Showing posts with label 1917 års bibelöversättning. Show all posts
Showing posts with label 1917 års bibelöversättning. Show all posts

Wednesday, 1 January 2025

Flera bibelöversättningar samtidigt

En av de vanligaste frågorna jag får som generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet är varför det behövs en ny översättning av Nya testamentet redan. Då tänker ofta frågeställaren på att det bara har gått 25 år sedan Bibel 2000 kom. I själva verket är Nya testamentet i Bibel 2000 den översättning som på sin tid kallades NT 81. Med andra ord kommer översättningen av Nya testamentet i Bibel 2000 vara 45 år gammal när NT 2026 är klart. En relativt normal tid mellan olika översättningar i nutiden. Troligen kommer dock Bibel 2000 och NT 2026 användas parallellt under överskådlig tid. Dessutom finns ju flera andra bibelöversättningar som används i Sverige.

Idag firade hustrun och jag högmässa i Uppsala domkyrka. För Nyårsdagen finns det en speciell psaltarpsalm i Den svenska evangelieboken (som det gör för alla sön- och helgdagar). Idag fick vi höra Psalm 121 framföras vid två tillfällen.

Dels som växelsång mellan kör och församling mellan två av textläsningarna. Texten fanns i Sv ps 669. Dels sjöng kören samma psaltarpsalm efter predikan, i tonsättning av Otto Olsson. (Kyriosa i sammanhanget var att en av kyrkvärdarna dirigerade kören – det ser man inte så ofta. Kanske beror det på att kyrkvärden heter Stefan Parkman och är seniorprofessor i kördirigering vid Uppsala universitet).

Det är i sig inget märkligt att samma bibeltext förekommer flera gånger i en gudstjänst. Det som jag fäste mig vid denna gång var att den förekom i två olika översättningar och att ingen av dem var från Bibel 2000. Såhär lyder texten enligt Bibel 2000

Psalm 121

1 En vallfartssång.

Jag ser upp emot bergen:

varifrån skall jag få hjälp?

2 Hjälpen kommer från Herren,

som har gjort himmel och jord.

3 Han låter inte din fot slinta,

han vakar ständigt över dina steg.

4 Han sover aldrig, han vakar ständigt,

han som beskyddar Israel.

5 Herren bevarar dig,

i hans skugga får du vandra,

han går vid din sida.

6 Solen skall inte skada dig om dagen,

inte månen om natten.

7 Herren bevarar dig från allt ont,

från allt som hotar ditt liv.

8 Herren skall bevara dig

i livets alla skiften,

nu och för evigt.

Den text som kören sjöng i tonsättning av Otto Olsson - där vissa verser saknas - gick såhär:

Jag lyfter mina ögon upp till bergen,

varifrån  min hjälp kommer.

2 Min hjälp kommer från Herren,

som har skapat himmel och jord.

3 Han låte din fot ej slinta, och den,

som dig bevarar, slumre icke!

4 -

5 Herren är den som dig bevarar,

Herren är ditt beskärm, 

ja Herren är ditt beskärm. 

6 -

7 -

8 Herren bevare din utgång och din ingång

ifrån nu och till evig tid. Amen.

Otto Olsson tog sig friheten att stryka vissa verser och stuvade om i andra. Jag fascineras av att han har så många konjunktivformer. "låte", "slumre", "bevare". 

Enligt Sv ps 669 däremot lyder texten såhär:

1 Jag ser upp emot bergen:

varifrån skall jag få hjälp?

2 Min hjälp kommer från Herren,

som har skapat himmel och jord.

3 Han låter inte din fot slinta,

han vakar ständigt över dina steg.

4 Han som beskyddar Israel,

Han vakar ständigt, han slumrar inte.

5 Herren bevarar dig,

i hans skugga får du vandra,

han går vid din sida.

6 Solen skall inte skada dig om dagen,

inte månen om natten.

7 Herren bevarar dig från allt ont,

från allt som hotar ditt liv.

8 Herren skall alltid bevara dig,

När du går och när du kommer,

nu och för evigt.

Denna översättning vet jag ärligt talat inte varifrån den kommer. Ett tag trodde jag det var Bibelkommissionens version från 1995 men det verkar inte. Inte heller Svenska Bibelsällskapets varsamma språkliga revision av 1917 års översättning som kom 1982. Det vore spännande att höra om någon läsare av denna bloggpost kan upplysa mig. Tonsättaren till växelsången heter Roland Forsberg. Kanske gjorde han smärre justeringar för att det skulle bli enklare att sjunga.

Men det som är min poäng just nu är att två olika översättningar lever parallellt i gudstjänsten i Svenska kyrkan. Till och med i årets första högmässa i Uppsala domkyrka som leds av Svenska kyrkans ärkebiskop. Och märk väl: ingen av dessa översättningar kom från 1917 års översättning eller från Bibel 2000.

Saturday, 16 October 2021

På vandring

Idag har jag vandrat tillsammans med en studentkamrat, en god vän till henne och så min yngsta dotter. För över en månad sedan kom jag på idén att dels göra en pilgrimsvandring, som en lokal del av Pilgrims walk for future, dels för att passera några platser som går att koppla till bibelöversättning. Jag har skrivit om detta i en tidigare bloggpost. Min vision är att framöver erbjuda en stadspromenad med Bibeln som tema. I denna bloggpost delar jag något av det som handlade om just Bibeln, för själva vandringen handlade mest om att vara ute i naturen och njuta. 

Genom åren har Bibeln översatts många gånger. Även till svenska finns otaliga översättningar. Endast några av dessa räknas som officiella. (Två av dem är kursiverade, eftersom de endast var reviderade utgåvor av Bibeln från 1541.).

Gustav Vasas bibel (1541)

Gustav II Adolfs bibel (1618)

Karl XII:s bibel (1703)

1917 års kyrkobibel

Bibel 2000 (med NT 81)

Vi började i Uppsala domkyrka med morgonbön klockan 9. Den ägde rum i Vasakoret. Där finns en väggmålning som föreställer Gustav Vasa när han tar emot 1541 års Bibel av bröderna Olaus och Laurentius Petri. Det sägs att Laurentius Petri, som var ärkebiskop, stod för översättningen och att den skedde mellan 1531 och 1541. Nya testamentet hade ju kommit redan 1526. För att finansiera översättningen användes medel från en ärkedjäknetjänst, som dragits in. Men varje sockenkyrka fick också bidra med en tunna korn. Den kallades Bibeltunnan. J G Sandberg heter konstnären och motivet gavs ut på frimärke 1941, när översättningen fyllde 400 år.

Den som fick i uppdrag att trycka Bibeln blev Georg (Jurgen) Richolff från Lübeck. Han ansågs särskilt skicklig. Efter morgonbönen i domkyrkan gick vi förbi det hörn av universitetsparken, framför Historicum, där tryckeriet kanske låg. Upplagan kan ha varit ett par tusen exemplar. (Jag baserar en del av dessa uppgifter på en artikel av Nils Sundquist, en svensk konsthistoriker, landsantikvarie och författare som var Upplands förste landsantikvarie. Artikeln finns i en årsbok från 1941 för Upplands fornminnesförening. Länken kommer här. Dessutom har en historiekunnig person jag känner gjort mycket värdefull research. Utan honom hade jag inte fått kunskap om Richolffs tryckeri).

Därifrån gick vi till ett annat nedslag av Bibelöversättning i Uppsala. På Åsgränd 1 satt 1972 års Bibelkommission och översatte. Den kommissionens arbete resulterade i Bibel 2000, som även inbegrep NT81. Det var den sista officiella, statliga bibelöversättningen i Sverige. Därefter gavs uppdraget till Svenska Bibelsällskapet. Staten, ett par förläggarföreningar och Svenska Bibelsällskapet hade redan 1978 bildat Bibelfonden, som från 1981 fick förvalta royalties från bibelförsäljning. I urkunden står det att fonden bland annat ska skapa förutsättningar för framtida bibelöversättningar. Den framtiden lever vi i nu, när vi översätter Nya testamentet. Det arbetet ska vara klart 2026. Men Svenska Bibelsällskapet kan inte fatta beslut om hur denna översättning ska tas emot. Det beror på användarna om översättningen i framtiden blir en huvudöversättning i det svenska språkområdet.

Sedan passerade vi Carolina Rediviva, där vi konstaterade att Silverbibeln (Codex Argenteus) förvaras just där. Det är mycket gammal översättning av vissa bibeltexter. Själva boken är från 500-talet men biskop Wulfila som gjorde översättningen levde på 300-talet. Språket är gotiska. Det är ett tidigt germanskt språk som nu är utdött.

Efter detta ställde vi kosan mot Lurbo tempel. Och vi vandrade längs en av många Linnéstigar i Uppsala. Linné var med i den bibelkommission, som Gustav III tillsatte år 1773. Den var verksam i 144 år och resulterade i 1917 års kyrkobibel. Under långa perioder låg arbetet nere. Under 1800-talet brukade denna kommission mötas i Lurbo tempel, som inte längre finns kvar.

På vägen delade vi tankar om klimatkrisen och jag läste bland annat ett stycke ur Peter Halldorfs bok

Därför sörjer jorden.

Vi stannade för fikapaus och lunchpaus. Middagsbön höll vi passaden nog vid den så kallade Predikstolen.

Och vädret var enastående. Frisk, klar, hög luft. Strålande sol. Tacksamhet.

Wednesday, 25 August 2021

Vet Du vem Syzygos var?

Det är inte så konstigt att Syzygos är en av Bibelns mest okända personer. Syzygos dyker upp i Filipperbrevets fjärde och sista kapitel. I 1917 års bibelöversättnings får Syzygos ett något annat namn:

KB 1917

Ja, också till dig, min Synsygus — du som med rätta bär det namnet — har jag en bön: Var dessa kvinnor till hjälp, ty jämte mig hava de kämpat i evangelii tjänst, de såväl som Klemens och mina andra medarbetare, vilkas namn äro skrivna i livets bok.

Men han har inte alltid funnits där. I Bibel 2000 skriver Paulus till någon, som han beskriver som en verklig vän. Där väljer översättarna att uppfatta ordet ”syzyge” (σύζυγε) som ett substantiv: ”vän”.

Bibel 2000

Ja, dig också, som är en verklig vän, ber jag: hjälp dem, ty de har kämpat för evangeliet tillsammans med mig, liksom Clemens och mina andra medarbetare som har sina namn i livets bok.

Men i Pilotöversättningen 2021 återgår alltså till tanken att det är ett egennamn. Men nu blir Synsygus istället Syzygos:

Pilotöversättningen 2021

Ja, jag ber också dig, Syzygos, du som gör skäl för ditt namn: hjälp dessa två, som har kämpat för evangeliet tillsammans med Klemens och mina övriga medarbetare, som har sina namn i livets bok.

Det är värt att notera att KB 1917 framhäver att personerna som versen refererar till, Euodia och Syntyche, faktiskt är kvinnor. Det gör varken Bibel 2000 eller Pilotöversättningen. På grekiska står inte ordet ”kvinnor” utan ”dessa” men det är skrivet i femininum: ατας. Jag gillar på något sätt KB 1917, som understryker detta faktum, att Paulus hade kvinnor som medarbetare.

När jag googlar på namnet Syzygos dyker det upp både vetenskapliga artiklar och kopplingar till exempelvis gnosticism och manikeism. Just nu nöjer jag mig med att konstatera att Paulus riktar sig till en person, vars namn röjer att han var en vän.

Sunday, 28 January 2018

Dagens evangelium och biskopsvalet i Visby

Larsa Rännar
Med biskopsvalet i Visby stift är det som när en stiftsorganisation vid valprocessens början gick ut för att leja kandidater till sitt biskopsval. Stiftsorganisationen kom överens med dem om en plats på hearingen om de fick mer än fem procent av rösterna eller hamnade bland de fem första och sände sedan i väg dem till nomineringsvalet. Något senare i processen gick stiftsorganisationen ut igen och fick se några andra, som inte fått fem procent av rösterna. Till dem sade stiftsorganisationen: ’Gå bort till hearingen, ni också. Ni ska få resan betald.’ Och de gav sig dit. Sedan gick stiftsorganisationen ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde likadant. Vid elfte timmen gick stiftsorganisationen ut igen, och när den såg Larsa Rännar stå där, sade den: ’Varför står Du här hela dagen utan att förbereda Dig för hearingen?’ Lars Rännar svarade: ’Därför att ingen har kallat mig till hearingen.’ Då sade stiftsorganisationen: ’Åk på hearingen, Du också.’ I god tid innan hearingen sade stiftsorganisationen till kanslipersonalen: Hör av er till kandidaterna och ge dem deras flygbiljetter. Börja med den som kom sist och sluta med de första.’ Larsa Rännar kom fram och fick en flygbiljett. När sedan de första steg fram nöjde de sig med en flygbiljett. Däremot sa någon i stiftsorganisationen ’Den där som kom sist, Larsa Rännar, har bara fått en röst, och vi jämställer honom med dem som fått många röster.’ Då sade någon annan i stiftsorganisationen: ’Min vän, vi är inte orättvisa mot dem. Vi kom ju överens om en plats vid hearingen. Låt dem ta vad de skall ha, och åka till hearingen. Men vi kan väl ge den siste lika mycket som de fick? Har vi inte rätt att göra som vi vill med det som är vårt? Inte är det väl någon som ser med onda ögon på att vi är goda?’ Så skall de sista bli först och de första sist.”

Sunday, 12 February 2012

Har Jesaja fel?

Såhär började jag min predikan idag:
Jesaja har nog fel. Tyvärr! Regn och snö faller visserligen från himlen. Men vattnet vänder ju åter. Det är ett kretslopp.
Efter högmässan i Heliga Korsets kyrka i Kalmar, vid kyrkkaffet, frågade min kollega, kyrkoherden emeritus Sven Carlsson, vad jag menade. Han hade precis för sig att Jesaja visst säger att vattnet vänder åter till himlen. Att Jesaja visst kände till kretsloppet.
Vi tittar i bibeltexten. Enligt Bibel 2000 säger Jesaja (och det har jag byggt min inledning på):
Liksom regn och snö faller från himlen och inte vänder tillbaka dit utan vattnar jorden .....
Det verkar onekligen som om Jesaja inte hävdar att vattnet (H2O) vänder åter till skyn. Men Sven, min äldre kollega, har 1917 års översättning i färskt minne:
Ty likasom regnet och snön faller ifrån himmelen och icke vänder tillbaka dit igen, förrän det har vattnat jorden .....
Det är en viss skillnad. Så har Jesaja rätt eller fel? Har bibel 2000 eller 1917 års översättning rätt eller fel? Mina kunskaper i Hebreiska är bristfälliga. Jag slår upp Gamla Testamentet på hebreiska men blir inte klokare. Kanske ska jag jämföra med andra översättningar. Det finns en sajt som heter Biblos, där jag kan jämföra några. Det gör mig inte klokare. Möjligen tror jag nog att 1917 har lite mer rätt.
Den danska översättningen som redovisas, från 1917/1931, verkar gå på 1917 års linje.
Thi som Regnen og Sneen falder fra Himlen og ikke vender tilbage, før den har kvæget Jorden .....
Men den norska (1930) gör det inte:
For likesom regnet og sneen faller ned fra himmelen og ikke vender tilbake dit, men vanner jorden .....
New American Standar bible från 1995 följer på 1917 års linje:
For as the rain and the snow come down from heaven, and do not return there without watering the earth .....
Detta som en inblick i exegetikens problematik. Kanske någon som läser detta har tillgång till en god kommentar och kan ge mig en vink. Det skulle jag uppskatta. Tillsvidare tror jag nog mer på 1917. Men frågan är i så fall varför bibelkommissionen ändrade preposition till Bibel 2000. Det skulle jag vilja veta.
Dessutom var det ju roligt att en person som lyssnade på min predikan kom och ifrågasatte vad jag sa. Sådant gillar jag!