Det är en annan tids maktstrukturer. Men Hagar flyr från en ohållbar situation. Även med den tidens regler och normer är det mycket av det som sker som inte blir rätt.
Ändå har tre världsreligioner sitt ursprung i ett skeende som är ett triangeldrama med en mäktig man och två kvinnor som på olika sätt befinner sig i utsatthet. Vad är meningen med att denna berättelse fortfarande återges? Som jag ser det vill den visa på att Gud umgås med oss människor. Ett släkte som visserligen alla är syndare men vissa blir förövare och andra kämpar för att överleva. Vi ska inte nöja oss med sakernas tillstånd. Vi ska bli medvetna om vår skuld och söka försoning och förlåtelse så att en förändring kan ske. Vi ska bli medvetna om andras skuld och stå upp för vår rätt när vi blir utsatta för övergrepp.
Jag tänker ofta på hur jag som man – och i mitt fall en man som anförtrotts makt – tar ansvar för mitt liv. Då är berättelsen om Sara, Hagar och Abraham, (och även Ismael och Isak) en viktig påminnelse om att livet är komplicerat och att det är lätt att missbruka sin makt. Samtidigt blir det en påminnelse om att Gud finns med.
Hagar är den person som blir den första i Bibeln att ge Gud
ett namn.
Du är seendets Gud, säger hon.
Det betyder olika saker för olika människor. Men idag tänker jag på att Gud alltid ser oss och vill vårt väl. Faktiskt både förövare och överlevare. Men då måste vi också våga se.
Det är mycket som går snett i relationerna mellan Hagar,
Abraham och Sara. Men Gud verkar i det som sker och till slut får båda barnen –
Ismael och Isak – familjer och livet går vidare. In i nya komplicerade
relationer. Men Gud följer med. Jag vill tro att Gud också är med oss idag och
vill leda oss i det svåra och komplicerade.
