Mobil bibel

Har länge mediterat över denna blogpost. Förra söndagen var jag i en av Kalmars kyrkor på ungdomskväll. När allt skulle avslutas med andakt i kyrkan och en av ungdomarna skulle läsa en bibeltext spred sig ett lätt fniss genom lokalen. Han tog upp sin mobil och läste ur den.
Tja, varför inte! Medium som medium.
Jag fick mig en tankeställare. Det har ju hänt att jag sagt åt något av barnen: måste Du hålla på med mobilen nu? Kan Du inte lägga från Dig mobilen? Osv. Tänk om dottern eller sonen sitter och läser en bibelvers?
En mobil kan ju användas till vad som helst. Så att be någon sluta upp att använda sin mobil är ungefär lika begåvat, slom att säga:
Sluta upp att tänka! (Den som tänker kanske tänker ut något mindre önskvärt.)
Men samtidigt finns det en problematik. Man kan inte fråga hela tiden vad i mobilen det är som ens barn sysslar med. Det är något individualistiskt över hela företeelsen. Med hjälp av mobilen kan man leva i sin egen lilla värld, trots att man sitter vid matbordet eller soffhörnan. Jo, man ska väl få ha sin egen lilla värld. Det behöver vi alla. Men inte bara det!
Men kanske ska man ändå utgå från att den används till något gott. Kommunikation! Informationssökning! Kultur! Eller varför inte bibelstudium!