viga en klasskamrat från högstadiet. En av texterna jag läste – önskad av brudparet – var hämtad från Höga Visan:
Stark som döden är kärleken,

lidelsen obeveklig som graven.

Dess pilar är flammande eld,

en ljungande låga.
En passande text. Det enda som brann igår var dock kärlekens eld.

No comments: