Diskutera försäljning av Jas Gripen till Botswana

I några olika flöden har jag hittat en debattartikel publicerad igår i nättidskriften Mänsklig Säkerhet. Författarna till debattartikeln är alla engagerade inom freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet Johan Brosché (Doktor), Kristine Höglund (Professor) och Sebastian van Baalen (Doktorand). De skriver bland annat:

Den här veckan besöker Botswanas president Ian Khama Stockholm på ett officiellt statsbesök. Enligt den svenska regeringen kommer överläggningarna ”bland annat att kretsa kring de bilaterala relationerna mellan Sverige och Botswana och hur det kommersiella utbytet kan öka”. Det inofficiella syftet är dock att ro iland en affär som omfattar åtta Jas Gripen-plan till ett värde av 14 miljarder kronor.

Affären är mycket kontroversiell i Botswana, särskilt med tanke på de skandaler som följde av Jasaffären med Sydafrika 1999. I en kommuniké signerad den 30 maj ber oppositionsledaren Duma Boko Sverige att noggrant överväga huruvida man bör sälja vapen till Botswana: ”Som representanter för Botswanas politiska partier och civilsamhälle ber vi svenska riksdagen att inte godkänna försäljningen av dessa stridsflygplan till Botswanas regering eftersom det inte ligger i vårt nationella intresse att göra så.” Dithapelo Keorapetse från oppositionspartiet Botswana Congress Party (BCP) uttryckte sig ännu starkare i en intervju med Dagens Nyheter: ”Sverige flyr från ansvar om de säljer stridsflygplan när vi inte står inför något konventionellt säkerhetshot, när regionen åtnjuter relativt lugn och när det inte finns något hot från någon extern motståndare.”

Det är oerhört trist att Botswanas ledning överväger köp av så dyra vapensystem när de uppenbarligen inte behövs. Och situationen i Sydafrika har verkligen inte blivit bättre. Fortfarande utreds korruptionsanklagelserna mot t ex sittande president Jacob Zuma, när det gäller Jasaffären. BBC skrev om det så sent som i april i år.

Författarnas avslutning ställer jag mig helt bakom:

Som fredsforskare stöder vi starkt en svensk utrikespolitik med fokus på mänskliga rättigheter, fred och fattigdomsbekämpning. En sådan agenda urholkas om värdena appliceras selektivt och inte genomsyrar hela utrikespolitiken. En eventuell vapenaffär riskerar också att undergräva det goda anseende som Sverige under årtionden byggt upp i södra Afrika. Att den svenska regeringen dessutom söker genomföra affären utan att den diskuteras ordentligt i Sverige är mycket oroande, särskilt då Ian Khama har incitament att snabbt ro iland affären då han måste avgå i april 2018.
 Vi vill därmed uppmana regeringen att noggrant överväga huruvida Sverige bör driva i land en vapenaffär som bidrar till att försämra den ekonomiska och demokratiska utvecklingen i Botswana och den säkerhetspolitiska situationen i regionen.

Bantu Holomisa is now following me

Of course it has to do with twitter. Let me explain. Earlier tonight I read a tweet from Bantu Holomisa:

Ramaphosa 'launches' campaign with attack on Zuma, Guptas.

The thing is that South Africa’s president, Jacob Zuma, is allegedly involved in corruption with a financial clan in the country, the Guptas. Recently Zuma replaced the Minister of Finance, Pravin Gordhan. Deputy President, Cyril Ramaphosa, ciriticised the President for this, but according Business Tech, Rampahosa had to apologise to Zuma.

So, I posted this tweet:

Then something happened. I got fifteen likes and a few new followers. Among them Bantu Holomisa. He is a Member of Parliament and also the President of the United Democratic Movement (one of the political parties in South Africa, with strong support in the Easter Cape.) Twitter is interesting.

Anyhow, the replies I got, indicate that people don’t trust Ramaphosa. As they don’t trust the General Secretary of the ANC, Gwede Mantashe. In this saga, a new word was invented:

Mantashing

It means to take back something. I don’t think that Mantashe is proud of this.

#SAUnites

'Hamba' betyder på IsiZulu: Gå!

Idag protesterar Sydafrika. Mot sin president. Listan över saker som bidragit till detta missnöje kan göras lång. Det mesta sammanfattas i ordet korruption.

Det senaste, som jag bloggat om tidigare, var Zumas beslut att byta ut finansminister Pravin Gordhan. Men den – vad jag förstår – populäre finansministern ger sig inte. Timeslive rapporterar:

Former finance minister Pravin Gordhan will be a speaker at memorial services for Ahmed Kathrada across the country‚ despite heavy criticism from ANC colleagues about using such platforms to speak out against President Jacob Zuma’s government.

Det verkar som om oppositionen står enade mot Zuma. Så här rapporterar politicsweb – och hashtagen är #ZumaMustFall – den 3 april:

Opposition United Behind Putting SA FirstToday the Leadership of the DA, EFF, IFP, COPE, UDM, and ACDP met in Johannesburg following the hostile takeover of the Treasury, and selling of the country by Jacob Zuma to a grouping whose only interests are amassing wealth and weakening the State through the theft of the people’s money and the undermining of the country’s Constitution.

Sydafrika fick sin nya konstitution 1996 och den betraktas som en av de starkaste i världen. Ytterst handlar kampen om detta. Idag, den 7 april 2017, står Sydafrikas folk återigen på barrikaderna för frihet och demokrati.

Min önskan, bön och förhoppning är att populistiska krafter inte lyckas utnyttja detta utan att alla de som vill demokrati och rättvisa (och de finns även inom ANC) samlar sig och fortsätter bygga det Sydafrika som såg dagens ljus, när Mandela svors in som president 10 maj 1994. Det var inte omöjligt då och det är inte heller omöjligt idag.

Färdigräknat i Sydafrika

Strax efter 18.00 släppte Sydafrikas valkommission, IEC, det slutgiltiga resultatet i lokalvalen. En tjänsteman från valkommissionens förklarade först hur lyckat genomförandet varit och att en övervägande majoritet av väljarna menar att valen varit fria och rättvisa. I snitt har väljarna väntat 16 minuter i köerna. Allt hade inte varit perfekt men i stort sett, menade han att det gått bra.

Valkommissionens ordförande tog sedan över. Även han började med att välkomna alla dignitärer. Något som alltid sker och i snitt tar 5-10 minuter. Det hör till protokollet.

Även om ANC är det i särklass största och fortfarande dominerande partiet är det ändå valets klara förlorare.

Missnöje med president Jacob Zuma och de olika affärer han är iblandad i, får väl ses som den främsta förklaringen. Men detta är bara toppen på ett isberg. Många ANC-politiker har skott sig och inte insett att de är valda av folket för att tjäna folket.

DA är vinnare. De hade redan makten i Kapstaden. Där har de egen majoritet. Nu blir de största parti även i Tshwane (Pretoria) och Nelson Mandela Bay (Port Elizabeth). ANC tog hem de andra storstäderna. Men i Johannesburg har de inte egen majoritet. (Johannesburg är dessutom inte färdigräknat). Där ligger DA inte så långt efter. I Ekurhuleni (East Rand) har ANC inte heller egen majoritet men avståndet där till DA är stort.

Detta innebär att DA måste ha stöd av andra partier i två storstäder. ANC måste också söka stöd från andra partier i två storstäder.

Detta innebär att EFF kan få en vågmästarroll. Det återstår att se om de vill samarbeta med DA, som fortfarande har en stämpel som ”vitt” parti. Även om deras ledare är svart, tror många andra svarta att agendan för detta liberala parti är att ge de vita jordägarna och företagarna möjlighet att fortsätta dominera i Sydafrika.

Kanske ändå den största vinnaren är Sydafrikas folk och det demokratiska systemet. Valet verkar, så vitt jag kan se, ha genomförts fritt och rättvist. De folkvalda måste nu samarbeta på många platser och söka partiöverskridande lösningar.

Dessutom har folket visat att de kan rösta bort de politiker som inte sköter sig. Det bådar gott inför framtiden.

Många hade räknat ut Sydafrika och hade bara lyssnat på alla rapporter om vanstyre och korruption. Det är många gånger sanna skildringar men bara delar av helheten. Det vi nu sett är en bild av det sydafrikanska folket. På dem har jag aldrig tvivlat. Under så lång tid har människor kämpat för rättvisa och det engagemanget finns fortfarande starkt. Låt oss be och hoppas att ledarna hör!

Valen i Sydafrika inte avgjorda än

I min förra bloggpost skrev jag att det såg ut som om DA skulle ta hem segern i storstäderna. Det visar sig, tror jag, vara en sanning med viss modifikation.

Jag följer den rapportering som News24 har på sin hemsida. I nuläget är över 90 % av alla val-stationer räknade. Det jag skriver nu grundar sig på denna information.

Först och främst är det viktigt att komma ihåg att det rör sig om många val. Lokala val. Det råder ju ingen tvekan om att ANC är ifrågasatt nationellt och inte minst att president Jacob Gedleyihlekisa Zuma är det. Men det hindrar ju inte att ANC lokalt visar sig från en helt annan sida. Därför är det inte så märkligt att resultaten ser väldigt olika ut.

Nationellt har ANC just nu fått drygt 54 % av rösterna vilket är mer än dubbelt så mycket som DA med sina dryga 26 %.

Så här ser det ut i de största storstadsdistrikten (Metropolitan District):

Buffalo City (East London) ANC 59 % DA 23 %

Cape Town DA 67 % ANC 23 %

Ekurhuleni (Midrand) ANC 47 % DA 35 % 

Ethekwini (Durban) ANC 55 % DA 30 %

Johannesburg ANC 41,33 % DA 41,20 %

Mangaung (Bloemfontein) ANC 55 % DA 26 %

Nelson Mandela Bay (Port Elisabeth) DA 46 % ANC 41 %

Tshwane (Pretoria) DA 43 % ANC 41 %

I Johannesburg är det alltså fortfarande oerhört jämnt. Det är Sydafrikas i särklass största stad.

ANC är ju det största partiet i Sydafrikansk politik. Ibland har det beskrivits som ett parti liknande det socialdemokratiska. Under tiden som befrielserörelse (ANC grundades 1912) var det stundtals betydligt längre till vänster, med starkt stöd från Sovjetunionen. Ledande företrädare som Oliver Tambo drog dock alltid en skarp gräns mot kommunismen.

DA har sina rötter i Progressive Party, som länge leddes av Helen Suzman. Det var under lång tid det enda parti i det vita Sydafrika, som motsatte sig apartheid. Det har inte varit lätt för DA att tvätta bort stämpeln av att vara ett parti för de vita. Den som verkligen gav partiet en skjuts framåt var deras förra ledare Helen Zille. Men det är nog i och med valet av Mmusi Maimane som partiledare förra året, som partiet på allvar kommit att bli ett alternativ. Det är viktigt att komma ihåg att DA är ett liberalt parti.

Det tredje största partiet är EFF, som leds av Julius Malema. Det beskrivs ofta som ett populistiskt vänsterparti. Deras åsikter är radikala. Många svarta sydafrikaner gillar deras stil. De har högljutt protesterat mot presidenten i parlamentet och flera gånger blivit uppmanade att lämna kammaren, eller t o m blivit bortförda av vakter. Jag tror inte att Malema är den som ska leda Sydafrika. Och uppenbarligen har de inte lyckats så bra i kommunerna. De har fått nästan 8 % av rösterna totalt men har inte blivit störst i en enda kommun.

Mail and Guardian tror dock att EFF är valets vinnare. I de fall ANC eller DA inte har egen majoritet kommer EFF att få en vågmästarroll. Kingmaker, på engelska. Kanske blir det så.

Det behövs däremot inte för IFP, som är ett nationalistiskt parti med sin bas i KwaZulu. Totalt har de hittills fått 4,51 % men är största parti i 6-7 kommuner. Enbart i KwaZulu. Deras ledare är nestorn i Sydafrikas politik, Prins Mangosuthu Buthelezi. Han är 88 år och en riktig överlevare.

Sedan finns det ett litet, relativt okänt parti, som heter Independent Civic Organisation of South Africa (ICOSA). Det grundades av Truman Prince, som uteslöts ur ANC. De styr i en kommun. Nationellt har de bara 0,12 % av rösterna.

En del andra partier, som har mandat i parlamentet, som t ex Cope, VF+, UDM, ACDP, är inte största parti i någon kommun och har under 1 % totalt sett.

DA har styrt i Kapstaden under en längre tid. Att de nu tar ledningen i åtminstone två andra stora städer – kanske tre – är betydelsefullt. Dels måste de verkligen prestera något om de ska få förnyat förtroende där. Dels måste ANC i de andra storstäderna ta itu med vanstyre och brist på resultat. Hur det än går kommer valresultaten från dessa lokalval bli vitaliserande i den sydafrikanska politiken. Hur det går 2019 i de nationella valen blir mycket intressant.

Det roligast jag sett i mitt flöde är följande kommentar:

Dear ANC

It looks like Jesus is on his way back, isn’t it?

Bakgrunden är att Zuma vid otaliga tillfällen, senast i denna valrörelse, upprepat att ANC ska regera till Jesu återkomst. Se t ex denna länk.

Valen i Sydafrika inte avgjorda än

I min förra bloggpost skrev jag att det såg ut som om DA skulle ta hem segern i storstäderna. Det visar sig, tror jag, vara en sanning med viss modifikation.

Jag följer den rapportering som News24 har på sin hemsida. I nuläget är över 90 % av alla val-stationer räknade. Det jag skriver nu grundar sig på denna information.

Först och främst är det viktigt att komma ihåg att det rör sig om många val. Lokala val. Det råder ju ingen tvekan om att ANC är ifrågasatt nationellt och inte minst att president Jacob Gedleyihlekisa Zuma är det. Men det hindrar ju inte att ANC lokalt visar sig från en helt annan sida. Därför är det inte så märkligt att resultaten ser väldigt olika ut.

Nationellt har ANC just nu fått drygt 54 % av rösterna vilket är mer än dubbelt så mycket som DA med sina dryga 26 %.

Så här ser det ut i de största storstadsdistrikten (Metropolitan District):

Buffalo City (East London) ANC 59 % DA 23 %

Cape Town DA 67 % ANC 23 %

Ekurhuleni (Midrand) ANC 47 % DA 35 % 

Ethekwini (Durban) ANC 55 % DA 30 %

Johannesburg ANC 41,33 % DA 41,20 %

Mangaung (Bloemfontein) ANC 55 % DA 26 %

Nelson Mandela Bay (Port Elisabeth) DA 46 % ANC 41 %

Tshwane (Pretoria) DA 43 % ANC 41 %

I Johannesburg är det alltså fortfarande oerhört jämnt. Det är Sydafrikas i särklass största stad.

ANC är ju det största partiet i Sydafrikansk politik. Ibland har det beskrivits som ett parti liknande det socialdemokratiska. Under tiden som befrielserörelse (ANC grundades 1912) var det stundtals betydligt längre till vänster, med starkt stöd från Sovjetunionen. Ledande företrädare som Oliver Tambo drog dock alltid en skarp gräns mot kommunismen.

DA har sina rötter i Progressive Party, som länge leddes av Helen Suzman. Det var under lång tid det enda parti i det vita Sydafrika, som motsatte sig apartheid. Det har inte varit lätt för DA att tvätta bort stämpeln av att vara ett parti för de vita. Den som verkligen gav partiet en skjuts framåt var deras förra ledare Helen Zille. Men det är nog i och med valet av Mmusi Maimane som partiledare förra året, som partiet på allvar kommit att bli ett alternativ. Det är viktigt att komma ihåg att DA är ett liberalt parti.

Det tredje största partiet är EFF, som leds av Julius Malema. Det beskrivs ofta som ett populistiskt vänsterparti. Deras åsikter är radikala. Många svarta sydafrikaner gillar deras stil. De har högljutt protesterat mot presidenten i parlamentet och flera gånger blivit uppmanade att lämna kammaren, eller t o m blivit bortförda av vakter. Jag tror inte att Malema är den som ska leda Sydafrika. Och uppenbarligen har de inte lyckats så bra i kommunerna. De har fått nästan 8 % av rösterna totalt men har inte blivit störst i en enda kommun.

Det har däremot IFP, som är ett nationalistiskt parti med sin bas i KwaZulu. Totalt har de hittills fått 4,51 % men är största parti i 6-7 kommuner. Enbart i KwaZulu. Deras ledare är nestorn i Sydafrikas politik, Prins Mangosuthu Buthelezi. Han är 88 år och en riktig överlevare.

Sedan finns det ett litet, relativt okänt parti, som heter Independent Civic Organisation of South Africa (ICOSA). Det grundades av Truman Prince, som uteslöts ur ANC. De styr i en kommun. Nationellt har de bara 0,12 % av rösterna.

En del andra partier, som har mandat i parlamentet, som t ex Cope, VF+, UDM, ACDP, är inte största parti i någon kommun och har under 1 % totalt sett.

DA har styrt i Kapstaden under en längre tid. Att de nu tar ledningen i åtminstone två andra stora städer – kanske tre – är betydelsefullt. Dels måste de verkligen prestera något om de ska få förnyat förtroende där. Dels måste ANC i de andra storstäderna ta itu med vanstyre och brist på resultat. Hur det än går kommer valresultaten från dessa lokalval bli vitaliserande i den sydafrikanska politiken. Hur det går 2019 i de nationella valen blir mycket intressant.

Det roligast jag sett i mitt flöde är följande kommentar:

Dear ANC

It looks like Jesus is on his way back, isn’t it?

Bakgrunden är att Zuma vid otaliga tillfällen, senast i denna valrörelse, upprepat att ANC ska regera till Jesu återkomst. Se t ex denna länk.

Trendbrott i Sydafrika

Detta är möjligen en för tidig slutsats. I Johannesburg har ca: 20 % av rösterna räknats och i Tshwane (Pretoria) ca: 30 %. Men i nuläget leder DA över ANC i båda dessa viktiga städer.

Förklaringen är möjligen att den svarta, växande, unga, välutbildade medelklassen har tröttnat på Jacob Zuma och hans gelikar. I Mmusi Maimane, född 1980, ser de ett tydligt alternativ. 

ANC kommer säkert att få över 50% av rösterna nationellt. Men det ser ut som om DA kommer att ta hem segern i merparten av storstäder. Självklart i Kapstaden, där de redan haft majoritet. Men kanske även i eThekwini (Durban). I så fall är något betydande på väg att hända i Sydafrika.

Frågan är om DA kan kasta av sig sin historia av att vara ett vitt parti, för de vita. Frågan är också om de har en fördelningspolitik som kommer att fungera. Det är inte självklart att de fattiga i Kapstadens ytterområden och kåkstäder har sett någon förbättring sedan DA fick makten där.

För demokratin är det med all sannolikhet en viktig sak att ANC dominans bryts.

Diagrammet nedan är färskvara från News24.

Pivotal election in South Africa

Local elections will take place in South Africa tomorrow. Important! From the news I get and from reactions in social media I draw the conclusion that the largest political party, the African National Conference (ANC), is facing a major challenge. The Democratic Alliance (DA) is the second largest party and it seems as if they stand a chance to win in a number of important cities. The third biggest party, the Economic Freedom Fighters (EFF) is not close to majority in any metropolitan area, as far as I can see.

In connection with the national elections two years ago I listened to the vice chancellor of the University of the Witwatersrand in Johannesburg, Adam Habib. He then said that he thought the DA had come to a plateau. A new political space in South Africa would rather open up to the left of the ANC, not to the right. It seems as if he was wrong. I wrote about this on my blog 10 may 2014.

ANC stalwarts continue to question the party. According to News24 the former president of the republic, Kgalema Motlanthe, has said:

It may be possible at some point to salvage the ANC from this race to the bottom. But it is also equally possible that the ANC may so thoroughly discredit itself that there may be nothing to salvage …

Motlanthe was the deputy president of Mbeki and stepped in as President between Mbeki and Zuma.

I would have hoped for a strong alternative like Cope to play the role that it seems that the DA will do now.

The question is if the EFF will grow stronger. According to IOLNews Julius Malema and other party leaders have visited Mbeki in his home and they asked Mbeki to vote for the EFF. It is of course a normal thing. Local politicians visit homes in order to get votes. The local ward councillor this time asked the leader, Malema, for help. 

Does this mean that the ANC and the DA will become almost similar in size
in the future? It seems to be the case in the large cities but the situation is
different in the rural areas.

eNCA shows some charts based on different opinion polls. It is interesting to see how close the DA is in some metros. But we have to bear in mind that these are only pre-election polls.

Church leaders, like the Anglican Archbishop Thabo Makgoba, engages in the election through The Electoral Code of Conduct Observer Commission (ECCOC). They play a crucial role. Hopefully the elections will be free and fair. This is my prayer. 

ELCSA slams Nkandla report

As media has reported already last week, for instance the Mail and Guardian, the Police Minister of South Africa has filed a report on Nkandla, where he concludes that President Zuma does not need to pay back any money. All upgrades were necessary, says Police Minister Nathi Nhleko.

Now our Lutheran Church, ELCSA, has issues a statement. It reads:

The Evangelical Lutheran Church in Southern Africa (ELCSA) in her 130th Church Council sitting dated 1st – 3rd June 2015 would like to add its voice in condemnation of the defensive stance as reflected in the Police Minister Nathi Nhleko’s Nkandla Report that absolved President Jacob Zuma from repaying any money for the security upgrade to his home.

We slam Nhleko’s report which contradicts the findings of Public Protector Thuli Madonsela and we want to categorically state that it is shocking and a grave mockery of justice. Failure of the President and the relevant ministers to own up to the unjustifiably high costs of the upgrades damages the moral integrity of the whole governing system.

As states by the SACC we believe that the review of the Public Protector’s report should have been conducted by a competent independent body or arm of government and not by a minister who serves the whim of the Office being investigated.

As a Church we also appeal to all citizens to unite across political, social, economic and religious persuasions to hold all of us who are in positions or influence accountable.

“We will continue to pray for the government to be directed in the ways of justice, honesty, peace and dignity for all”.

We can not sit back and condone that the Visitor’s Centre, the amphitheatre, the cattle kraal and chicken run and the swimming pool are security related. How the Minister has arrived at the conclusion leaves us with more questions than answers. Our view point does not discount the fact that we appreciate the need to protect the President and his family; however the costs incurred to date are exorbitant and have cause public outrage.

We urge the Minister and President Zuma to own up and take the citizens of this Country seriously by owning up and implement the recommendations of the Public Protector.

Bishop M M Ditlhale, Presiding Bishop

It is good. Maybe also brave. I see some signs that churches in South Africa are reclaiming a prophetic role. I welcome that.

Presently I attend a conference at the University of the Western Cape, where the Anglican Archbishop Thabo Makgoba also criticized the government. He said:

The ruling party fears a strong and united church.

He also asked, which I found surprising:

When do we as an ecumenical church withdraw our moral support of a democratically elected government?

Also the South African Council of Churches has spoken out an blasted President Zumas behaviour in parliament:

We are gravely concerned about the failure of the president and the relevant ministers to accept moral and political responsibility in relation to the unjustifiably high costs of the upgrades

SACC's Preseident, Siwa, said in the statement, according to ENCA.

State-sponsored xenophobia?

'Fiela' is a seTswana and seSotho word which means 'to sweep'. I remember a song from Bloemfontein. A song sung in the context of a wedding. It is the women who sing it when the bride is supposed to sweep the house of the in-laws:

Fiela fiela fiela ngwanyana
fiela ngwanyana
o se jele matlakaleng

The meaning is:

Sweep, sweep, sweep, girl
Sweep, girl
Don't eat in a dirty home

South African authorities have launched ‘operation Fiela’. It has nothing to do with weddings. Its purpose is to find criminal elements. More especially criminal elements, who are not South African citizens.

It is rather contradictory. It has been said, that this operation is done to combat xenophobia. But migrants are the target of the operation. Yes, criminal migrants. But still.

The police force is trying to fight a battle on two fronts. They are still dealing with xenophobia and say on their website:

South Africans are encouraged not to make comments that incite violence against foreign nationals. “Our intelligence services continue to monitor cyberspace for comments that incite violence against foreign nationals. People making such comments must know we are coming for them …

But one can also read that:

Operation Fiela, which means “to sweep clean”, continues to enjoy great support from the public who have come forward with information about areas where crime is prevalent.

So far the operation has resulted in 889 arrests country wide. 745 people have been arrested for not having proper documentation, which means they have been in the country illegally.

The Telegraph writes about police raiding the Central Methodist Church in Johannesburg, which has been, for many years, a sanctuary for refugees. I know that Church authorities have wanted to clear the premises from people living there, because they owe the municipality a lot of money, but so far people have not moved. The question now is if the Church has asked the police to come.

Riot police and soldiers bristling with weapons burst into the Central Methodist Church in Johannesburg on Friday at 4am, where an estimated 1,000 foreigners, many of them seeking political asylum from Robert Mugabe's Zimbabwe, live.

It often happens early in the morning and with more force than necessary. Hence there are also critical voices:

Police raids accused of being ‘state-sponsored xenophobia’

This is what Times Live write.

The Mail and Guardian describes the President as ‘gatvol’ which is Afrikaans and means 'fed-up' and 'upset'. 

At the same time President Zuma sends his envoy, Minister Jeff Radebe, to Burundi, to ask President Nkurunzinza not to stand for a third term in the upcoming presidential elections. According to SABC.

When I listen to the news I understand that these issues belong together. Zuma wants other African leaders to solve improve, so that South Africa don’t getso many refugees.

So, how about Zuma himself? This weekend the DA is electing a new leader after Helen Zille. ENCA reports

34-year-old DA parliamentary Mmusi Maimane and former federal chairperson Wilmot James will battle it out for the position of Democratic Alliance leader.

Both candidates are the first black leaders to run for DA candidacy

Very few write about the gender aspect. Zille has been the opposition leader. Will South Africa go back to an all-male business?

Nevertheless it is probably good news that the DA gets a black leader. I miss Lindiwe Mazibuko, who was the DA group leader in parliament.

She was named South Africas most influential women in 2012. According to SA History Online.

As always, South Africa is an exciting place.

Idag tänker jag på Tomas

Syster Sphiwe Khumalo är präst och nunna. Ofta kommer de tre systrarna
från Kenosis med ett antal barn från barnhemmet till gudstjänsten i Eastwood.

Det handlade mycket om Tomas i dagens gudstjänst. Vi lyssnade till Joh 20:19-35 och där beskrivs hur Tomas får se den uppståndne Jesus. (I Svenska kyrkan läses istället en del av kapitel 21, där Tomas också förekommer). Tomas brukar kallas för 'tvivlaren' men i bibeln benämns han aldrig så. Han kallas 'tvillingen'.

Ofta tänker jag på en konfirmand, som helt självmant kallade honom 'Tomas tänkaren'.

Att Tomas tvivlar, förstår vi av rubriken, som ju inte står med i den egentliga bibeltexten och av det Jesus säger:

Tvivla inte.

Men jag vill ändå försöka borra lite djupare i Tomas person och agerande. Inte minst i detta med den kroppslighet, som Tomas uttrycker. Han vill inte bara se och höra. Tomas vill beröra. Och det han vill beröra är det svåra - lidandet. Han vill helt enkelt sticka sitt finger och sin hand i de sår Jesus har efter korsfästelsen. Under hela kristendomens historia har människor funnit tröst i denna kroppslighet, som ibland kallats för 'sårmystik'. Carl Olof Rosenius, viktig i grundandet av EFS, skrev 1847 psalmen: 'Var jag går i skogar, berg och dalar' och där finns motivet tydligt:

När på Tomas Segerfursten tänker,ser att tyngd och tvivlande han går,skyndar han och honom nåden skänkeratt få se och röra vid hans sår.

Ingrid Thompson läser evangeliet från mittgången.

Det var spännande i vår gudstjänst i Eastwood idag. I bänkarna fanns fyra präster men det var Ingrid Thompson som ledde gudstjänsten och predikade. Hon predikade mycket kort och inbjöd sedan den som ville att komma fram att göra det och dela tankar kring vad uppståndelsen betyder i deras liv. Vilket bra grepp. Det blev sex korta vittnesbörd och jag insåg att de alla berörde svåra delar av livet och hur förändring skett och nytt liv brutit fram. Det handlade t ex om droger, trafikolyckor, sjukhus, benbrott.

Då blev jag inspirerad och gick, som den sjunde personen, fram. Jag berättade hur Tomas personlighet och agerande gripit mig. Han behöver – för att förstå uppståndelsens verklighet – knyta an till lidandet och smärtan.

En välidgt påtaglig smärta upplevde Mrs Prince, som bröt armen just före påsk
och nu vittnade om hur glad hon var att återigen få fira gudstjänst med sin församling.

Det jag tänker särskilt på i dagens Sydafrika är två saker. Det ena är de attacker som sker mot alla migranter i landet. Det andra är attackerna mot alla statyer. Det senare är ju ett mindre problem. Statyer har inga känslor. Men både främlingsfientligheten och attackerna mot statyerna är symptom på något djupare.

Sydafrika är känt för sin försoningsprocess. Det som skedde efter 1994 var inget mindre än ett mirakel. Personer som Mandela och Tutu var, och i Tutu’s fall är, enastående. Men försoning är en färskvara. Den måste varje generation upptäcka på nytt. I varje sammanhang behöver processen födas fram på nytt. Egentligen måste varje enskild individ få möjlighet till försoning, i sin egen takt och på sitt eget sätt.

Detta har jag lärt mig av Tomas och av min trossyskon i Eastwood.

Till och med aggression måste få en plats i varje försoningsprocess. Helst utan att människoliv går till spillo. Därför var jag inte förvånad när ett videoklipp med Khalid Abdul Muhammad dök upp i mitt flöde på facebook. Den som delade klippet är präst och lärarkollega till mig.

Khalid Abdul Muhammad levde 1947-2001 och var en svart aktivist i USA. Han var en av ledarna i 'the Nation of Islam' (NOI), som är en radikal och starkt ifrågasatt rörelse, grundad 1930. Khalid Abdul Muhammad uttryckte sig ofta så tillspetsat att han t o m blev avsatt inom NOI. Ändå – eller på grund av detta – hade han ett stort stöd bland stora grupper av svarta.

På videon – länken kommer här – hörs han bland annat säga om Mandela:

No man walks out of prison after 27 years and becomes the President, unless there's a script and a plan behind the scene to remove the economic sanctions from whites in South Africa, but no real plan for redistribution of the wealth.

Det är inte så konstigt att detta klipp dyker upp just nu. Den yngre generationen i Sydafrika måste få ifrågasätta Mandela och försoningsprocessen. Jag hoppas att de kommer fram till att försoning ändå är bättre – för alla – än hat och hämnd. Men jag hoppas också, att de många vita ungdomar, som fortfarande har en priviligerad ställning, förstår det och inser att Sydafrika måste bli mer rättvist. Självklart behöver även den växande skaran svarta, rika förstå detta.

Frågan måste ställas, hur länge de fattiga ska behöva vänta. Hur ofta läggs inte kravet över från oss priviligierade, på de mindre priviligierade, att de ska vara försonliga. Varför ska de det? Har Afrikas fattiga tjänat något på det?

När Robert Mugabe besökte Sydafrika i veckan, slogs jag av hur populär han är. Det var hans andra statsbesök i Sydafrika. Jag betraktar Mugabe som en diktator. Det jag skriver om här, är hur många människor i Sydafrika ser på honom. Han är minst sagt populär. Det är dock ingen överdrift att påstå att han inte är så mycket för Sydafrikas försoningsprocess. Yahoo! News återger vad som hände när han var i Soweto. Han gick emot en grupp journalister, då han plötsligt vände på klacken och sa:

I don't want to see a white man.

Tydligen hade han sett ett vitt ansikte bland reportrarna.

Paradoxalt nog är den övervägande delen av de migranter som finns i Sydafrika från Zimbabwe. Men om detta pratade inte Zuma och Mugabe, enligt IOLNews, som citerar Ellinor Sisulu, som var gift med förre talmannen i parlamentet, Max Sisulu. Ellinor Sisula sa om de två presidenterna:

They sit on a table and there’s lumps of s*** on the table. The s*** is xenophobia and it’s stinking there, but they will look elsewhere to put the blame and say kukhona okunukayo (something stinks), open the windows. They don’t deal with the s***. They talk about things which have no relevance to the people ...

Så var det nog. Trots att de fattigaste av fattiga jublar över Mugabe (och ofta även över Zuma) står deras intressen inte alltid högt upp på agendan för presidenterna.

Även frågan om statyer kom upp vid statsbesöket. Där får jag ändå säga att Mugabe var humoristisk, citerad igen av IOLNews:

We in Zimbabwe had forgotten about Cecil Rhodes until South Africa said it has his statue in Cape Town, where he was the minister of the Cape and mischievously wanted to also take control of Zimbabwe ...

Och han fortsatte:

We have his corpse, you can keep his statue ...

Det är ju så att John Cecil Rhodes är begravd i Matopa Hills, utanför Bulawayo i Zimbabwe. Enligt eget önskemål. Det har ifrågasatts om graven ska få vara kvar. Mugabe igen:

I don’t know what you want us to do with him…do you think we should dig him up? …but perhaps his spirit may rise again. We have decided to keep him down there ...

Om sanning ska fram, är det en stor turistattraktion och inbringar dollars till statskassan.

Som kristna är vi dock inte instresserade av statyer eller personer i gravar. Vi firar i påsktiden en person som inte finns kvar i graven. Vi möter inte Jesus som staty utan som en levande frälsare och befriare.

Trots uppståndelsens seger är Jesus dock sårmärkt. I dessa sår ryms världens fattiga och alla de som lever i utsatthet. Med denna bloggpost har jag velat uppehålla mig i detta såriga 'space' och tror att det är där vi som kyrka behöver finnas. För det är där som uppståndelsen sker och försoningen förankras.

SOPA

I Sydafrika har parlamentet och de olika provinsparlamenten nu öppnat (eller håller på att öppnas) efter sommarlovet. Den 12 februari höll president Zuma sin 'State of the Nation Address' (SONA) i parlamentet, vilket jag bloggat om. Det blev nämligen närmast cirkus, eftersom delar av oppositionen protesterade och fördes ut av vakter och poliser, vilket gjorde att även andra delar av oppositionen lämnade kammaren. Om detta har jag redan bloggat.

Jag tror inte att
Mchunu är en sopa.

Efter detta är det dags för de nio olika provinserna att ha liknande tillställningar. Nu har turen kommit till KwaZulu-Natal. Det kallas i detta fall 'State of the Province Address'. Förkortningen blir följdaktligen SOPA. Det gör ju inte så mycket på engelska men när vi i morse såg affishen med provinsens Premier (ung. Guvernör eller landshövding) Senzo Mchunu, hade vi svårt att hålla oss för skratt. Jag har dock absolut ingen anledning att tro att han är en sopa. 

Mitt tips är dock att det går betydligt lugnare till på provinsnivå. Oron i Sydafrikas parlament beror mycket på missnöje med president Zuma och hans ledarstil. När Sydafrikas finansminister, Nhlanhla Nene, höll sitt budgettal igår, var det, såvitt jag förstår, lugnt. Idag får han väldigt många lovord för sitt arbete.

Fortfarande en ung demokrati

Det är nästan aldrig sövande att titta på en sydafrikansk nyhetssänding. Kvällens SABC3-nyheter var inget undantag. Flera av nyheterna har direkt att göra med mänskliga rättigheter och Sydafrika som en demokratisk stat. Några andra inte.

Huvudnyheten var att oppositionspartierna lämnar den ad hoc kommitté som utreder om president Zuma otillbörligen tjänat pengar på uppgraderingen av säkerheten vid presidentens privata hem, Nkandla. Kommittén fortsätter dock sitt arbete. ANC har ju egen majoritet. Självklart är detta inte bra.

Enligt Mail and Guardian säger oppositionspartierna, som i denna fråga har gått samman, följande:

The opposition will not legitimise this blatant undermining of the Constitution for the protection of one man ...

Mitt tips är att en rad tjänstemän, som varit inblandade i upphandlingen, får gå. Zuma kommer att klara sig även ur denna soppa.

En annan nyhet, som har med Zuma att göra, är att han vid sitt besök hos Putin, gjorde upp om en affär kring kärnkraft. Så klart för att Sydafrikas energiproduktion domineras av kolkraft. Men kärnkraft, är det lösningen. Från Ryssland? Det diskuteras också om avtalet var förankrat ens i ANC. Även denna uppgift från Mail and Guardian.

BDLive berättar, liksom SABC3 att tre anställda inom Sydafrikas försvarsmakt (SANDF) får sina jobb tillbaka. De blev uppsagda p g a sin HIV-status. Självklart helt emot Sydafrikas konstitution. Mycket kan sägas om Sydafrika men rättsväsendet fungerar.

Winnie Madikizela Mandela firar idag sin 78-årsdag, berättade också TV-nyheterna. Så även The NewAge. Hon har en stark ställning i Sydafrika och president Zuma lovprisade henne för hennes insatser. Vilket jag håller med om. Hon var en av dem som fick betala ett oerhört högt pris i kampen. Mot slutet blev hon anklagad och även dömd för inblandning i mordet på en av medlemmarna i den livvakt hon omgav sig med, Mandela United football club. Hans namn var Stompie Moeketsie. Jag minns hur hon trotsade en gråtande Desmond Mpilo Tutu, när hon stod inför Sannings- och försoningskommissionen. Han ville att hon skulle erkänna sin delaktighet men hon vägrade.

För mig är detta ett exempel på att ingen människa är helt igenom ond eller god. Det goda Winnie Madikizela Mandela gjorde, ska dock inte förringas. Och någon form av straff fick hon. Även om jag tror att hon till slut kom lindrigt undan.

Det mest spektakulära inslaget på nyheterna var egentligen bara en kommentar i förbigående. Ett av två nyhetsnakare, skulle lämna över till ekonominytt, och undrade över bensinpriset. I sin kommentar sa han att en viss kyrka säkert skulle lyssna med intresse.

Bakgrunden kan man läsa mer om i IOL News. En pastor i Gauteng har tidigare uppmanat sina församlingsmedlemmar att äta gräs, uppger källan. Nu har han gått vidare till att be dem dricka bensin.

Jag vill helst inte tro att det är sant, men i ett youtubeklipp (länken kommer här) verkar det som att det stämmer. Pastor Lesego Daniel menar att han kan förvandla bensin till juice.

 

Pay back the money!

The Nkandla saga – Nkandlagate – continues! The most recent development is this. The Economic Freedom Fighters (EFF) disrupted the order of the Parliament's sitting on Thursday afternoon. It is difficult to describe, but the speaker had to close the sitting. Most of the members of parliament left the house and only EFF members remained, shouting:

Pay back the money!

The Public Protector, Thuli Madonsela, has again given the President critique. Read more in News24. This time for not responding to her demand that he has to pay back money to the state, for the Nkandla upgrade. So, in essence, the EFF is only underlining the view of the Public Protector. But the way in which they do it – well, what can I say? Rather look for yourselves. The link comes: here. 

According to Iol-news, the Communist Party leader, Blade Nzimande, says that the EFF is a “dangerous cancer”. It is not surprising! First the SACP is in alliance with the ANC. Second, the EFF is attracting voters, who are to be found to left of the ANC. More especially those who might sympathize with a communist party. I think the ANC and the Communist Party need to reconsider their support for the president and his spending of public money.

Old and new kids on the block

There were a number of new parties in the South African election. Two of these were the Agang SA and the EFF. My personal view is that Dr Ramphele could have made a huge contribution to the polical life. The party in fact failed to do what they set out to do. They only got one seat in the National Assembly and now they (just like Cope did after the previous election) are fighting over the leadership. News.iafrica.comhttp://news.iafrica.com/sa/944293.html writes:

It emerged last week that the party's chairperson Mike Tshishonga and Ramphele had registered conflicting fraud cases with the police to ascertain who opened an account for the party to receive a R200 000 refund from the Independent Electoral Commission.

A sad story.

The other ”new kid on the block” is of course the EFF and their Commander in Chief, Julius Malema. In his response to President Zuma after the State of Nation Address he really managed to stir the feelings of the house. A number of times other MP’s protested  - as far as I understand on silly points. For instance when Malema did not say ’honourable’ Cyril Ramaphosa.

The EFF has found a vacuum to the left of the ANC. To the right is only the DA and a number of very small parties. The question is whether the EFF will convince the masses. Malema and his gang are dressed in working clothes but are they really revolutionary? I doubt it. Malema’s speech was good, but will the party make a difference in the Parliament? Listen to the speech here. 

Another series of events are possibly even more interesting. Taking place outside the parliament. South Africa has just seen the end of the longest strike ever. The one in the platinum mines. Over five months. And the back drop is the Marikana massacre. (Malema also mentioned this in his speech. Claiming quite frankly that the ANC-led government murdered those mine workers.

I have written about this before. The old union for Mine workers (NUM) was not behind this strike but the new union, Amcu, was. They are not loyal to the ANC. I presume most of them vote for the EFF. NUM is part of COSATU. Which is in a tripartite alliance with the ANC and the SACP (the South African Communist Party). It has always been a mystery to me, how the Communist party can support a government which is definitely not communist.

When the strike in the platinum field ended it didn’t take long for another union to declare that they also will go on strike. This time it is the metal workers union (NUMSA). It is part of the COSATU but very critical to the tripartite alliance. They say they will form another election alliance. Will it be with the EFF? If so we are going to see major changes in the upcoming municipal elections in 2016.

Spoil your vote?

This is actually what former Deputy Health Minister, Nozizwe Madlala-Routledge, says in a TV-interview. Watch it here.

She and a number of other veteran leaders of the ANC are saying:

Sidikiwe! Vukani! Vote no!

It can be translated as

We are fed up! Wake up! Vote no!

As far I understand these leaders (including former Intelligence Minister Ronnie Kasrils) direct there critique both to the ANC and the DA, which is very good. The DA is the main opposition party and has the power in one of the nine provinces.

According to the Mail and Guardian Kasrils points out that there are differences between the mistakes of former presidents Mbeki and Mandela compared to Jacob Zuma. The predecessors were not motivated by personal greed or self-enrichment.

It could have been decisions of political misjudgments, but not greed. It's vastly different

So, literally Madlala-Roultedge encourage voters to spoil their votes. This means to go to the voting station and write

NO

on the ballot paper. Or to vote for a minority party. 

Tomorrow there are only three weeks left …

I still have not made up my mind.

At the same time I sit here with the ballot paper for the election to the European Parliament. My question is: Is it not time to wake up in Europe as well? Time to write:

NO

But still, I think I have a problem, because I agree with some of the journalists, who were present when Kasrils and Madlala-Routledge presented their initiative. One of them was the well-known Alistair Sparks who said that this would not change anything:

All it will do is lower the overall percentage given our proportional representation system. It won't be counted separately and it won't change the percentage of any party.

So, whether South Africa or the European Union, the best thing is probably to make an informed decision and vote for the party that is closest to one’s heart. And then, use other democratic tools between the elections. Democracy is like a flower. You cannot give it water only once every fourth or fifth year.

The SACC gets a new leadership

Some weeks ago I got the invitation to the Triennial Conference of the South African Council of Churches. I knew that it was coming, after having met the President of the SACC, Bishop Joe Seoka, when I was in Busan for the WCC Assembly in November last year. But I was not sure about the dates. It would have been great to be part of this occasion but unfortunately work kept me busy at the university.

A short background: The SACC has had severe problems the last few years. One could even discuss whether it still existed. My opinion is that, although the office had to close due to bankruptcy, and that the Triennial Conference should have met already in 2013, the Council has existed. The Council is first and foremost a fellowship of churches and other organisation. This very fellowship exists even if the organisation and office is experiencing a crisis.

The theme of the conference, which took place yesterday and today, was:

God of Life: Renew, Restore and Transform us for the service of your Kingdom. Isaiah. 43:19

It reflects the need for something dramatically new to happen. In order to accomplish this, the new leadership is:

President: Bishop Ziphozihle D. Siwa. (Presiding Bishop of the Methodist Church of Southern Africa. He preached at the funeral of Mandela. The sermon is here!)

Senior Vice President:  Dr Frank Chikane. (He was the General Secretary of the SACC 1987-1993, when he was head hunted to the Independent Electoral Commission (IEC) and after that to the Presidency of Thabo Mbeki. With him, I think the Council wants to get the organisation in order. The question is how people will regard his close links to the ANC. One student said spontaneously: “He is polluted!”)

Vice President: Father Michael Lapsley. (He is the founder of the Institute for Healing of Memories. Fr Lapsley is a staunch member of the ANC.)

So, will this new leadership be able to give the necessary renewal, restoration and transformation to the Council? Are they the three wise men, who will accomplish that? There is no doubt that they have experience. Time will show.

On a critical note I want to say two things:

1) Why only men?

2) Why three leaders with (as far as I understand) close links to the ruling party? (About Bishop Siwa I’m speaking under correction. He did preach at the Funeral of Mandela – the reason was of course that Mandela was a Methodist, not that Siwa belongs to the ANC. So I might be wrong!) But the other two are ANC members and highly respected. 

Interestingly enough, when I googled for this news (which I didn’t find on the web) I found something else instead. (I googled on SACC, Chikane and Lapsley.) I found an Eulogy by President Zuma which he gave at the funeral of the struggle veteran and former Member of Parliament, Sister Bernard Ncube. Zuma said, among other things:

South Africa produced exceptional men and women of the cloth who fulfilled Biblical scriptures through bravely using the church as a site of struggle to free the people they ministered to.

These leaders included church leaders like Dr Beyers Naude the founder of the Christian Institute, Archbishop Dennis Hurley, Archbishop Desmond Tutu, Dr Alan Boesak, Father Smangaliso Mkhatshwa and Father Albert Nolan and the Reverends Frank Chikane, Mcebisi Xundu, Michael Lapsley, and of course Sister Bernard Ncube.

The illustrious list also includes Father Trevor Huddlestone, who became a founder member and President of the British Anti-Apartheid Movement. He played a critical role in both the World Council of Churches and the SACC to ensure that the church adopted the programme to combat racism.

Both Chikane, Lapsley and the SACC are mentioned. Zuma also manages to mention at least one women: Sr Ncube (after all it was her funeral).

About Zuma it is also interesting to know that he, contrary to Mandela and Mbeki, has communicated more with charismatic and evangelical churches. Mandela and Mbeki supported the NRLF (The National Religious Leaders Forum) where the SACC was very active and so called mainline churches in majority. Zuma opted for something else and the National Interfaith Leadership Council (NILC) was formed. Those two bodies later merged into the National Interfaith Council of South Africa (NICSA). Instrumental in this process was Pastor Ray McCauley of the Rhema Bible Church.

Well, time will show what happens with the SACC. I pray that these three competent persons will be able to facilitate the process of getting the Council back on track.

If I were to add something I would like the whole Council to be restructured. Just like it happened with the Christian Council of South Africa (CCSA) in 1967-68, when it got new constitution and a new name. This organisation was only 31 years old. (It was formed in 1936). The SACC is 46 years old. To me it makes sense to restructure an ecumenical movement from time to time, because the ecumenical landscape changes. I hope the new leadership read the WCC document: “Together Towards Life: Mission and Evangelism in Changing Landscapes” closely. Especially the part called: “Mission from the margins”. The questions should be:

Who are on the margins in South Africa today?

How do we make sure that their voice is being listened to?

May God bless the SACC! South Africa needs it!

ANC - watch out!

Regarding the elections in 2014, my belief is that the ANC is in for a hard time. Mandela is no present and the field is now wide open for people to vote according to their own conscious. This I have written before and already I see a number of signs that this is happening.

Ahmed Kathrada, one of Mandela’s fellow prisoners at Robben Island, spoke at Mandela’s funeral. I have not heard much of his speech. SABC and SAFM, the major TV and Radio broadcasters, are very loyal to the Government. But Kathrada did have some very serious things to say about the state of affairs, although he did it in a diplomatic manner. Times Live reports:

But perhaps the most powerful moment of all came when Kathrada, his voice quavering with grief, spoke of the gratitude South Africa should have for its "chapter nine" institutions, which safeguard democracy. Among these institutions is the office of the public protector, headed by Thuli Madonsela, which has been investigating the irregular expenditure of more than R200-million on Zuma's Nkandla estate. This line was not in his original speech.

It would have been interesting to have seen the face of Zuma when Kathrada said that.

So, I was quite surprised when I watched SABC 3 news tonight and they covered the NUMSA congress and the speech that suspended Cosatu General Secretary Zwelinzima Vavi held. He was received as a hero according to City Press. Cosatu says that he is not even allowed addressing any member union of the Cosatu. The interesting thing was how long part of the speech that SABC covered. He got almost a minute. That is quite a lot on TV. Just to recap: NUMSA is the largest trade union in Cosatu. Cosatu forms a tripartite alliance together with the ANC and the SACP (South African Communist Party). Vavi is not one of Zumas supporters. Cosatu has suspended him since he had an extra marital affair with an employee. Some analysts believe this was a political suspension. There is a rift in Cosatu and the group that is loyal to Zuma saw a chance to get rid of Vavi.

NUMSA, which is the union for metalworkers, has also opinions about the massacre at Marikana. They believe that it was planned and they blame, amongst others, Cyril Ramaphosa, vice president of the ANC and by many seen as the successor of Zuma. NUMSA also wants the National police commissioner, Riah Phiyega, to be suspended. According to BDLive NUMSA also wants Zuma himself to resign.

Another sign that ANC might get it tougher in the future is the new coalition: the Collective for Democracy. Although one of the five parties that were part of the coalition, IFP, now says, according to the Mail and Guardian, they are not; it is still a remarkable thing. The other four are the African Christian Democratic Party, Cope, the Freedom Front Plus, and the United Christian Democratic Party.

Remarkable is that Freedom Front Plus is one of them. It is a party to the right with many Afrikaner voters. As I understand it, those parties will still compete as separate parties. They just cooperate in the election.

On top of this we have DA, the biggest opposition party, Agang with Mamphela Ramphele and of course the populistic EFF, Julius Malema’s party. I am a bit worried though, that the opposition is too divided. I guess the ANC will use this as an argument. But the bottom line as I see it, is that people now are more open to criticise the ANC.

Thuli Madonsela - Public Protector

Through radio, TV and web based newspapers I get a picture that South Africa has a very courageous Public Protector. Of course I am speaking under correction. I don’t have the in depth knowledge. Anyhow, she has managed to make some leaders in the ANC (the ruling party) nervous and I think that is an achievement in itself. Today, in Radio, I heard her speak out about the former minister Dina Pule, who was sacked by President Zuma in July. According to Madonsela she had lied to the parliament and should apologize. One can read about this in the EyewitnessNews.

But more interesting is the way she stands firm in relation to Nkandlagate. Some ANC leaders are accusing her for having leaked the report but she hits back and says that maybe the ministers, who got a pre-view of the report, have leaked it. News 24 has more.

Personally I think she is a great person. South Africa needs leaders like her. She is protecting South Africa from corruption. She is the Public Protector!

Journalistelev gav Jacob Zuma så han teg

Jag var inte där. Jag har bara läst om det i Mail and Guardian. Så här stod det att läsa igår:

President Jacob Zuma has told a group of students that South African media's reporting makes him want to leave the country at times.

Det är klart den naturliga kommentaren vore:

Så bra då! Gör det. 

Men nu är det knappast lösningen. Även om vi ofta tror det. Peta en person så blir allt bra. Men vi vet ju att det inte fungerar så. Några har ju röstat fram Zuma. Förändringen ligger i att samma väljare röstar fram en annan person, som är bättre lämpad att leda landet. T ex en person som inte skjuter budbäraren. 

Zuma talade till en grupp journaliststudenter från Tshwane [Pretoria] University of Technology som var på besök vid parlamentet i Kasptaden. Zuma fortsätter (fortfarande enligt Mail and Guardian): 

Who do you think in reality you serve when reporting: the interest of the public that you claim, as the media you stand for, or the interest of the owners and managers of the paper?

Artikeln beskriver hur Zuma ska ha sagt att media matar allmänheten med negativa berättelser om regeringens misslyckanden men misslyckas att berättar hur regeringen har

… turned the country around from the illegal apartheid system to a vibrant democracy.

Zuma berättar vidare att han på en resa i Mexico, för många år sedan, upptäckt det som kallas "patriotic reporting". Media rapporterar inte om kriminalitet, för de vill marknadsföra sitt land på ett positivt sätt. Journalister i Mexico lär, enligt Zuma, ha sagt:

We market Mexico and we cannot market Mexico negatively. We can't wash our dirty linen in public. Otherwise, if we said there was huge crime, people wouldn’t come to invest in this country.

Enligt Zuma har media inte fått något mandat att ifrågasätta regeringen:

I've argued with them [media – min anm] that they were never elected, we were elected and we can claim that we represent the people. They do say they represent the people.

Zuma fortsätter och skyller på att det är ägarna, som styr. De vill tjäna pengar till vilket pris som helst. (Och här tycker jag att Zuma har en poäng. Med rätta ska man vara mycket kritisk mot stora medie-koncerner. Men slutsatsen delar jag inte alls med Zuma – d v a att media ska sluta kritisera makthavare – tvärtom!)

Två studenter ska ha kommenterat presidentens tal. Jag tycker den andra kommentaren var lysande:

We must just learn to live with this love-hate relationship [between the media and government]. We don't create the news, we report the news ….

Mer sådant! Ska det vara så svårt för makthavare att förstå och acceptera detta?