Mandela day - 67 minutes

Mandela Day has it's own website.

Tomorrow is the 18 of July. Mandela's birthday. The President of the Republic, Jacob Zuma, encouraged the nation in his State of the Nation Address, to at least give 67 minutes of this day to some clean up work. I wrote about this in a blog post. At that time I did not know that it is part of a broader campaign. The Mandela Day campaign message is:

Mr Mandela has spent 67 years making the world a better place. We're asking you for 67 minutes.

Julius Malema, in his response to the State of the Nation Address, said he would not take part in the activity. I was not surprised.

Personally I believe every single person should use any available time time to make the world a better place. I am aware that we fail to do this. That's why Jesus died. That's why forgiveness is available. But we need to try. Not only 67 minutes but all the time. I think Mandela would agree.

Ebbas café

Nåd! Det kan inte uttryckas annorlunda. Vi får möjlighet att vara några veckor på en underbar plats. Vårt sommarställe. Det är inte minst ett privilegium för oss som bor utomlands. Att det finns en plats att vara på under en dryg månads hemmavistelse i Sverige.

På sommarstället finns Ebbas café. Det heter så, för att svärfadrens mamma, Ebba, drev ett café i sitt hem under kriget. Andra världskriget, alltså. Från denna café-verksamhet finns en skylt. Den sitter numer på ett plank, vid uteplatsen, där vi ofta dricker förmiddagskaffe. Ebbas café.

Eftersom min mormor också hette Ebba känns det helt riktigt. En slags trygghet. Sommar. Förmiddagskaffe. Ebba! Vilken nåd!

En nådens oas!

Sommar och hemma

Nu är vi hemkomna till Sverige men ännu har vi inte anlänt till sommarstället. Några dagar tillbringar vi i Uppsalatrakten, för att kunna träffa några barn med respektive och en syster med ätteläggar. Trevligt.

Trevligt är också att sitta några timmar i det mycket välordnade Svenska kyrkans arkiv. Här förvaras handlingar från det som idag kallas Svenska kyrkans nationella nivå. Jag är dock mest intresserad av det internationella arbetet och i synnerhet materialet från Svenska kyrkans mission och dess arbete i Sydafrika. Några förmiddagar har jag nu tillbringat i sällskap med kollegorna Witt och Flygare samt situationen före och efter slaget vid Isandhlwana. Att få läsa handskrivna protokoll och brev från 1879 känns mäktigt. I bästa fall kan det så småningom bli en artikel av detta. Men just nu har jag bara tagit ett hundratal fotografier. Så småningom blir det dags att bearbete det jag fotat.

Men nu är det sommar och inte läge för fler dagar i arkivet. Trots den goda servicen och den välordnade miljön.

Spännande material från senare hälften av 1800-talet